»Spannmål»,
gemensam benämning på sädesslagens frukter eller frön, säd, uppkommen däraf, att de brukade mätas med spann eller målkärl, hvilket numera i allmänhet ändrats så, att åtminstone värdet beräknas efter vikt. Spannmål omfattar 1. stråsäd, d.v.s. frukterna af sädesväxter, tillhörande gräsväxternas eller graminéernas familj: hvete, råg, korn, hafre, majs, ris, hirs och några andra endast i tropiskt klimat odlade arter; 2. trindsäd, d.v.s. frön af ärter, bönor, vicker, linser, lupiner m. fl., tillhörande ärt- eller baljväxternas (papilionacéernas eller leguminosernas) familj; samt 3. bohvete, hörande till fam. Polygonece, och quinoa. Af dessa sädesslag  utgöra de 6 förstnämnda stråsädesslagen viktiga artiklar i det mellanfolkliga handelsutbytet.

---

»Ingen själfalstring äger rum i naturen, utan liksom hvarje djur kommer ur sitt ägg, så framväxer hvarje planta ur sitt frö eller sin spor. Utsädet är en mångfald af frön, som skola användas till sådd. För att erhålla god skörd, måste landtmannen ej allenast väl afdika, bearbeta och gödsla sin jord, utan äfven välja utsädet med största omsorg.»

---

Hellre råg i ryggen än säd i byxan!
Eftersom man nu kanske börjar planera vårbruket tänkte jag ha en liten genomgång av de olika sädesslagen. Vi har som tradition i Sverige räknat fyra sädesslag; [hawre], [hwidde], [korn] å [råg] som man säger på tjörbu’. Eller på rikssvenska; havre, vete, korn och råg.

---

Havre är det som är enklast att känna igen. De öfvriga nämnda sädesslagen har ax, medan hafvrens blommor sitter i en lös vippa. Via självpollinering bildas det kärnor/frön som man sedan kan mala till mjöl, ätas hela eller göra gryn av. Havre förknippas ofta med havregrynsgröt och nådde sin höjdpunkt i slutet av 1800-talet då havre utgjorde omkring 50% av spannmålsproduktionen i landet. Havre har ett karaktäristiskt utseende och påminner om en vippa med små skaft som drar åt olika håll. Havre innehåller många fina hälsofördelar som antioxidanter och kostfibrer, men även betaglukaner, som är en sorts fiber. Havre kan skydda mot hjärtsjukdom, sänka kolesterolhalten och hjälper oss att hålla vikten. Havre innehåller dessutom protein av hög kvalitet.

---

Efter havre kommer vete fan.  Klassisk vete saknar borst och är Sveriges vanligaste spannmålsgröda. Man sår ofta på hösten, då kallas det för höstvete. Om man vill imponera på okunnigt folk så skall Ni utbrista ”Titta vad vackert höstvetet växer!”. Detta gäller endast om det är en grönt fält i november månad, det är nämnligen  75-80% sannolikhet att du har rätt, efter som övriga höstsådda spannmålsgrödor är förhållandevis ovanliga. Vete används mycket till rysk vodka. Vete är det vanligaste sädesslaget när det kommer till sötebröd (exempelvis kanelbulle). Uttrycket sötebrödsdagar kommer från att vete förr endast var för de öfwerklassen, de rika. Vetekornet känns igen på dess ljusbruna färg och knubbiga form utan strån. Länge var vete och vetemjöl förknippat med lyx och var i stort sett reserverad enbart för de rika och välbärgade. Ju vitare och ju mindre fiber brödet hade, desto finare ansågs det vara. Än idag används det vita vetemjölet som ingrediens när vi vill njuta av goda bakverk, frasiga bullar och hemmagjorda pannkakor. I vetemjöl är det glutentrådarna som gör att bröd som bakas får volym.

---

Efter havre och vete kommer korn. Kornet har långa borst och ett kornfält på våren ser ut som en mjuk, böljande hårig rya-matta. Ett kornfält är en fröjd för ögat. Mycket vackert. Korn är dominerande vid ölbryggning och maltwhisky. Korn är spannmålet som var först att odlas på våra breddgrader. Det kan odlas från de kallaste trakterna, där inget annat sädesslag når mogna, till tropiska klimat. Man kan känna igen korn genom tätt packade kapslar på rad med borst som drar åt samma håll. Kornprodukter innehåller nyttiga kolhydrater och fibrer och har dessutom ett lågt fettinnehåll. Korn är faktiskt det spannmål som började odlas först i Norden, redan för 6 000 år sedan.

---

Till syvende och sist har vi råg. Liksom korn, har råg ett ax med borst. Rågens borst är kortare än kornets. Dessutom är växer råg vanligen högre än korn och har ett slankare utseende. Råg är det vanligaste sädesslaget när det gäller surdegsbröd. Surdegstekniken gör att brödet blir luftigt – trots att det inte innehåller några större mängder vetemjöl. Rågkornet kan ha flera olika nyanser och färger där de vanligaste färgerna är blågröna och rödgula nyanser.  Råg började odlas i Norden för mer än två tusen år sedan och var tidigare en väldigt viktig gröda för den arbetande befolkningen. Råg växer snabbt och har traditionellt främst använts för bakning av knäckebröd och bröd bakat på fullkornsråg och surdeg.

---

För ett längre inlägg om att få korn på din säd – läs här.

För att se hur en gammal såmaskin fungerar – läs här.

För att se sådd av korn och vall – läs här.