April enligt bondepraktikan

»Aprilis – Gräszmånad»

»Om thet Påskadagh litet regna wil/
Litet Foder blifwer thet åhret til.

Men blifwer then samma Dagh skönt Wäder/
Myckit Smör thet åhr tilkommande år.

Det år och godt then Dagh Barn at affwänia/
Som theras fulla tijd hafwa dijt Modrens spena/

I Gudz Nampn skal tu thet begynna.
Ther effter them til lärdom och Gudz fruchtan skynda»


”Blomfönstret”. April enligt Carl Larsson

Aprilis, eller Gräsmånad, var den andra månaden i det gamla romerska året, men fjärde månaden i det julianska, och har sitt namn efter Aphrodite/Afrodite, det grekiska namnet för skönhet- och kärleksgudinnan Venus. En del anser att namnet kommer av det latinska ”aperire”, som betyder öppna. Antagligen därför att jorden vid denna årstid åter öppnar sitt fruktsamma sköte och frambringar nya alster utav alldens sköna blomster och träd. Bondepraktikan kallar April för ”Gräsmånad”, och det är ju inte så svårt att räkna ut varför det heter så – gräset börjar ta sig.

April månad har 30 dagar, och dagen är 12 timmar och 46 minuter lång. Solen löper i Oxens tecken, och är där från den 11 April, till den 12 Maj.


Gräsmånaden säger:
»April månad kallar man mig,
Att plöja och så lärer jag dig,
Jag låter slå nu min median,
Att jag min sundhet hafwa kan»

”I April månad skall man bruka en god drick, som gifwer menniskan ett sundt lif; rättika och kabutz skall man icke öfwerflödigt bruka, förty de gifwa ondt flott. Man må wäl låta medianen och sätta koppor. Uti Oxen är godt att göra bröllop, att afwänja barn, att bygga, köpa och sälja, godt är att så och plantera.”


Hur blir vädret i april?
– Inträffar varm och torr väderlek under första och andra tredjedelen av denna månad, kan man nästan säkert vänta kallt och regnigt väder under den sista tredjedelen.

Om april blåser i sitt horn, så fås en god skörd av korn.

Mars torr, april våt, och maj kan fylla bondens lador all; men april torr och ren är bonden till stort men.

April varm, maj sval, juni våt är något att glädjas åt.

En torr april är ej vad bonden vill, men aprilregn ger frukterna hägn.

Aprilsnö är så gott som fåragö. På en våt april följer en torr juni. Klart månsken i april skadar fruktblommorna.

Om tordyveln i den första vårtiden har löss framme under hakan, då är denna tid den bästa att bruka jorden.

Ligger grodrommen om våren i djupt vatten, följer en torr och varm sommar, men ligger den vid stranden eller annars på grunt vatten, är en våt sommar att förvänta.


Dagar att beakta

Skämtardagen (1 april)
Hugo/Harald
Runstaven visar;
1) en båt
2) en biskopsmössa

Runstaven var en evighetskalender av trä som användes långt in på 1700-talet

Harald är ett fornnordiskt namn och betyder hög eller upphöjd man. Detta namn har burits av flera nordiska konungar. Den 1 april hade tidigare namnet Hugo efter en fransk eremit, död 1132 och förklarad helig. Namnet byttes mot Harald på 1700-talet. Seden att ”lura varandra april” är vanlig, inte bara hos oss utan även i Frankrike, England, Tyskland med flera länder. Den är gammal och påstås härleda sig från Judarnas sätt att lura Jesus från den ena domstolen till den andra, och därmed blottställa honom för gäckeri och försmädelse.

Aprilskämtens historia är belagd i dunkel, men de tidigaste beläggen för skämtande denna dag härstammar från 1500-talet. I Sverige går seden att ”narra april” tillbaka till 1600-talets mitt. Skämtsamma vårfester med olika narrelement verkar ha förekommit i många kulturer. I Europa finns exempel på karnevaliska vårfester som oftast är retsamma och ironiska. Idén är att narrandet och skämten ska roa utan att ge några allvarliga konsekvenser.

Upptåg som liknar våra aprilskämt förekommer som sagt i de flesta europeiska länder. I Frankrike finns belägg från 1500-talet. Där kallas den lurade för poisson d’avril (”aprilfisk”) och antingen fäster man ritade fiskar på varandras ryggar eller så utsätter man varandra för andra skämt. I Storbritannien, USA och Australien kallas dagen All Fool’s Day eller April Fool’s Day.

Ett tidigt drag i seden var att den lurade skickades ut på fiktiva uppdrag. Till exempel för att fråga efter ”synvinklar”, ”rumpdrag” eller ”Jagedumm-piller” på Apoteket. Sådana skämt kan knytas till olika yrkeskulturer. Snickarlärlingar kunde exempelvis skickas ut för att köpa spikolja. Aprilbrev med falska meddelanden skickades också. 1742 sändes en ”aprilsedel” runt i en Västgötaförsamling som kungjorde att söndagens gudstjänst skulle börja tidigare än vanligt, vilket ledde till stor förargelse bland församlingsmedlemmarna när sprattet uppdagades.

Liksom annat skämtbeteende i historien används ofta ramsor. Det här är en av de mest kända:

April, april din dumma sill
Jag kan lura dig vart jag vill

eller

Maj, maj måne
Jag kan lura dig till Skåne

Aprilskämtens koppling till massmedia är belagd från mitten av 1800-talet. Den äldsta kända medievitsen är från 1846, då tidningen Evening Standard i London publicerade en annons om åsnevisning i utkanten av staden. Människor åkte dit och gick runt och letade efter åsnor. Tills de tittade på varandra och förstod att de själva var åsnorna.

Ambrosiusdagen (4 april)
Ambrosii dag
1) en harv eller sädesskäppa
2) biskopsmössa eller stav
3) en halv sol
4) en kruka
5) en gryta
6) en ärt

Ambrosius, kommer från grekiska och betyder odödlig eller gudomlig. Ambrosius var en biskop i Milano i Italien åren 374 – 398 e.kr. Han uträttade mycket värdefullt för kristenheten, utgav flera skrifter och förbättrade betydligt kyrkosången. Om Ambrosiusdagen föregåtts av en frostnatt, fryser det även under sommaren. Denna förutsägelse finns mest i de norra landskapen, eftersom vintern är längre där. Om vintern inte vikit till Ambrosiusdagen, betyder det alltså att sommaren blir kall.

Tiburtiusdagen (14 april)
Runstaven visar Tiburtii dag:
1) en blomma,
2) ett lövträd,
3) en karl med ros (lövsprickningen),
4) en stör,
5) ett svärd (Tiburtii plågoredskap),
6) andra trefoten (sommartinget)

Runstaven

Tiburtii, från det latinska ordet Tibur (nu tivoli) en stad i kyrkostaten. Tiburtius var en romare som led martyrdöden på 200-talet. Det sägs att han och två kamrater omvändes till kristendomen av hans fästmö Cecilia. Tiburtii dag kallades förr ”Den första sommardagen”.

Det nedan, som kommer efter första sommarnyet eller efter Tiburtius, kallas Kråknedan. Då är det gott att täcka hus, ty taken rivas ej ned av stormen. Regnar det i Kråknedan, växer det mycket ogräs. Ny och nedan är benämning på månens växande respektive avtagande faser.

I södra Sverige betraktades Tiburtius den 14 april som den första sommardagen. Att man talade om sommaren hänger samman med en tidigare årsindelning, i vilken våren också sågs som del av sommaren. Idag skulle vi kanske sagt att Tiburtius är den första vårdagen. På Tiburtius förväntades vattendragen vara öppna, gäddan leka och att man kunde lägga ut fiskeredskap. En välkänd tradition är också att björnen kommer ut ur idet på Tiburtiusdagen. Även gråärterna sattes av gammal hävd denna dag.

Palmsöndagen (15 mars – 18 april)
Palmsöndagen är söndagen en vecka före påskdagen och den infaller således alltid på en söndag men på olika datum. är söndagen före påsk, som i kyrkoåret inleder stilla veckan. Palmsöndagen är ägnad minnet av Jesu intåg i Jerusalem, då han red på en åsna in till Jerusalem och hyllades av folket. Är det klart väder på denna dag, får kornet god växt det året.

Så tar vi i från tårna allesammans: HALLLLLLLELELUJA!


Finlands nationaldag – Skäärtorsdagen (olika datum från år till år)
I bondesamhällets föreställningsvärld var skärtorsdagsnatten häxornas natt. I sägnerna flyger häxorna på smorda kvastar till Blåkulla för att träffa Djävulen själv. Ordledet ”skär” kommer av ordet ”skära”, som betyder rening. Skärtorsdagen sågs enligt äldre tradition som en reningens dag, genom syndaförlåtelsen och nattvarden. Därmed hade dagen i äldre katolsk tro en påtaglig religiös innebörd.

Häxeriföreställningarna är kopplade till den bibliska berättelsen om Jesus sista dagar. Aftonen före långfredagen intog Jesus påskmåltiden med sina lärjungar och instiftade nattvarden. Senare på natten förråddes Jesus av Judas, vilket var början till Jesu lidande. Enligt de folkliga föreställningarna släpptes alla onda makter fria i samma stund som Frälsaren blev dömd att korsfästas. Därför ansågs skärtorsdagsnatten vara häxornas natt. Man kunde skydda sig mot påskkärringarna genom att skrämma dem med skott och påsksmällare eller att tända påskeldar.

Under 1600-talet utmynnade skräcken för häxorna i häxprocesser då mer än tvåhundra kvinnor avrättades efter plågsam tortyr. Den sista häxdomen i landet avkunnades 1704. Först 1779 försvann bestämmelserna om dödsstraff för trolldom i den svenska lagen.

Eftersom häxornas ondska hotade människan stängdes dörrar och spjäll. Man ställde undan de redskap som häxorna kunde tänkas använda för sin Blåkullafärd på skärtorsdagen: hötjugor, spadar, ugnsrakor, bakspadar och kvastar. För att skydda kreaturen målade man kors på fähusdörren eller lade stål i ladugårdströskeln. Annars kunde häxorna tjuvmjölka kreaturen eller använda dem till riddjur vid flygturen till Blåkulla.

Dagens mer beskedliga påskkärringar, oftast utklädda barn som önskar glad påsk och kanske överlämnar påskbrev, är inspirerade av bondesamhällets häxeriföreställningar. Från början imiterade påskkäringarna riktiga häxor. De hade täckande masker, kvast, ibland smörjhorn och kaffepanna och försökte skrämmas genom att kasta ner sten i skorstenen eller lägga en glasskiva över skorstenen för att röka ut familjen. Man kan säga att små barn symboliskt gestaltar ondskan, ett tema som går igen under exempelvis Halloween.

Traditionens ålder och ursprung är okänt, men den existerade åtminstone vid 1800-talets början i västra Sverige. Under 1900-talets början spred den sig därefter snabbt.

Numera är det vanligt med påskkäringar över hela Sverige och i Finland. Ursprungligen var det tonåringar och vuxna som klädde ut sig till påskkäringar.

Idag mest är små barn som klär ut sig för att samla in godis och pengar. Nuförtiden är påskkäringarna i västra Sverige i farten på påskaftonen, medan skärtorsdagen är den vanligaste dagen i östra Sverige.

Långfredagen (Olika datum)

Att hänga här är så tråkigt att man avlider

Om det regnar på denna dag, har man att vänta en torr sommar.  Långfredagen är en dag som långt in i vår tid präglats av stillhet, tystnad och tråkighet. Långfredagen är nämnligen Den Stora Sorgens dag, Jesus dödsdag. Sorgen markerades genom att inga onödiga sysslor fick utföras. Man åt enkelt och barnen fick inte leka. Stämningen beskrevs som tung och tryckande. Långt in i vår tid var affärer, restauranger och biografer stängda. Nu är det inte så längre, tack och lov. När jag var liten, var Långfredag, tillsammans med den dagen alla skulle deklarera, årets tråkigaste dagar.

Påskafton (olika datum)
Påsken är kristenhetens mest betydelsefulla helg. Påskens religiösa budskap är att påminna om Jesus lidande, död och återuppståndelse. Också inom judisk tro har påsken mycket stor betydelse, men firas till åminnelse av judarnas uttåg ur Egypten. Ordet påsk kommer från det hebreiska ordet pesah och medeltidslatinets pascha. Veckan före påsk kallas stilla veckan, som inleds med palmsöndagen. Själva påskhelgen består idag av skärtorsdagen, långfredagen, påskafton, påskdagen och annandag påsk. Påsken är sammanlänkad med fastlagen och fastan.

Om påskveckan
I Sverige börjar påsken traditionellt firas på påskaftonen, det vill säga dagen före Jesus återuppståndelse i den bibliska berättelsen. Påsken innebär slutet på fastan, den 40 dagar långa period när man undvek att äta kött. Fastan är en kvarleva från den katolska tiden.

Påskveckan inleds med stilla veckan eller dymmelveckan som den också kallats, en period som påminde om Jesus lidande. Då var det till exempel inte lämpligt att hålla gillen (fester) eller bröllop. Att ”dymla” innebar att kyrkklockans järnkläpp byttes ut mot en kläpp av trä eller att järnkläppen kläddes med tyg. Klangen blev då mer dov. I vårt samhälle har skärtorsdagen kommit att inleda påskhelgen och är för vissa en halv arbetsdag. I det förindustriella samhället föreställde man sig att häxorna påbörjade resan till Blåkulla, en resa som ansågs starta vid kyrkans klockstapel. Mot häxorna skyddade man sig genom att rita kors och andra tecken på ladugårdsdörrar. På vissa håll tändes påskeldar för att förjaga allt ont, gärna åtföljda av gevärsskott. Det senare har en parallell i vår tids påsksmällare.

Under skärtorsdagen kan man på många håll i Sverige träffa på påskkäringar, till häxor utklädda barn. Påskkäringar kan man också träffa på under påskafton. Långfredagen hade i Sverige en stark betoning på sorg och bot. Den firades stilla, inte sällan med svarta kläder. Sorg- och botgöringstemat har funnits med till modern tid. Teatrar, danspalats och biografer var ända fram till 1970-talet enligt lag skyldiga att hålla stängt. Påskafton har ett mer festligt tema, eftersom påskhelgen sedan gammalt inleds redan på aftonen före påskdagen.

Påskens traditioner
Påsken är starkt förknippad med ris, så kallat fatslagsris eller påskris. I vår tid köper vi ris som prydnad, medan det i bondesamhället hade en starkare symbolisk innebörd av lidande men också lekfullhet. Under långfredagen användes ris för att låtsaspiska varandra, en sed som är känd åtminstone sedan 1600-talet i Sverige. Påskriset är mer att betrakta som ett rent dekorationsris, som blev vanligare under 1800-talet. Att påskliljor förknippas med påsken, liksom den gula färgen, är sentida drag i påskfirandet. På en del håll i Sverige skriver och ritar man ännu påskbrev, med skämtsamma och retfulla verser och teckningar.

En av de mest utmärkande symboliska matvarorna under påsken är ägg. Ägg som mat är en vida spridd kristen symbol, vilket säkert till del förklarar äggens betydelse under påsken. Men påsken infaller också under en tid på året när honorna börjat värpa och tillgången på ägg var jämförelsevis god. Äggmålning är i vårt land känt sedan 1700-talet. En annan typisk matvara är fisk, särskilt lax i vår tid.

En mer sentida påskfigur är påskharen. Det är en tysk tradition som kommit till Sverige från Tyskland under sent 1800-tal. Enligt den tyska traditionen var det påskharen som kom med äggen. Sannolikt har påskharens roll i påskfirandet förstärkts genom anglosaxisk påverkan under vår tid. Påskharens spridning i Europa och senare Sverige har sin förklaring i godisindustrins expansion under 1800-talet.

Påskdagen (olika datum)

Christi uppståndelse från de döda, 1771

Om denna dag är regning, blir det lite foder, men är den klar, blir det gott bete och mycket smör. Det är egentligen inte förrän vid midnatt denna dag som påsken börjar – genom Kristi uppståndelse från de döda på påskdagen. Det är därför som påskdagen är en glädjedag och den största högtiden i kyrkoåret eftersom uppståndelsen är central i det kristna budskapet. Det var på påskdagen den katolska fastan upphörde. I Sverige börjar vi vanligtvis firandet aftonen före högtidsdagen, precis som vid julafton och pingstafton.

Patrikdagen (mot slutet av april)
Liksom många märkesdagar under tidig vår, handlar Patrik om sådden. I det gamla bondesamhället var detta en intensiv period då mycket stod på spel då vårbruket skulle dras igång. Det gällde att så vid rätt tidpunkt, så att inte växten slog fel. Dagen betraktades som sista dagen för ärtsådden och om det på grund av väderlek inte gick att så i marken denna dag, skulle man så i ladan. Hade man ännu inte kört i åkern, var detta den absolut sista dagen för att börja vårbruket.