»Januarius – Tårszmånat»

»Blifwer Himmelen rödh om morgonen NyårsDagh
Tå blifwer thet Åhr stoor Sorg och Klagh.
Stoor Krijgh thet Åhr wij wisseligh få/
Thet betyder myckit Owäder ock ſå.
Om Solen Vincentij Dagh (22. Jan.) klaar skyn/
Thet betijder thet Åhr wäxa myckit Wijn.
Skijn Solen S. Pauli Dagh klaar (then 25. Januarij.)
Thet betyder wist itt fruchtsampt Åhr.
Men blifwer thet Regn eller Sniö/
Tå få wij itt medelmottigt Åhr at see.
Men seer tu myckit mörck och Dagg/
Tå må tu hierteligh til Gudh ropa/
Och bidia honom om Hielp aff all tin Nödh/
At bewara tigh från then hårda Dödh.
Förty Döden skal så monga förfära/
At man skal ock mong til Kyrckgården bära».

---

Om the Tolff Månader i Åhret
– een kort zsammenfatning föör svagbegåfvade ock öfvriga idiooter

Märkedagar under januari månad: Nyårsdagen – Det är en gammal tro, att allt som denna dag händer någon kommer att ske under det påföljande året. Om solen skiner klart eller himlen är röd på nyårsdagens morgon, betyder det oväder och krig. Lika många dagar nyårsnyet döljs under molnen, lika många dagar ska säden ligga i jorden innan den kommer upp. Om aftonstjärnan går före nyet, bebådar det god årsväxt, men går nyet före aftonstjärnan betecknar det dyr tid.  Vincentiusdagen – Om denna dag är klar, betyder det god årsväxt.

---

Januari, har sitt namn efter den romerska guden Janus, guden med två ansikten. Januarius var i den gamla romerska kalendern den elfte månaden, och den första månaden i den Julianska kalendern. Romarna dyrkade Janus som årets eller tidens gud och som fredens gud och himmelens dörrvakt. Det ena ansiktet var åldrigt och vänt mot väster och utmärkte det förflutna året. Det andra ansiktet var ungdomligt och vände blicken mot öster, en bild av det som komma skulle. I krigstider var Janus tempel öppet och stängt i fredstid. Årets första månad helgades åt fredens gud, och ända sedan gamla hedniska tider har denna månad kallats Thorsmånad hos oss. Mycket troligt till åminnelse av Thor, styrkans och åskans gud och son till Oden. Vissa antar dock att namnet istället kan härledas från det gamla ordet ”thorri”, som betyder huvudstyrka eller det förnämsta av en sak. Härav detta skulle man kunna anta att denna period utgjorde vinterns förnämsta del, då även den starkaste kölden inträffar. En annan teori är att Thorsmånad en förvrängning av Torremånad, som betyder barfrost. Enligt fornnordisk mytologi var Torre son till guden Snö den Gamle. Det var bl.a. Torre man offrade till vid midvinterblotet. 

Januari är som nämnt Thorsmånad och har 31 dagar. Dagen är 8 timmar och 10 minuter lång i genomsnitt. Solen löper i vattumannens tecken mellan den 10 januari till den 10 februari.

---

»Januarius. Glugg/ Torssmånat hafwer 31. Dagar»
»Omskoren bleff Jesus/ besökt aff Kong Knut/
Badh them hielpa sigh at drifwa Jwlen uth.
Marcellus, Anthonius, Prisca och Fabian /
Agnes, Vincentius, the kalla Påwel fram.
Der siunga the alle gloriam»

---

Thorsmånaden säger;
»Jag röker mitt kött i denna tid /
Jag äter och dricker förutan nit /
Intet blod will jag nu af mig låta /
Förthy, i denna månad månd´det ej båta»

»Bliver himmelen röd på morgonen på Nyårsdagen (1/1)/
då bliver det stor sorg och klagan /
stort krig och mycket oväder också»

»Om solen Vincentii (29/1.) klart skiner /
så växer det mycket vin»
– Man märker att det är en tysk översättning, då det sällan odlades vin i Sverige vid denna tid.

»Skiner solen S:t Pauli dag (25/1) klar /
det betyder gott och fruktsamt år /
regnar det och snöar kommer stor sjukdom och död»

I denna månad är det godt att dricka en god dryck win fastande, och skall man fastandes bruka heta örter, som ingefär, peppar, neglikor, napaticum, och är det godt att låta slå lefwerådran på den wenstra arm, eljest är det intet godt.
I Wattumannen är det icke godt att bygga hus, att flytta hus, att gifwa sig i äkta stånd eller göra bröllop. Det är ondt att taga läkedom på skenbenen.

---

Hur blir vädret i januari?
– Om januarikölden mildras, kommer snö, men faller dagg eller dimma, kommer tö. Äro månadens början och slut vackra, kan man hoppas på ett gott år.
– Dansar myggen, blir det ett svårt foderår.
– Är januari varm, blir skörden arm.
– Om gräset växer i januari, växer det mycket sämre, när det bör växa.
– Mycket regn i januari ger ingen välsignelse av nästa skörd.
– Så länge lärkan sjunger före kyndelmässodag (2,a feb), så länge tiger hon ock efter denna dag.
– Dimma i januari giver en våt vår. Om det är dimmigt från jul till heliga tre konungars dag (trettondedagen) blir det sjukligt under året.
– Åska i januari bebådar ett fruktsamt år, men även storm och krig.

 

---

Dagar att beakta
Nu blir det intressant, man bör läsa detta inlägget och detta inlägget, för att förstå hur viktig jewln (julen) var i bondepraktikan. Det som hände vid jul och efter jul, påverkade hela det kommande året. 

25 December: Dagens väder berättar vädret för januari.
26 December: Dagens väder berättar vädret för februari.
27 December: Dagens väder berättar vädret för mars.
28 December: Dagens väder berättar vädret för april.
29 December: Dagens väder berättar vädret för maj.
30 December: Dagens väder berättar vädret för juni.
31 December: Dagens väder berättar vädret för juli.

En mild och våt januari utan tjäle i marken betyder en torr sommar.

Nyårsdagen (den 1 januari)
olika betydelser enligt runstaven;
1) två mot varandra vända horn (betecknande det gamla årets slut och det nyas början),
2) ett upprätt horn,
3) en bägare eller
4) ett djupt fat med kakor(julfröjden),
5) en krona,
6) ett lindebarn (Kristus),
7) en kniv (Kristi omskärelse),
8) en dopfunt

1 januari berättar för oss hur vädret kommer att bli för augusti. Om det gamla och nya året fryser ihop, blir det stark vinter. Det är en gammal tro att allt, som denna dag händer någon, kommer att hända hela påföljande året. Om solen skiner klart eller himmelen är röd på nyårsdagens morgon, betyder det oväder och krig. Så många dagar nyårsnyet döljes under molnen, så många dagar skall ock säden ligga i jorden, innan den kommer upp. Om aftonstjärnan (venus) går före nyet, bebådar det god årsväxt, men går nyet före stjärnan betecknar det dyr tid.

Den 2 januari
Snö idag ger snö i nio veckor. Dagens väder berättar väder för september.

Den 3 januari
Dagens väder berättar väder för oktober.

Den 4 januari
Dagens väder berättar väder för november.

Den 5 januari
Dagens väder berättar väder för december.

Trettondagen (den 6 januari)
betydelser enligt runstaven;
1) ett horn (julen varar ännu),
2) ett lindebarn,
3) tre kronor (de tre vise männen),
4) en lykta (stjärnan till Betlehem),
5) en räv (Herodes)

Trettondagen 6 januari firas i Norden till åminnelse av de tre vise männens besök i Betlehem efter Jesu födelse. I Danmark och Norge kallas högtiden ännu ”Helligtrekongersdag”. På vissa håll i Sverige kom stjärngossarna eller Staffans-sångarna redan på annandag jul. På andra håll dök de upp på trettonhelgen, med början på trettondagsafton. I städerna tiggde på detta sätt djäknarna (latinskoleelever) ihop till sin försörjning under jullovet. På landsbygden samlade ungdomarna ihop till ett gemensamt kalas. I den svenska och nordiska traditionen exemplifierar stjärngossetågen att religiösa, lekfulla och folkliga föreställningar blandas i högtider. Stjärngossetågen kan ses som en form av folklig teater. I flera högtider finns rituellt ironiska och lekfulla inslag, så även i trettondagen.

Berättelsen gestaltar de tre vise männen som ledda av Betlehems stjärna färdades till Jesusbarnets krubba. Enligt berättelsen frambar de guld, rökelse och myrra som gåvor. I folkliga traditioner namngavs de tre vise männen som Kaspar, Melchior och Baltasar och sades representera Europa, Afrika och Asien. De tre vise männen var centralgestalter, iförda sockertoppsformade strutar och vita skjortor. En nedsotad och ruskig Herodes med sina knektar, liksom en julbock som stångades och gjorde våldsamma utfall om han var missnöjd med belöningen, fanns med i tågen.

Tjugondagen – Tjugondag Knut (den 13 januari)
betydelser enligt runstaven;
1) ett omstjälpt/upp och nedvänt horn,
2) ett krus,
3) en kanna,
4) en bägare eller
5) en skål,
6) en tunna utan tapp (Knut dricker julen ut/Gästabudsfröjden förbi),
7) en galt (julfröjden slut),
8) en klocka eller
9) en piska (Knut ringer eller kör julen ut),
10) en trefotsstol (första tinget),
11) ett svärd

Konung Knut bad dem hjälpa sig att driva julen ut, står att läsa i Bondepraktikan. Den 20:e dagen efter jul är julen slut, en tradition som vi har åtminstone sedan 1600-talet. Att slänga ut granen tillsammans med en så kallad julgransplundring härstammar från 1800-talets borgerliga traditioner.

Den 13 januari, tjugo dagar efter jul, är julen slut i vårt land. I äldre tradition och på andra håll i Europa tar julen slut den 7 januari, det vill säga när vi firar trettondagen. Knutdagen har sitt namn efter den danske hertigen Knut Lavard, som mördades den 7 januari 1131 och senare blev helgonförklarad. Hans dödsdag råkade vara dagen efter trettondagen, då julen var slut. Men vid slutet av 1600-talet förlängdes julfirandet med en vecka, och namnet Knut flyttades från 7 till 14 januari. Orsaken var att varje stor kyrkohögtid i äldre tid hade en efterfest åtta dagar senare, en så kallad oktav.

Den konung Knut som nämns i Bondepraktikan är den danske kungen Knut, som även han blev helgonförklarad och som var beskyddare av de medeltida Knutsgillena. Gillen var en form av medeltida handelskompanier. Knutsgillena arrangerade ibland knutsbaler, vilket sannolikt påverkar tjugondag Knut och julgransplundringarna. En annan faktor som påverkat julgransplundringarna är sannolikt de upptåg som man kunde se i bondesamhällets byar vid denna tidpunkt. Då sprang barn och unga omkring och tiggde mat och dryck till sista julstugan, samtidigt som de ropade ut julen.

Under 1900-talet har tjugondag Knut kommit att associeras med barn och godis. Julgransplundringar förekommer ännu idag, men hade sin storhetstid främst under efterkrigstiden.

Fabiani Sebastiani dag (den 20 januari)
betydelser enligt runstaven;
1) en yxa (virke hugges),
2) en pil eller
3) ett nät, (tid till jakt och fiske),

Denna dag kallades i äldre tider ”Brodersmässa” eftersom de bägge helgonen Fabiani och Sebastiani lidit martyrdöden på samma dag. I gamla tider hade dessa särskilda altare i Uppsala domkyrka, instiftade av Gustav Vasas mors släktingar.

Vincentii dag / Vincentiusdagen (den 22 januari)
betydelser enligt runstaven;
1) en mansbild

Vincentii är latin och betyder segrande. Han var en kristen spanjor som år 300 e.kr. på ett oerhört grymt sätt pinades till döds för sin tro skull. Om denna dag är klar betyder det ett gott och fruktbart år.

Sankt Pauli dagen / Pålsmässodagen (den 25 januari)
betydelser enligt runstaven;
1) en båge,
2) en fisk (jakt och fiske med vinternot),
3) ett svärd ,
4) en karl med svärd (Den helige Paul/hedningarnas apostel blev halshuggen denna dag),
5) en kyrkport

Denna dag var förr en vanlig marknadsdag då ”Pålsmässomarknad” hölls i närheten av många städer och kyrkoplatser. Om denna dag är klar, betyder det en god årsväxt.

---

Jordbruksarbete i januari enligt bondepraktikan
Så snart slädföret medgiver, tar vinterkörslorna sin början. Den på hösten upptagna märgeln (i Sverige avses vanligen med märgel varje jordart eller bergart, som innehåller kolsyrad kalk (och talk) från någon procent till över 30 %, vilket gör den lämplig som jordförbättringsmedel på kalkfattig åkerjord.) körs nu ut på åkern, sönderhackas så fint som möjligt samt

sprids ut, om jorden inte är betäckt med alltför djup snö. I motsatt fall läggs den upp lassvis på åkern för att senare spridas ut. Kort och gott, man gödslar.

Man bör gödsla ytterligare genom att vid denna tid genomföra märgling av kärr och mossar samt av ängar och gräsvallar. Sand körs ut på styv och fuktig lerjord samt på kärr och dyjord. Sandjord förbättras genom tillförsel av lera. 

Sågstockar och timmer samt allt det virke av vilket man fordrar någon varaktighet, fälls från november till början eller slutet av februari. De fällda träden bör vid första tjänliga (släd)före framforslas. Likaså fortgår nu huggning av ved, gärdsgårdsvirke samt störar. Nu skall även hopsamling ske av vindfällen och utgallring av döda och av insektslarver angripna träd. Skogen fälls till svedjeland, där sådant med fördel kan begagnas, som i trakter där man har överflöd på barrskog, men brist på lövskog. Efter åtskilliga bränningar växer då lövskog upp i stället för barrskogen, om de avsvedda platserna fredas för betesdjur.

För att befrämja bildandet av kärnis (en istyp som uppstår i rent vatten, till skillnad från snöis och kravis bör man skotta isen fri från snö). Spannmålen i magasinen och rotfrukterna tillses.

Ladugården och stallet
Jul och nyårstiden är den lämpligaste för påläggning av kalvar. Dessa klarar sig nämligen bättre än yngre kalvar på bete nästa sommar. Dock bör man inte försumma att även andra tider av året lägga till kalvar efter goda kor. De flesta kan säkert gissa sig till det, men för er som inte vet så är en påläggskalv en term inom djurskötsel. Det är som så att kalvar föds kontinuerligt i en kobesättning. Beroende på kalvarnas åldrar, skickas de till slakt beroende på priser och efterfrågan. Men när äldre djur behöver ersättas eller besättningen utökas, behåller man vissa kalvar. Brukligt är att man då väljer individer med god härstamning enligt genetikens lagar. Dessa ”lägger man på”, d.v.s. de får extra god omvårdnad för att de ska utvecklas till utmärkta produktiva vuxna djur (‘lägga på sig’, ‘lägga på hullet’).

Kvigkalvar som skall uppfödas till goda mjölkkor, bör födas men inte gödas. De tre till fyra första veckorna skall kalvarna ha söt oskummad mjölk, men redan under tredje veckan kan skummad mjölk tillsättas, och efter fjärde veckan tar man bort den oskummade mjölken helt och hållet. Den skummade mjölken bör vara uppkokt och ges till kalvarna vid samma temperatur som nymjölkad mjölk. I stället för skummjölk kan man även använda vassle. Efter att kalvarna uppnått 18 till 20 veckor kan kalvarna släppas på bete, om årstiden så medgiver.

Om kon under den närmaste tiden före kalvningen har mycket mjölk, minskas utfordringen och kon mjölkas ren. Under första veckan efter kalvningen bör inget kraftfoder ges till kon och utfodringen får därefter inte ökas för snabbt.

Får får får? Nej, får får inte får, får får lamm!
För får som har fin ull, så kallade merinofår, infaller betäckningstiden i slutet av januari. Alla modertackor bör nämligen strax efter att de fått lamm klippas. Men då får med fin ull skall tvättas före klippningen bör man anordna deras parning så, att vattnet i åar och sjöar vid lammningen har en värmegrad av åtminstone 12 till 15 grader. Dräktighetstiden är cirka 5 månader.

Fjäderfäskötsel
Hönsen får under denna månad vistas ute endast vid vacker väderlek och bör då släppas ut sent och släppas in tidigt. Under djurens vistelse i det fria bör hönshuset rengöras och vädras grundligt. Foder ges två gånger om dagen, morgon och kväll. På morgonen ges ljummet blötfoder, sammansatt av kli, kokt potatis, köttavfall, gröpe och allt slags köksavfall samt helst uppblandat med skummjölk eller kärnmjölk. På kvällen utfodras med hel säd, korn omväxlande med havre. För att befrämja äggläggningen rekommenderas att i blötfodret inblanda sönderhackade nässlor och även lite benmjöl, krossat i mindre bitar, det sistnämnda förbättrar även skalbildningen på äggen. En sked benmjöl dagligen beräknas till 20 höns.

Åtgången av foder per dag för ett hönshus på 20 höns är ungefär. Till blötfoder på morgonen beräknas 650 gram vetekli och potatis med mera, samt 1 liter mjölk. Och till torrfoder på kvällen beräknas 1 kg och 300 gram säd.

Kalkoner skötes och utfodras på samma sätt som hönsen, men behöver mera animalisk föda, köttavfall med mera, samt även grönfoder. De är mera ömtåliga för regn och slask och blir lätt förkylda om de blir våta eller kalla om benen. Deras tid för värpning infaller först längre fram.

Ankor får samma foder som hönsen dock av billigare slag eftersom ankor är mycket glupska. En favoriträtt är sönderskurna råa rovor. Ju rikligare de utfodras, utan att övergödas, tidigare och rikligare värper ankorna. Golvet i ankhuset bör strös med halm, som dagligen måste vändas. Även torvströ kan användas, men ankorna har lättare för att hålla sig rena när de får halmströ. Man bör tillse, att för parningen, som infaller i denna månad, finns tillgång till öppet vatten. Ankorna parar sig visserligen även på land, men befruktningen är då mera osäker.

Gäss utfodras på samma sätt som ankor, med det undantaget att de inte skall ha animaliska födoämnen. Deras parningstid infaller i denna månad, och då parningen försiggår nästan uteslutande i vatten, måste man tillse, att tillräckligt med rymligt öppet vatten finns att tillgå.

---

Trädgårdsskötsel
Köksträdgården och drivbänkar
I allmänhet kan man under denna månad endast göra de första förberedelserna till arbetet i köksträdgården. Strö och hästspillning skall nu läggas på i tunna lager och bredas ut på drivbänksplatserna. Däremot är det ännu för tidigt att anlägga andra drivbänkar än en mindre drivbänk framför ett fönster, en så kallad kur, för uppdragning av gurkplantor och melonplantor, vilka senare omplanteras på en senare bänk. Kuren läggs i slutet av månaden, en till en och en halv meter hög med 75 cm breda pallar vilka efter en tid bytes mot nytt, varmt strö eller åtminstone uppblandas med sådant och omarbetas, så att kurens värme inte sjunker. Före läggningen av övriga bänkar bör det utlagda ströet omarbetas ett par gånger.

Rotfrukter och andra köksväxter, som förvaras i vinterförråd i källare eller hög, tillses då och då så att de inte förstörs av köld eller blir angripna av röta i värme. Förvaras de i källare, rensas och pustas de emellanåt, varvid skadade exemplar bortsorteras. Potatis avsedd för drivning i bänk, läggs upp i ett varmt ljust rum i ett lager, så att ljuset kommer åt samtliga potatisar.

För att ha sallad hela vintern, sår man krasse och bladsallad tätt i lådor, vilka ställs på ett ljust och varmt ställe. Inom kort har växterna skjutit upp ett par tum och då kan man skära av den och använda den. Med korta mellanrum sår man nytt hela tiden.

Fruktträdgården
Träden rensas vid mild väderlek med en trubbig järnskrapa från mossar och lavar samt den yttersta skrovliga barken. Döda eller sjuka grenar skäres bort och sårytan jämnas och täcks med tjock trätjära. För att förhindra mossbildning stryks stam och grenar med kalkblandat vatten.

Unga träd skyddar man mot harar genom att upp till en och en halv till två meters höjd bestryka dem med en blandning av kalk och kreatursblod, mot jordråttor enklast genom att hålla marken kring stammen välskottad från snö.

Bärbuskarna skall beskäras nu, om inte allt för djup snö lägger hinder för detta. Krusbärs och vinbärsbuskarna beskärs på alla grenar som är fyra år eller äldre, och dessa tas bort så nära utgångspunkten det är möjligt. Vinbärsbuskar beskärs, dock inte så mycket som krusbärsbuskarna. På hallonbuskar tar man bort så många skott, att de återstående får gott utrymme. De återstående toppas så att det återstår halva eller högst två tredjedelar av deras längd. Döda skott och grenar bortgallras från buskarna. Ympkvistar tas bort om detta inte skett i december och läggs i en hög med snö som täcks av mossa, gammal halm, sågspån eller annat, i brist på snö kan man använda sand.

Ömtåliga spaljéträd till exempel aprikos, vinterpäron och körsbärsträd, planteras åt söder, skuggas mot solen med luckor, rörmattor eller granris. Smultronsängar täcks med granris eller halmströ, ifall stark köld inträffar på barmark. Är marken däremot snötäckt, kan täckning uppskjutas.

Blomsterträdgården och parken
Brunnen gödsel till blomstergrupperna körs fram nu, om detta ej redan skett. Beträffande de växter som förvarats inomhus om vintern men som är avsedda för blomsterträdgården, kan man påpeka följande. Rötter från dahlia som bör förvaras i torr sanda på torrt frostfritt ställe, samt rensas från förmultnade delar. I slutet av denna månad eller i början på nästa månad kan man plantera rötterna i krukor eller lådor. Rötterna av begonior, gladiolus med flera hålls fortfarande torra. Övriga växter som övervintras i lägre värme till exempel pelargonior, lobelia med flera befrias då och då från vissnade blad och skott. Angående de trädgårdsväxter, som på hösten inplanteras i krukor, se nästa avdelning.

Törnrosor och andra mera ömtåliga växter täcks med granris. Träd och buskpartier gallras och sjuka och överflödiga park och alle´ träd fälls. Häckar tuktas, helst så att de blir tunnare upptill än nedtill. Rankväxter vid verandor och dylikt beskäres och binds upp.

Krukväxter i rum och växthus
Någon tids vintervila är nödvändig för de flesta växterna, och beträffande krukväxterna kan detta ske genom att man under denna månad placerar dem vid låg temperatur och endast sparsamt vattnar dem. Endast de växter som man vill skall blomma tidigt, som hyacinter, syrener, tulpaner, primulor med flera bör ha en högre temperatur och en något rikligare vattning. Vid mild väderlek bör frisk luft släppas in.

Storbladiga växter som kamelior, nerier, draconor, fikus med flera rengörs från damm genom att då och då torkas med fuktig svamp. Frön blad och sköldlöss befrias växterna genom tvättning med mjuk borste eller tyglapp, doppad i starkt såpvatten, vilket sköljs av med rent vatten. Även insektspulver kan användas och i växthus rökning med tobak.

Kallhusväxterna placeras vid en temperatur på fyra till sex grader varmt, pelargonior dock vid något högre temperatur cirka åtta till tio grader samt torrt.

Varmhusväxterna kräver en värme på tolv till femton grader. Temperaturen bör vara något lägre under natten. De sorter som ännu utvecklar nya blad eller skott eller börjar blomma, ställs på den ljusaste platsen.

Lökväxter samt andra ört eller trädartade växter som man på hösten inplanterat från trädgården i krukor, tas nu in för drivning i varmrum, varvid de flesta under de första veckorna inte tål en högre temperatur än sex till tio grader. Lökväxterna utgör dock ett undantag härifrån exempelvis liljekonvaljer, hyacinter, tulpaner med flera och kan om de inplanterats i september, genast sättas i tjugo grader. Däremot bör de inte utsättas för fullt dagsljus, förrän blomstänglarna skjutit upp några tum.

Bland de vanligare växterna bär nämnas krokus och snödroppar vilka fodrar en sval ljus plats. Av buskväxterna tar man nu in bland andra törnrosor, syrener, azaleor, rhododendron med flera. Som allmän regel kan sägas att de kraftigaste exemplaren och de som skjutit mest eller de som redan börjat sätta blomknoppar tas in först.

Förberedelser till vårvinterarbetet i trädgården görs under denna månad på lediga stunder. Frö skördat under sommaren och hösten rengörs och felande sorter rekvireras så snart frökatalogerna kommer.

Komposter uppläggs av dyjord, blandad med kreatursspillning eller kalk, löv, stickbacke, köksavfall och liknande, och gamla komposthögar genomarbetas.

Sand till gångar tas hem. Bast tillredes, käppar och störar skärs, drivbänkar, drivbänksfönster och alla nödvändiga trädgårdsredskap ses över och repareras eller köps in.

Till skydd för nyttiga småfåglar till exempel talgoxar bär man lägga ut föda som köttavfall, talg, ister, hampfrö eller dylikt.

Fisket
Abborrmete på grunden, samt ståndkrok och angelfiske är denna tid mycket givande. I en del sjöar brukar det vara ganska lönande att meta sik. Siken metas med pimpelkrok, och då är huggkroken användbar. I sund med lindrig ström, men även på större fjärdar nappar siken ganska bra. Följande fisksorter är bäst denna månad; abborre, gädda, gös, helgeflundra (schkädda), vitling (hwiddling), kolja, lake, långa, piggvar (schkädda), rödspotta (schkädda), slätvar (schkädda) och tunga.

Jakten
Jakt är under hela januari tillåten på hare, tjäder, orre, järpe, dal och fjällripa, fasan, morkulla, ejder, knipa, svärta, alfågel samt andra dykänder. Tysk hare är dock fridlyst i Skåne året om. Tänk dock på att titta i allra senaste utgåvan av jaktkalendern. Det går inte att skylla på att man använde bondpraktikan om länsman och landsfiskalen anländer till platsen.

---

Givetvis är det inte slut än, man måste ha fler ingredienser för att kunna förutsäga vädret på ett korrekt sätt enligt bondepraktikan. Man måste veta vad det var för väder på juldagen. Läs mer om denna fantastiska historia här.