Een lijten Book /
Som kallas
Bonde-practica
Eller
Wädher-book /
Innehållande någhra sköna reglor huruledes man skal känna /
och lära heela Åhrsens Lopp alltijdh warandes åhr ifrå åhr.
Fromme Läsare kiöp nu migh /
Myckit Förstånd lärer iagh tigh.
Bonde Practica är mitt Nampn/
Läss migh/ thet skal wara titt Gagn.
Thet heela Åhrsens Lopp wil iagh tigh lära /
Hwar effter tu tigh skalt regera.
Stockholm
Tryckt och uplagdt aff Ignatio Meurer /
åhr 1662.
Redan en flyktig blick i någon av de många allt sedan år 1662 utkomna upplagorna av den svenska »Bondepraktikan» ger vid handen, att dess text måste återgå på en utländsk förlaga. Dess 
rön och råd är hämtade från en livs- och erfarenhetssfär vitt skild från invånarnas i den karga Norden. Där talas t. ex. på flera ställen om vinodling och vinskörd, som aldrig har praktiserats på våra breddgrader. Den svenska Bondepraktikan, vilken till omkring två tredjedelar av sitt omfång är ställd på rim, är visserligen en avläggare av den tyska bondepraktikan, men ej direkt, utan via den danska bondepraktikan, vilken i sin tur är en direkt översättning av den tyska. (puh!). Bondepraktikan är egentligen då en folkbok som med utgångspunkt i traditionerna utvecklats till ett slags handbok med råd och tips för bönder. Den gavs för första gången ut år 1508 i Tyskland. Den blev genom åren en mycket populär bok, som fram till slutet av 1800-talet utkom i över femtio upplagor. Många emigranter hade i amerika-kofferten packat ned fyra litterära verk: Bibeln, Katekesen, Psalmboken och Bondepraktikan. Den blev en del av det kulturella arv som man förde vidare till den Nya världen.
Den första tyska utgåvan från 1508 är endast på tolv sidor, den versifierade form som senare upplagor har förekommer första gången 1530. På danska utgavs den första gången 1597.
År 1662 kom den – som tidigare nämnts – ut på svenska. Den första svenska utgåvan var i verspartierna en översättning från den danska utgåvan medan övriga delar översatts från tyskan. 1733 tillades ett avsnitt om vädermärken, en del som senare kommit att bli den mest kända delen.
Efter år 1897 lade man till avsnitten om Jordbruksarbete, Ladugård och stall, Fjäderfäskötsel, Biskötsel, Trädgårdsskötsel, Krukväxter samt jakt och fiske.
Den mest kända utgåvan är 1875 års bondepraktika. Den innehöll förutsägningar om väder och vind, hur man skulle tolka vädret, råd om hälsa, helg- märkesdagar samt de kritiska dagarna (33 st).
Tjörnbo 