Panorama från Tolleby

Detta panoramafotografi är skapat någon gång i slutet på 1940-talet av en person i släkta’.
Tidstämpeln är att Karl-Erik uppförde mangårdsbygnaden 1947 och byggde la’gården 1953.

På sin tid var detta fotografi så populärt (och dyrt med dåtidens mått mätt) i byn, att det fanns ett exemplar som lånades ut, och vandrade runt mellan gårdarna. Tillslut var det ingen som ville kännas vid att vem som hade fotografiet och det ”försvann”.

Fotografiet är egentligen tre fotografier som är sammanfogade till ett panorama. Man ser två mörka partier, en till vänster och en till höger i bild. Detta är skarvarna. Ett flygfotografi från denna tid kostade ungefär 175 kronor, vilket var en stor summa för många bönder, pengar som kunde läggas på annat än ett fotografi att ha på väggen.

När en av gårdarna var till salu på denna sidan århundradet, gick jag husesyn och såg fotografiet i vardagsrummet. Detta lånades ut till oss efter förfrågan till mäklaren, skannades in och återlämnades till väggen det hängde på två timmar efter utlåningen.

sida-ga-tolleby-panorama-001

Tolleby 1947-1953

 

sida-ga-tolleby-panorama-002-jpg

Namn på gårdarna


Om man förstorar Tolleby Nedergård ser man något luddigt vitt på fältet framför gården. Detta är långhässjor, tre eller fyra stycken, ungefär 100 meter per hässja.

Till vänster och nedom lagårdens vänstra hörne ser man ett redigt dike sträcka sig nedåt fältet för att sedan vika nittio grader åt höger och rama in fältet.

sida-ga-tolleby-panorama-003-jpg


På denna tid var gärdet framför går’n uppdelat som det ser ut på några utav de äldre kartorna. Nedan är det två utklipp från kartor anno år 1797 och ett utklipp från år 1837. Min morfar och hans pappa grävde för hand flera diken över fältet ner mot bäcken under 1950-talet. I varje dike lades 900 stycken 2,5 tums tegelrör som dränering, och de stora öppna dikena mitt på gärdet fylldes igen.



År 2012 syntes det att en dränering hade stoppat upp. Man ser sådant lättast på våren och sommaren eftersom grödan alltid gror friskare och bättre på de våta platserna. Det var bara att hämta en spade och sätta igång att gräva. Wiggo var vid denna tid 1½ år och var med ute på fältet och gjorde så gott han kunde. Visserligen var man förr tvungen att dränera om man ville livnära sig på bonderiet, men jag kan inte låta bli att imponeras över att man grävde så långa diken med det djupet som dräneringen låg på, ungefär 100 centimeter.

2,5″ tegelrör

 



Gärdet från andra hållet, från köksfönstret på går’n.

sida-ga-tolleby-panorama-012

Dräneringen följer telefonstolparna i rät linje