»Om thet Wårfrudagh regnar medh
Som hon sökte sin Fräncka Elizabeth/
Så wil thet Regn sigh förskräckia/
Och fiorton Dagar effter hwar annan räckia/
Wil Regn S. Margaretæ Natt begifwa sigh/
Tå torff tu ingalunda wenta tigh/
Thet åhr monga Nötter at bijta/
Ty the icke lyckas i the tijder».
Julius, kallades förr för Quintilis, som betyder ‘den femte’, eftersom denna månad var den femte i det gamla Romerska, men den sjunde i det Julianska året. Namnet byttes emellertid ut mot Julius till åminnelse av Julius Ceasar. Det svenska namnet ”Hömånad” kommer naturligtvis av att höet, särskilt under månadens senare del, är lämpligt att bärga. Om man nu inte håller på med ensilage och skit.
Hömånaden har 31 dagar. Dagen i denna månad är 15 timmar och 31 minuter lång.
Solen löper uti Lejonets tecken är däruti ifrån den 14 juli till den 14 augusti.
»Nu skär jag rågen, åker hem mitt hö,
och det som vått är, måste jag kringströ,
Hundedagarne ( rötmånaden ) gå nu an med största makt,
Därför giver jag på min sundhet akt»
I denna månad skall man inget starkt dricka eller purgants (laxermedel) till sig taga; Vakta dig för mycket sömn och swettebad (bastubad), åderlåtande , hetan mat och för mycket sex, men salvia drick; mjölk och söt-ost är sund;
»I denna månad skall man ingen stark
drick eller purgants till sig taga;
vakta dig för mycken sömn och svettebad,
åderlåtande, hetan mat, och för okyskhet;
men salvia drick; mjölk och sötost är sund.
I Lejonet är gott att bygga hus, att lägga grundval, och att flytta uti hus.
Vakta dig att du icke förer dig i nya kläder»
Hur blir vädret i juli?
Regn i andra hälften av juli är gärna ihållande.
”Vad juli och augusti icke koka, kan september inte steka.”
Åska i denna månad bebådar gott kornår och stor sjuklighet bland kreaturen.
Juli motsvarar i fråga om väderlek januari. Den vecka i juli, som i både gamla och nya almanackan börjar med Sara och slutar med Jacob, kalls som bekant fruntimmersveckan och brukar i allmänhet vara regning. I denna månad ingår hunddagarana (rötmånaden).
Dagar att beakta
Den 2 juli.
”Sådant vädret är denna dag, sådant fortfar det vara i 40 dagar därefter”.
Margaretadagen (den 20 juli).
Regn på denna dag tycker lantfolket icke om, enär man då väntar svår bärgning och emedan nötterna skadas. Det heter skämtsamt; Greta väter i nöten.
Magdalenadagen (den 22 juli).
Magdalena gråter gärna. Om det regnar denna dag blir det lite nötter det året.
Emmadagen (den 23 juli)
Klar och varm ej kvalmig, lovar ett gott år.
Jacobsdagen (den 25 juli).
Varm och klar förkunnar en kall jul. Den helige Jacobs dag firades hos oss genom gudstjänst fram till år 1772.
Sjusovaredagen / 7 sovares dag (den 27 juli).
Om det regnar denna dag, kommer det att regna i sju veckor framåt.
Anledningen till denna dags benämning är följande gamla saga: Sju kristna gömde sig en gång i en håla år 249, nära staden Ephesus, för att undgå de förföljelser som skedde mot de kristna på den tiden. De sju männen somnade i hålan och vaknade först 198 år därefter, eller år 447, under kejsar Theodolfi II.s regering. Eftersom de då var hungriga sändes en av dem, vid namn Malchus, ut att köpa bröd. Med förvåning varseblev denne gamle man hur kors var uppresta på alla torg i Ephesus. Själv väckte han uppmärksamhet genom sin ålderdomliga och underliga dräkt. När han tog fram pengar för att betala brödet trodde man att den gamle mannen funnit en skatt och förde honom därför till ”proconsuln” (landshövdingen). Malchus berättade och alla förvånades… Biskop Marinus jämte allt folket skyndade till hålan. Där fann man de övriga sjusovarna. Nu fullt vakna med strålande anleten. Även kejsaren skyndade dit och hörde med förvåning gubbarna tala. Därpå böjde de sina huvuden och avsomnade i herranom. Kejsaren knäföll bredvid dem och lyfte gråtande de heliga överlevorna, vilka han betäckte med sin purpurmantel och lät lägga i gyllene kistor.
Efter år 1897 lade man till avsnitten om Jordbruksarbete, Ladugård och stall, Fjäderfäskötsel, Biskötsel, Trädgårdsskötsel, Krukväxter samt jakt och fiske.
Trädgårdsskötsel
Köksträdgården och drivbänkar.
Ogräsrensning, uppluckring av jorden samt vattning är de viktigaste arbetena under denna period. Rensning och gallring skall ske där det erfordras av de plantor som satts ut på kalljord.
Potatis och de kålsorter som har höga stockar skall kupas, pepparroten skall putsas. Det man kan så nu är endast rättikor som man skall vinterförvara, samt sådd av spenat, sallad, dill och rädisor för senare behov.
Köksväxtplantorna skall redan vara utsatta på kalljord, men man kan även i denna månad plantera kålrötter,purjolök och selleri. De flesta kryddväxter skall skäras av och förvaras på ett luftigt ställe. Sticklök och schalottenlök är normalt färdiga att ta upp i denna månad.
Fruktträdgården.
Det viktigaste är att skydda frukten mot fåglar och andra skadedjur, samt att plocka bär. Jorden omkring träd och buskar, särskilt yngre skall hållas uppluckrad och ogräsfri. Spaljéträd skall bindas upp.
De träd som ympats skall fortfarande skötas som under förra månaden. Okulering av tidiga sorter till exempel körsbärsträd skall påbörjas i slutet av månaden. De träd som man inte kvistat på våren skall beskäras i början av denna månad på de två till tre år gamla sidokvistarna.
På körsbärsträd, lönnar med flera hos vilka blödning lätt uppstår, bör kvistning alltid ske under sommaren.
I början av denna månad skall man ta sticklingar av en del buskväxter som skall sättas under glas. Föresmultronen har mognat bör ett tunt lager halm bredas ut mellan plantorna, för att förhindra att frukten blir smutsig och ruttnar vid kontakt med jorden under regniga dagar. Revor skall fortfarande rensas bort, om man inte vill spara revor för att odla ett nytt land.
Blomsterträdgården och parken.
Riklig vattning av såväl blomstergrupper som nyplanterade träd skall vid torka göras en gång i veckan. Växter med höga stänglar skall bindas upp vid starka störar. Ogräs skall omsorgsfullt rensas bort och skadedjur skall utrotas.
Gräsplaner skall slås var fjortonde dag samt vattnas rikligt vid torka. Frö av två och fleråriga växter sås i början av månaden, om detta inte redan skett. De två och fleråriga växter som man sått på våren, skall omplanteras, helst på särskilda sängar, eftersom dom inte blommar detta år. Först på senhösten eller påföljande år skall dom planteras på de ställen som de skall blomma.
Hyacint och tulpanlökar skall tas upp varje år, när löven börjar gulna, och läggas på en luftig vind. Lök av narcisser, krokus, kejsarkrona med flera skall tas upp endast vart femte år, de år som man lämnar dem i jorden skall de vissna bladen skäras av och jorden luckras försiktig runt växterna.
Utblommade fleråriga växter skall skäras av, utblommade ettåriga växter kan man byta ut mot andra, som för detta ändamål planterats i bänk eller på annan plats, och flyttas nu med jordklump. Mot månadens slut kan man börja ta sticklingar av sådana blommor som måste övervintra under glas.
Krukväxter i rum och växthus.
Jorden skall hålla en jämn fuktighet, och växterna duschas varje kväll vid torr väderlek. Man bör dock komma ihåg att alltför riklig vattning ofta är skadligare för växterna än motsatsen.
Fönsterväxter skyddas mot stark sol och bör få frisk luft dygnet runt. Då pelargoniorna blommat ut, skall dom beskäras starkt, och jorden i krukan skall hållas torr, tills de börjar skjuta skott igen, då de skall omplanteras. De avskurna kvistarna används till sticklingar.
Rotknölar av cyklamenarter omplanteras när de börjar skjuta nya skott. Törnrossticklingar tas så snart rosorna blommat ut, och sticklingar skall även tas av en mängd andra krukväxter som kamelior, myrten, azaleor med flera av vilka det nu är rätt tid att sätta sticklingar.
Frön av en del växter skall sås i slutet av månaden av de sorter som man vill ha blommande exemplar till nästa vår som primula, sinensis, cinerarior med flera. Man skall också så frön av reseda som då blommar på hösten.
Yngre växter som växer hastigt, dracena, aralia, fuxia skall nu omplanteras i större krukor. De som skall blomma till hösten skall toppas, vattning skall ske varannan vecka, och gödselvatten är i detta fall mycket bra.
Givetvis är det inte slut än, man måste ha fler ingredienser för att kunna förutsäga vädret på ett korrekt sätt enligt bondepraktikan. Man måste veta vad det var för väder på juldagen. Läs mer om denna fantastiska historia här.