Oktober enligt bondepraktikan

»Om Löfwen aff Trään icke gerna wille falla/
Tå få wij een kald Winter för alla/
Monga Kohlmatkar näste Sommar wilia komma/
Som Fruchten göra ganska liten fromma/
Knopparna skola the aff Trään förtära/
Och sombliga wilia ſigh aff Kåålen nära.
Doch man them om Wintren brenna kan/
I Chrift/ Glugg.
och Blidemånat på min sann.
In Decemb. Januarij, Februarij,
Om Winteren skal tu sådant göra/
Om Sommaren är thet för swårt/ wil tu migh höra.
Så snart som Solen sitt Skeen mon giffua/
Wilia the icke länger i Boningar bliffua.
Den ena löper hijt/ then andra dijt
Och förtära Frukten samma tijdh.
Therföre skal tu them ( som sagdt är ) förderfwa/
Så kan tu myckin Frucht förwerfwa»


sida_bondepraktikan-oktober-slakt001

Manuell slaktmask

Oktober, har sitt namn av det latinska ordet ”octo” som betyder åtta eftersom denna månad var den åttonde i det gamla Romerska året. Månaden är dock den tionde i det Julianska året. Det svenska namnet ”Slaktmånad” kommer av att vid denna årstid brukar boskap slaktas mer än vanligt för att skaffa förråd för vintern.

Oktober, är som sagt slaktmånaden och har 31 dagar. Dagen är 10 timmar och 12 minuter lång i genomsnitt. Solen övergår från att gå i vågens tecken till skorpionens från och med den 14’e oktober.


sida_bondepraktikan-oktober-vid-kvallslampan

Oktober enligt Carl Larsson

»Octob. Sädesm. Schlachtmånat hafwer 31. Dagar»
»Så kom tå Frantz medh S. Beritta sijn/
Dionysius kallar heem til sin/
Calixtum, men Gallus och Lucas Evangelist/
Hafwa elff tusend Jungfrur til Gäst.
Det förtryter Simon och Judas mäst»


sida_bondepraktikan-oktober-slakt002

Grislakt

Slaktmånaden säger;
»Nu skall man plöja och rågen så /
med nytt vin man fasten fylla må /
Nu månd’ kölden till oss skrida /
en varm kakelugn kan jag väl lida /
Om löven icke vilja gärna falla av träden /då bliver det kall vinter /
Kommer tordön i denna månad /
det tecknar hårt år och stor storm»


Hur blir vädret i oktober?
Mycket frost och snö bådar milt väder i januari, men om det blir oväder i oktober låter  det vänta en ostadig vinter.
– Om träden blommar ännu en gång är det ett tecken till en lindrig vinter.
– Sitter löven kvar på träden, är en sträng och tidig vinter att förvänta även som mycket mask nästa sommar.
– Är det gott om ek- och bokollon eller om rönnbär, blir vintern sträng.
– Om levern på den s.k. lövgäddan är bred åt gallblåsan till, men framtill spetsig, står en sträng vinter för dörren.
– Gröngölingen* förkunnar väderleken omkring tre dygn i förväg. Har han ett långt entonigt läte, blir det vackert väder, skriar han mycket, blir det regn och oväder, kommer han in i husen och skriker, då blir det ännu värre.
– Då sidensvansen börjar visa sig, kan man vara säker på, att frost och snö ej längre uteblir.
– Domherrens ankomst är ett säkert tecken till köld och oftast även snö. Oktober varm, februari kall.

* = Gutturalt skrattande [klyh-klyh-klyh-klyh], som faller i tonhöjd mot slutet. Detta, liksom det snabbare flyktlätet kan höras under alla årstider. 


Dagar att beakta
Frans/Francisci dag (den 4 oktober)
olika betydelser;
1) en fisk (tid att fiska),
2) ett kloster,
3) en bröstbild,
4) ett kors,
5) en bok (allt syftande på Franciscus)

sida_bondepraktikan-oktober-dagar001

Halleleluja!

Frans eller Fransisci är ett forntyskt namn och betyder ”fri” eller ”fri man”. Denna dag har sitt namn efter den ryktbare Franciscus av Assissi från Italien. Han var en rik köpmans son och föddes år 1182. Uppfostrad till att fortsätta faderns yrke, men under läsning av Nya testamentet, särskilt av berättelsen om lärljungarnas utsändande utan timliga håvor och anspråk, kom han inte endast till allvarlig besinning utan även till den åsikt att en god kristen borde förkasta alla jordiska ägodelar. Han sade därför farväl till föräldrahuset, sålde allt vad han ägde och iklädde sig munkdräkt. Från år 1208 vandrade han omkring och predikade bot och bättring, uppskattad av somliga, men av andra bespottad som en vansinnig. Den då mäktiga påven Innocentus III högaktade den besynnerlige mannens enfald och ödmjukhet och lät honom därför fortsätta sin verksamhet. Många likasinnade samlade sig kring Franciscus och förenades av honom till ett munksällskap kallat Franciskanerorden, eller efter sin dräkt Gråbröder eller Gråmunkar. År 1223 stadfästes munksällskapet av Påven, som gav medlemmarna oinskränkt rätt predika bland folket. De blev, på samma sätt som de tidigare nämnda Dominicanerna så kallade ”Predikaremunkar” och eftersom de heller inte skulle besitta egendom benämndes de ofta för ”Tiggaremunkar” eller ”Barfotamunkar”. Franciscus dog 1226 och förklarades för ett helgon. Den nuvarande påven heter Franciskus efter Sankt Franciskus av Assisi och påbörjade sitt ämbete den 13 mars 2013.
Denna dag var hur som helst viktig för en sann kristen att komma ihåg, ära och vördna eftersom den på något sätt hörde samman med att förutspå kommande väder i samråd med bondepraktikan.


Birgitta/Britmässan
(den 7 oktober)

1) en ullkarda (ullen bör nu beredas till spånad),
2) ett kloster,
3) en bok,
4) en bröstbild (allt syftande på Birgitta)

Birgitta är ett fornnordiskt namn och betyder ”lysande”. Enligt somliga kommer namnet av ”Birger” med betydelsen ”borgvårdare eller vårdare”, det förkortas vanligen Brita eller Britt. Dagen har sitt namn efter Sveriges förnämsta helgon, Birgitta, som föddes på Finsta gård i Uppland omkring år 1303. Hon var dotter till lagmannen Birger Persson – som förövrigt påstås vara stamfader till Brahesläkten – och Ingeborg, dotter till Birger Jarls broder, lagman Bengt och dennes hustru Sigrid. Hon blev tidigt moderslös och kom därefter att vistas hos sin moster ”Ingrid på Aspenäs”,

Heliga Birgitta

Heliga Birgitta

där hon, liksom i föräldrahemmet fostrades i allvar och gudsfruktan. Det berättas att fru Ingrid en natt gick hemligen in i Birgittas sovkammare. Hon fann henne då liggande vid sängen, bedjande framför ett krucifix. Då mostern trodde att detta var av barnslighet, sade Birgitta: ”Jag skall lova honom, som alltid plägar hjälpa mig, nämligen den korsfäste, som jag nyss har sett.” När hon var 13 år gammal, gifte sig Birgitta, enligt faderns önskan, med lagmannen i Närke, Ulf Gudmarsson. Denne var en yngling, gudfruktig och rättvis. Då de varit gifta någon tid övertalade Birgitta honom att tillsammans med henne göra en resa till Jacobs grav i Spanien. Hemkomna till Sverige levde de sedan i många år tillsammans och fick åtta gemensamma barn. Därefter ingick herr Ulf som munk i Alvastra kloster och dog där. Efter mannens död vistades Birgitta någon tid i Magnus Smeks hov, men drog sig snart tillbaka till sina egendomar där hon mer och mer kom att ägna sig åt andaktsövningar. I detta sammanhang erfor hon även flera uppenbarelser. Enligt den tidens sed förde hon även ett strängt levnadssätt, fastade och späkte sin kropp, bar grova kläder och idkade mycken välgörenhet mot de fattiga. 1346 for hon till Rom och levde där i många år, då hon under tiden besökte en mängd heliga platser i landet och kom att utmärka sig för givmildhet och gudsfruktan. Hennes anseende som en from kvinna växte. 1372 for hon tillsammans med tre av sina barn på en resa till Jerusalem och höll där andakt på många heliga platser i Palestina. Strax efter sin ankomst från Jerusalem avled hon i Rom år 1373. Hennes lik fördes med mycken högtidlighet till Wadstena, där Birgitta före sin avresa till Rom hade stiftat en egen munk och nunneorden, kallad ”Den helige Frälsarens orden”. Denna orden blev känd över det katolska Europa och hade sitt säte i Wadstena. Hennes dotter Catharina blev utsedd till föreståndarinna. Birgitta blev år 1391 högtidligen förklarad för ett helgon och hennes högtid, kallad ”Britmässan”, firades årligen under hela den katolska tiden med stor högtidlighet.


Dionysius dag 
(den 9 oktober)
1)
ett träd och en spade (syftande på tiden för trädplantering),
2)
en fågel (flyttfåglarnas avfärd mot söder)

Dionysius  är grekiska och betyder ”Dionysos tillhörig”. Denna dag har sitt namn efter en rådsherre i Athen, som av aposteln Paulus användes till kristendomen och sedan blev Athens förste biskop och slutligen led martyrdöden. En annan Dionysii predikade evangelium i Frankrike, där ett kloster, Sanct Denis, är stiftat till hans ära. Till märkvärdigheterna om Dionysius hör även att man påstår sig äga hans ben, särskilt hans huvud, i tre kyrkor. Dels i ovannämnda klosterkyrka, dels i en kyrka i Paris och dessutom i Regensburg i Tyskland. En tredje Dionysius blev märkvärdig därför att han införde bruket att räkna åren från Kristi födelse.


Gallusdagen
(den 16 oktober)
Denna dag bör alla äpplen vara nedtagna och inhämtade.


Lukas/Evangelisten Lukas dag
(den 18 oktober)
1) en oxe (slakttiden),

2) ett liggande svin,
3) en bänk,
4) en yxa (syftande på slakttiden),
5) en bok,
6) en kyrka,
7) ett  oxhuvud (Lucas sinnebild)

sida_bondepraktikan-oktober-dagar003

Lukas

Lukas är latin och kommer av ett ord som betyder ”ljus” och betecknar ”den som är född i dagningen”. Evangelisten Lucas föddes i Antiochia i Syrien av hedniska föräldrar, men antog först judendomen sedan kristendomen. Lucas var en bildad man och var till yrket läkare. Han var Pauli förtrogna vän och mångåriga medarbetare och följeslagare ända till den andra fångenskapen i Rom. därefter är Lucas sista öde dock höljt i dunkel. Sitt evangelium skrev han år 62 och därefter apostlagärningarna, bägge för en förnäm romare ”Theopilus”. Lukas evangelium utmärker sig genom mera ordning i ämnena och en utförligare berättelse om Jesu ungdom än vad de andra evangelisterna presterat. Man anser att hans avsikt varit att försöka framhålla Jesu höga känsla för människokärlek och empati.

 

Simons och Judæ dag (den 28 oktober)
1) en slaga (trösktiden är inne)
2) ett spjut eller 
3) en lans
4) ett svärd (syftande på apostlarnas martyrdöd)

Denna dag firades till åminnelse till Simon Jelotes (eller Ifvraren) och Judas Thaddeus, två av Jesu tolv lärjungar. Det berättas att Simon predikat kristendomen i Mesopotanien och slutligen Persien. Judas däremot förkunnade Kristi lära i flera länder, och Armenierna kallar honom för sin apostel. Han skrev bland annat ett sändebrev till alla kristna vilket finns att läsa i Nya Testamentet. Slutligen skall han, tillsammans med Simon ha lidit martyrdöden i Persien, vilket skedde år 71.


Trädgårdsskötsel
Köksträdgården och drivbänkar.
Skörd av köksväxter pågår hela denna månad, rotfrukter skall tas upp och läggas i källare eller i hög, sist skördar man vitkålen. Blomkålsplantor som inte hinner bli färdiga, skall slås in med rötter i ett frostfritt rum. 
Insamling av frö fortsätter. Rötter av blad och rotpersilja sätts i kallbänk och täcks med fönster och luckor när frosten tilltar, samt längre fram med löv, som får ligga kvar fram till mars månad.

Efter skörden skall landen grävas, men inte jämnas med kratta. Innan höstgrävning skall man ha spridit gödsel på landen. Endast den jord som man skall så på hösten färdigställs, grävas och krattas, då man samtidigt skall göra gångar mellan sängarna, samt göra fåror till att så i.

Själva sådden kan man uppskjuta till längre fram. Som exempel på köksväxter som man brukar så på hösten kan nämnas betor, cikoria, dill, havrerätter, isop, körvel, körvelrötter, lök mangold, morötter, målla, palsternackor, patienta, persilja, sockerrötter, spenat, syra, svartrötter med flera.

Angående sådd och plantering på bänk samt bänkarnas täckning se under september. I den mån bänkar blir lediga, och inte skall sås mera, rensas de från ogräs, och jorden skall läggas i hög, innan den blir för sur. Den plats där man skall anlägga tidiga bänkar skall täckas med strö eller löv för att hindar tjälen från att komma ner i jorden.

 

Fruktträdgården
Fruktskörd, plantering av träd och buskar samt insamling av frö fortsätter enligt reglerna i sida_bondepraktikan-september-fruktföregående månad. Jord som är avsedd för träd och buskplantering näst vår, skall grävas och gödslas. Jorden i trädskolan skall hackas upp eller grundgrävas. Smultronplantorna skall beskäras på alla revor och en del av de yttre bladen, och jorden omkring plantorna skall luckras upp och färsk gödsel skall läggas mellan plantorna.

 

 

Blomsterträdgården och parken
sida_bondepraktikan-september-parkAngående plantering av träd och buskar, se föregående månad. De blomstersängar som man röjt skall grävas och krattas, samt gödslas. Särskilt de land som är avsedda för bladväxter skall ha kraftig gödsling. Täckning av växter som skall stå ute över vintern uppskjuts ännu en tid, tills kölden kommer på allvar. De växter som skadas av lindrig köld skall täckas redan nu.

Man skall däremot vidta förberedande åtgärder för täckning, stamrosor skall böjas till marken och fästas med trädkrokar, man skall även sätta kraftiga störar vid sådana växter som behöver täckas, men som inte går att böja.

I slutet av månaden skall man så en del växter på kalljord, som reseda, malva, viol, krysantemum med flera.

 

Krukväxter i rum och växthus
Växter som fortfarande står ute skall flyttas in nu. I övrigt gäller för krukväxternas skötsel under vintermånaderna följande allmänna regler. örtartade växter som skall blomma under vintern, som cyklamen, cineraria, calceolarium, primula med flera fodrar så mycket ljus och sol som möjligt.

Primula bör gärna stå svalt, de övriga kan placeras på fönsterbrädan i ett rum som inte är för varmt. Lagerträd, evonymus, nerium och liknande bladväxter bör förvaras i källaren under vintern. Apelsinträd, kamelior, azalea, myrten, övervintrar däremot i svala rum.

Om temperaturen är låg, kräver växterna lite ljus. De skall vattnas mycket sparsamt och temperaturen får inte bli så hög att dom börjar skjuta skott. Om man tillåter dem att skjuta skott kommer blomningen att bli sämre, blomning infaller för dessa växter olika för olika sorter, men vanligtvis under perioden januari till mars.

Palmer och andra tropiska rumsväxter kräver ingen hög värme, som man normalt skulle tro. Däremot är dom mycket känsliga för temperaturförändringar samt drag.


Givetvis är det inte slut än, man måste ha fler ingredienser för att kunna förutsäga vädret på ett korrekt sätt enligt bondepraktikan. Man måste veta vad det var för väder på juldagen. Läs mer om denna fantastiska historia här.