Återigen har en gammal attiralj släpats ut från »koghuset». En gammal kamin- eller spislucka från Ebbes bruk. Angripen av rost stod den sorgsen i ett hörn och glodde på mig.
En gång i tiden ett välkänt märke i Sverige
”På omkring sju kilometers afstånd från Jönköping ligger inom i Hokarps socken af Tveta härad det bekanta »Ebbes bruk». Belägenheten, omkring 100 meter ofvanför Husqvarna, med en vidsträckt utsigt öfver Wettern, är hänförande. Bruksegendomen, som är utbruten från Stensholms säteri och som erhållit sitt namn af de blott några bösshåll från bruket belägna »Ebbes qvarnverk», inköptes år 1873 af ingeniör K. Laurenius i förening med d. v. disponenten för Stensholms pappersbruk, K. L. Friedländer, hvilka bebyggde platsen och anlade gjuteri och sliperier. Därefter öfverläts bruket till ett firmabolag, från hvilket Friedländer utträdde redan 1874, och Laurenius 1876. Efter denna tid nedIades bruksdriften, till dess bruket genom köp 1879 ånyo öfvergick i Friedländers ego, då Laurenius öfvertog ledningen af brukets igångsättande och utvidgning. Sedan några år tillbaka eges bruket af Munksjö aktiebolag i Jönköping, men arrenderas af Axel Omberg 8t C:o Aktiebolag i Göteborg.
Brukets förnämligaste tillverkningar äro Express-varmluftsapparater och Iampgjutgods. De förra rönte till en början icke så ringa motstånd på åtskilliga håll och kännetecknades af sina vedersakare såsom opraktiska och därtill öfver höfvan dyra. Detta oaktadt gjorde sig deras många förträffliga egenskaper till sist gällande, och nu mera är deras värde obestridt. Hvad det vid »Ebbes bruk» tillverkade lampgjutgodset beträffar, utmärkes detsamma så väl för soliditet som för elegans, äfvensom för en förvånande prisbillighet.
De utmärkta anordningarna i gjuteriet och maskinverkstaden samt i kaminuppsättareverkstaden och verkstaden för lamptillverkning — samtliga dessa lokaler återgifna å planchen — hafva tillvunnit sig fackmäns lifligaste erkännande. Det herrliga, af in- och utländska turister prisade läge, som »Ebbes bruk» besitter, framträder äfven särdeles åskådligt å samma planch.”
-Ur Sveriges industri, dess stormän och befrämjare, del 3, 1905
Från början inriktade sig Ebbes bruk på gjutgodstillverkning av olika slags hushållsartiklar, men även spisar, kaminer, strykjärn, fotogenkök, fotogenlampor m.m. En produkt som uppmärksammades på många utställningar, bl.a. i Göteborg 1891, var företagets varmluftsapparater, vilka byggde på principen att förbränningsluften tas utifrån, inte från rummet. Värmeanläggningarna användes i kyrkor, skolor och andra samlingslokaler. I reklamen framhåller man ”de många gånger prisbelönta Express-Varmluftsapparaterna. Från Gellivara järnvägsstation till den sydligaste skola och kyrka sker numera uppvärmning medels desamma”.
Arbetarna vid Ebbes bruk bodde i det som kallades för Bikupan, ”en ganska rymlig arbetarbostad”, (enligt äldre handlingar). Bruket uppförde även en bruksherrgård, som än idag finns kvar.
Att det låg ett redigt vattenfall i närheten var en del i beaktandet när bruket skulle uppföras. En annan sak som beaktades var att det fanns gott om ytmorän, vilket var mycket lämpad som gjutsand.
Den 9 februari 1940 brann bruket ner till grunden, och när man byggt upp allt igen 1945, utbröt den stora metallkonflikten, som varade i fem månader. Den 9 november 1962 drabbades företaget av ännu en brand, dock begränsad i sin omfattning. Lokalerna byggdes upp ännu en gång och produktionen fortsatte ytterligare några år.
Vid en presskonferens i maj 1964 meddelade dåvarande disponenten Valter Bergström att företaget höll på att uppföra ett högmekaniserat gjuteri i Oskarshamn, dit även större delen av tillverkningen skulle förläggas. 1966 stod fabriken i Oskarshamn klar och därmed avvecklades fabriken i Hakarp. Lagom till semesterledigheten 1966 skedde sista leveransen av färdigt gods, symboliskt nog ett parti gravvaser som lämnade fabriken. Därmed var historien om Ebbes Bruk i Hakarp slut, numer är fabriksområdet bebyggt med bostäder.
I vanlig ordning blev det ett ordbajseri utan dess like…hur gick det egentligen med luckan?
Efter en slip, puts och rengöring började det likna något.
Jag avslutade med att smörja in med spissvärta.
Tjörnbo 