Att förutspå vädret, del 2

Huru man skal förstå thenna Bonde Practica.

20160630_bondepraktikan_005Denna Bonde Practica, är således at förstå/ effter the Gamblas och wisas Mening. The begynna först märkia på Jwledagh/ och sedan the tolff effterföliande Dagar/ in til then sidsta Dagh Jwl:
Och lijka som Wädret begifwer sigh på hwar och een aff thessa Daghar så skal och Wädhret warda i hwar Månat/ som them Dagen tilhörer. 
Och skal man weta/ at Jwledagh märcker Torsmånat Januarij. Then andra Dagen i Jwl Göyemånat Febr. Och ſå alt bortåth in til then sidste/ som tu i effterföliande Rijm kan lära.

Man tar alltså de tolv efterföljande dagarna efter juldagen och ser vad det blir för väder. Om det regnar på dag sex och är sol på dag sju, så kanske det blir regn den sjätte månaden (juni) men sol i den sjunde månaden (juli). Sen blandar man ihop detta med allt som står ovan och får då en exakt väderprognos. Ibland tror jag att Bondepraktikan skulle spå vädret bättre än SMHI. Vart sjunde år kommer juldagen att inträffa på en lördag, kanske därav uttrycket ”sju svåra år”?


20160630_bondepraktikan_006För juni, sommarmånaden blir det då följande;
Om maj månad är våt och regnig, följer juni likadan. Och blir det så, kommer troligen hela sommaren att bli våt.  Om det åskar i juni blir det en regnig sommar, men en rik skörd. Om nordanvinden ofta blåser, kan man hoppas på ett gott år.  Juni motsvarar i fråga om väderleken i allmänhet december. Om juni är mild och våt, blir även december sådan.  Om det regnar på midsommarafton blir det långvarigt regn.

”Bed om regn före midsommar, efteråt kommer det nog din bön förutan.”

Sådan väderlek är fyra dagar före och efter sommarsolståndet (den 21/6), sådan blir den ända till Mikaelidagen (den 29/9).

Dagar att beakta
Junius. (Juni)
Ju meera thet regnar säger iagh tigh
På S. Johannis Dagh/ troo tu migh/
Thesz mindre Hasle-Nötter blifwa tå til/
Therföre steek Löök iagh tigh säya wil.
Eller må i theras stadh Roffuor äta/
Och ther medh Nötterne förgäta.
Är Wädret Helge-Lekame Dagh klart/
Thet betyder itt godt Åhr förvthan all Fara.

Trefaldighetssöndagen –  Är vädret klart denna dag, betyder det ett gott år.

Salomonsdagen (den 25/6) – Om det regnar denna dag, kommer det att regna i fyra veckor efteråt.

Johannes döparens dag (den 24/6) –  Ju mera det regnar denna dag, desto mindre hasselnötter kommer det att växa det året. Kornet brukar vanligen arta sig på samma sätt som nötterna. Vid denna tid bör ängstarrgräset bärgas.

Petrusdagen (den 29/6) – Är denna dag mycket varm, blir det i stället sträng sköld på juldagen. Skiner solen hela Petrusdagen från en klar himmel, blir förhållandet det samma på juldagen.

 Om man ser tillbaka på juni månad så kan vi då konstatera att vädret kommer gå åt helvete det kommer att bli en otrolig regnig och kall sommar, men att skörden kommer bli bra. Kanske.

Carl Larsson har illustrerat en utgåva av Bondepraktikan. Juni-illustrationen ser ni nedan.

Frukost under stora björken.
20160630_bondepraktikan_juni


Givetvis tar det inte slut där. Utöver nyss nämnda beräkningar gällande dagarna, kan man även blanda in många olika djur, naturfenomen, vinden och åderlåtande. Ja, det finns faktiskt en manual för åderlåtande beroende på symptom.

20160630_bondepraktikan_007

Ett exempel som stämmer ganska bra ända in i våra dagar är faktiskt följande;

Om Röök.
När Röken icke aff Huuset will/
Een stoor Regnskur står tå wisseligh ti

Om det är lågtryck när man eldar i spisen, så stiger inte röken speciellt mycket över skorstenen.