När någon har bemärkelsedag, ofta i form av födelsedag, brukar den närvarande allmogen utbringa ett fyrfaldigt leve…Hipp, hipp, hurra! och så vidare…Det sistnämnda kanske kan tyckas självklart – vi firas väl alla med ett fyrfaldigt leve? Men riktigt så enkelt är det inte, vilket alla tjörnbor därute säkerligen vet. Faktum är att förr i tiden var det bara Hans Kongligha Maijistätz, wår allernådigste konungh och herres uthgångne höggrefwelige Excellentz på jorden, som fick firas med ett fyrfaldigt leve. Det grundar sig i den kungliga saluten, som är en kanonsalut med fyra skott. Den avfyrades bara vid särskilt högtidliga tillfällen och kallas även för dubbel svensk lösen, eftersom vanlig svensk lösen är en kanonsalut med två skott.

Det fyrfaldiga levet utökades allteftersom, så att den även gällde för kungliga avkommor, andra kungligheter och militärer. Men för oss civila var det länge ett trefaldigt leve som gällde. Under 1900-talet började dock det fyrfaldiga levet ta över – åtminstone utanför Tjörn. Om man besöker en födelsedagsfest på Tjörn, kom ihåg det trefaldiga levet och håll dig till tre ”hurra”. Annars brakar helvetet löst. Förutom om du firar knugen förstås.

---

Svensk rakryggad och ärevördig lösen
Sedan år 1635 kallas den lösen som använts utav den svenska försvarsmakten för svensk lösen, och består av två skott i tät följd. Påminner en smula om äldre tiders älgjakt, innan kommunikationsradions tid, när signalen för fälld älg bestod av luftbrisad medelst två skott i tät följd. I krigstid användes den som en igenkänningssignal både till land och till sjöss. Vid högtidliga tillfällen gavs kunglig salut med dubbel svensk lösen, alltså fyra skott. Det är den dubbla svenska lösen som gett upphov till det svenska bruket med fyrfaldigt leve. Idag förekommer svensk lösen enbart som salut.

Dansk lömsk lösen
Dansk lösen kallas den lömska lösen som används av Danmarks så kallade försvarsmakt. Denna lösen består av tre skott i tät följd. Detta har givit upphov till att man i Danmark, samt i viss grad även i Skåne (som länge var danskt), brukar ropa trefaldigt leve när man firar, eftersom de vill vara märkvärdigare än alla andra.

---

”Frihet bor i norden,
Fritt var Svithjods land,
Fritt, så länge saga minnes;
Och på bergen sitter
Svea fri ännu,
Fri, så länge järn der finnes.

Komma en gång troll i drakskepp östanfrån
För att gifva oss vårt land och lif i lån —
“Mannamod i nöd!
Frihet eller död!“
Blifva skall vår svenska lösen.”

-Gunnar Wennerberg (1817 – 1901), ämbetsman, politiker, skald, tonsättare och ecklesiastikminister

---

»Swensk Lösen» 
a) dels detsamma som lösningsrätt (sed. o.), dels själfva utöfvandet af samma lösningsrätt, dels slutligen den penningsumma, som därvid skall erläggas. I sistnämnda mening begagnas ordet bl. a. såväl i sammansättningen expeditionslösen  som äfven förkortningsvis liktydigt med detta ord. Se Fältrop.

b) Förr använd benämning på svar vid anrop till båtar från fartyg under mörker eller tjocka. Detta svar är olika, beroende på, om båten skall lägga till eller ej, om den tillhör fartyget, hvarifrån anropet sker, om den för officer o. s. v. Utom denna s. k. allmänna lösen, som ges på anropet ”hvem där?”, innan båten lagt till, använde man hemligt fältrop och lösen ungefär på samma sätt som landttrupp.

c) Dels som igenkänningstecken, dels som hedersbetygelse för annat eller andra örlogsfartyg, vare sig egen eller annan nations, brukade örlogsfartyg förr ge ”lösen” med kanonskott, hvarvid hvarje nation hade sitt bestämda antal skott. Så utgjordes svensk lösen af 2 skott. Första gången uttrycket svensk lösen förekommer i svenska flottans arkivhandlingar är 1635. Dubbel svensk lösen (4 skott) användes endast vid högtidliga tillfällen och omtalas mera sällan. Man antager, att antalet hurrarop, som än i dag användes af trupp (2 för befäl och 4 för kunglig person) härrör från antalet skott i svensk lösen. Från 1858 brukas vid saluter i Sverige (likasom tidigare utomlands) udda antal skott.

-Nordisk familjebok, 1912