»Ju meera thet regnar säger iagh tigh
På St. Johannis Dagh/ troo tu migh/ 24 Jun.
Thesz mindre Hasle-Nötter blifwa tå til/
Therföre steek Löök iagh tigh säya wil.
Eller må i theras stadh Roffuor äta/
Och ther medh Nötterne förgäta.
Är Wädret Helge-Lekame Dagh klart/
Thet betyder itt godt Åhr förvthan all Fara.»
Junius, den fjärde månaden i det gamla Romerska, men den sjätte i det Julianska året, har sitt namn av gudinnan Juno, Jupiters gemål och himmelens drottning, vars tempel smyckades och pryddes med blomster den första dagen denna månad. Många anser dock att namnet kommer av det latinska ”Juniores”, de yngre eller ofrälse (tattarna, hjonen och statarna), så att Juni månad skulle vara uppkallad till den lägre, ofrälse folkklassens ära. Månadens svenska namn ”Sommarmånad” kommer naturligtvis av att den egentliga sommaren börjar då .
Midsommarmånaden alltså, slå hö, midsommarkalas, fylla, drömma om dem man skall gifta sig med, hoppa naken över sju haggålar och vakna i en höstack och inte veta i vilken socken eller härad man befinner sig i….den har 30 dagar. En dag är 15 timmar och 50 minuter lång. Solen löper i kräftans tecken och är däruti från den 12 juni till den 14 juli.
»Nu vill jag mitt hö slå,
och rifwa (hässja höet?) detsamma också,
I denna tid jag lite sova vill,
och äta laktuka med ättika därtill»»
Laktuka gör man på följande vis;
Tvätta sallad grundligt, torka och skär grovt. Lägg i schalottenlök/lök, socker, salt och peppar. Stek bacon tills gyllenbrun, lägg baconet i salladen med baconfett och allt. Tillsätt sedan ättika och vatten efter behag och koka upp. Blanda ihop allt till en slags sallad och ät.
Enligt bondepraktikan kan man förutse vädret för juni månad på följande vis:
Följer på en våt maj en våt juni, kommer sannolikt en våt sommar. Åska i denna månad förkunnar en regnig sommar, men en rik skörd. Om nordanvinden ofta blåser, kan man hoppas på ett gott år. Juni motsvarar i fråga om väderleken i allmänhet december. Är juni mild och våt, blir även december sådan. Regn midsommarafton är alltid långvarigt.
”Bed om regn före midsommar, efteråt kommer det nog din bön förutan”.
Sådan väderlek är fyra dagar före och efter sommarsolståndet (den 21 juni), sådan blir den ända till Mikaelidagen(den 29 september).
Dagar att beakta är då;
Trefaldighetssöndagen.
Är vädret klart denna dag, betyder det ett gott år.
Johannes döparens dag/Midsommardagen (den 24 juni).
Johannes är hebreiska och betyder ”Jehova är nådig eller förlänar nåd”. Förkortas eller förändras till Johan, Jan, Janne, Jöns, Hans och Hampus, vilka tre senare begagnas som särskilda namn. Dagen firas till minne av Johannes Döparens födelse. Johannes Döparens dag eller Midsommardagen firas alltid på den 24 juni. Johannes Döparen var född sex månader innan Kristus och den 24 juni är även sex månader före julafton varför festen, som firades till Johannes Döparens födelse, naturligt infaller på just denna dag. Det är endast dessa två födelsedagar som firas av den kristna församlingen.Man vet ej när denna högtid först inrättades, men det finns tecken som tyder på att traditionen söker sig tillbaka till 400-talet. Vid denna tid på året firade Romarna en fest för ”Jupiter Stator” och det är möjligt att man för dess avskaffande satt Johannes Döparen i Jupiters ställe. Denna dag var alltså mycket viktig enligt bondepraktikan! Ju mera det regnar denna dag, desto mindre hasselnötter kommer det att växa det året. Kornet brukar vanligen arta sig på samma sätt som nötterna. Vid denna tid bör ängstarrgräset bärgas.
Salomonsdagen (den 25 juni).
Om det regnar denna dag, kommer det att regna i fyra veckor efteråt.
Petrusdagen (den 29 juni)
Den helige Petri och Pauli dag firades här i landet med gudstjänst till år 1772. Katolikerna påstår att Petrus varit biskop i Rom, vilket är anledningen till att påven kallas för ”Petri efterträdare”. På en och samma dag, år 67, under kejsar Neros regering, led både Petrus och Paulus i Rom martyrdöden. Eftersom Petrus vördas mer än andra apostlar av katolikerna blev hans åminnelsedag mer firad än andras. Hos oss var endast den s.k. ”Persmässomarknad” som hölls i flera städer en slags åminnelse av denna högtid. Bondepraktikan berättar att om denna dag är mycket varm, blir det i stället sträng sköld på juldagen. Skiner solen hela Petrusdagen från en klar himmel, blir förhållandet det samma på juldagen.
Givetvis är det inte slut än, man måste ha fler ingredienser för att kunna förutsäga vädret på ett korrekt sätt enligt bondepraktikan. Man måste veta vad det var för väder på juldagen. Läs mer om denna fantastiska historia här.