Råsten

>>Rågång>> kallas med vissa märken å marken betecknad gränslinje, som omsluter ett skifteslag och som sålunda från varandra skiljer fastigheter, som tillhöra olika skifteslag.

Råmärken äro:
1. Rå och rör, som utgöras av femstensrör: en hjärtsten i mitten vilar å en häll 2 fot under jorden och når 3 fot ovan jord samt omgives av 4 mindre stenar; å hällen under hjärtstenen skall rågångens väderstreck vara inhugget, varjämte rågångens riktning från femstensröret utmärkes genom en sten, s. k. utliggare, som sättes på ett avstånd av högst 20 fot därifrån.

2. Fasta märken, som av gammalt erkänts för laga skillnad och som äro av den natur, att de icke kunna av människohand rubbas eller av sig själva försvinna, räknas i saknad av laga rå och rör såsom laga gränsmärken. De fasta märkena (berg, åar, sjöar m. m.) förses med-utuggare på högst 60 fots avstånd.

3. Rågata upphuggen genom skogsmark, 6 fot bred, med visare på högst 1,000 f. avstånd från varandra. Jordabalken 12 kap., Skiftesstadgan 5 kap.


Jag tänkte egentligen endast posta ett inlägg innehållandes ett fotografi på en gammal råsten. Efter en stunds fundering kom jag fram till att jag kan ju lika gärna förklara vad en råsten är för något. Men då bör jag ju även berätta om rågång, rör i berg, hål i berg, hjärtsten, hällar, utliggare och rågångar.

Så i vanlig ordning spårar det ur innan det ens har börjat.

Allt som oftast när gränser/tomter skall mätas ut på nytt – antingen genom att fastställa en gräns till ett modernare mått, eller att en tomt skall skapas – är det bra att hålla den gamla kunskapen vid liv. GPS i all ära men man måste ju först ha en referenspunkt att utgå från. Om man inte har någon koordinat alls är GPS’en värdelös. Om man inte har ordning och reda så vet man inte var ens referenspunkter finns, exempelvis en råsten.

Jag tänker skriva mer om Storskiftet och Laga Skifte i något kommande inlägg. Allt hänger ihop till ett ganska intressant och massivt ämne.

Om vi börjar med ett exempel på en råsten. Alltså en knutpunkt i en rågång, eller en hörnsten.
I detta fall är det en hörnsten med inhuggen adekvat symbol som huserar i hörnet på en gärdesgård vid en av maskinhallarna.

20160309_001gransmarke_hallen001 20160309_002gransmarke_hallen002

 

 

Cirkeln visar var stenen ligger                Närbild på stenen med inhuggen symbol


Om man inte vet var de finns – hur gör man då?
Finns det ingen granne eller släkting som har koll, vilket tyvärr blir mindre och mindre vanligt så kan man få hjälp från Lantmäteriet. Hos Lantmäteriet återfinner man material som under cirka 350 år samlats i Lantmäteristyrelsens kartarkiv. Här finns bland annat storskiftes– och laga skifteskartor.

Skifteskartor (1750 – 1927)
Med skifteskartor avses här bland annat storskiftes-, enskiftes– och laga skifteskartor.
De äldsta handritade kartorna framställdes var och en endast i ett exemplar. I och med att Lantmäteriet inrättade regionala kontor ändrades instruktionen, så att lantmätaren, från den grund- eller konceptkarta han upprättat, var skyldig att göra en renritning – en så kallad renovation.

Renritningen skulle levereras till centralkontoret i Stockholm för granskning. De flesta förrättningsakter/kartor producerades i tre exemplar. Det första exemplaret kom att förvaras vid den regionala myndigheten under begreppet koncept. Det andra exemplaret stannade hos sakägare/byalaget och det tredje exemplaret – renovationen – översändes till den centrala myndigheten i Stockholm för granskning. Renovationsplikten tunnades successivt ut och försvann formellt en bit in på 1900-talet.
Renovationsexemplaren förvaras idag i Lantmäteristyrelsens kartarkiv hos Lantmäteriet.

Kartskalorna var vanligtvis 1:4000 för inägorna (åker- och ängsmarken) och 1:8000 för utägorna (skogsmarken).

Om man letar i sitt gårdsarkiv bör man hitta en del gamla kartor. Om man inte hittar något intressant så har det i hälften av fallen gått till deponi när man rensat ut ett dödsbo. Det har skett i alla tider och kommer att ske även i framtiden. Därför bör man, om man nu sitter på något bra att veta för framtida generationer, se till att ha ordning på papperena!
Sen kan ju hända att det slängs ändå, men då har man ändå försökt att föra kulturarvet vidare.
Eller så skiter man i allt och så är det bra med det!



År 1778 – 2015

1778
Lantmäteristyrelsens arkiv

Nåväl,
Vi får börja med att titta i Lantmäteristyrelsens arkiv gällande Storskiftesinteckningen från 1778. Gårdarna Uppegården, Nedergården, och Östergården ligger i en klunga uppe till höger och är färglagd med gul färg.

Lantmäteristyrelsen 177820160309-storskifte1778-hela


Förstoring på gårdarna ger inte så mycket annat än man ser att det finns en bosättning .
Gårdarna ligger samlade i en klunga i med att skiftet inte genomförts ännu.

20160309_003storskifte1778_001

 



1778

Lantmäterimyndigheternas arkiv

Om vi slår över från Lantmäteristyrelsen till Lantmäterimyndigheternas arkiv, tar på oss en skyddsmask och gummihandskar och rumlar ner i katakomberna och letar fram en
Charta öfwer Innägorne till TOLLEBY HEMMAN uti Götheborgs och Bohus Lähn, Tjörns Härad och Stenkyrka Sockn – upprättat år 1778 ser det mera färglatt ut. Hagmarken är grönmålad, åkermarken är ofärgad och husen är rödlätta.
Gården ligger längst upp till höger.

20160309-storskifte1778-hela-002


Förstoring visar gårdarna i samlad tropp;
20160309_004storskifte1778_002



1797

Lantmäteristyrelsens arkiv
Storskiftet

Om man bläddrar framåt ett par år till storskiftet 1797 ser vi att kartan är mycket mer detaljrik.

20160309-storskifte1797-hela


Om vi gör en förstoring på själva gården ser det ut som följer;

20160309_005storskiftet1797_001

Här ser man tydligt att innan Storskiftet genomfördes låg byn som just en klassisk by. Man hade en storgata och mangårdsbyggnaderna och ekonomibyggnaderna ligger tätt ihop i en klunga på var sin sida gatan. Inser att jag får nörda in mig på ett nytt kommande inlägg om detta ämne.

A1
finns inte längre. Gården är riven. Numera bor grannen där på vanlig tomt.

A2
är vår gård. Ser inte längre ut som på bilden. Bostadshuset är flyttat och ladugården har bytt plats från bakom huset till vänster om huset.

A3
finns inte längre. Numera ligger Östergården på denna plats. Den A3 som är till höger närmast berget har jag en åker på. Jag har ett antal gånger plöjt upp grundstenarna till byggnaden på bilden. Troligen är det en ladugård av beskrivningen att döma.

B1
finns inte längre. Riven. Har tittat lite extra när jag går i de markerna efter lämningar men all sten är troligen återanvänd till nybyggnation.

B2, B3, B4
Finns inte längre. Se B1.



1797

Lantmäterimyndigheternas arkiv

En titt i Lantmäterimyndighetens arkiv (nu har vi växlat över från Lantmäteristyrelsen) visar en karta från samma år – 1797 – men numera färglagd.

20160309-storskifte1797-hela-002


Förstoring på gårdarna. Här har man gulmarkerad vägen – gada – (gatan) kallad. Nu är det ett bra bärlager makadam och grus men om man gräver undan detta är hela vägen stensatt.

20160309_006storskiftet1797_002

 



1837
Lantmäterimyndigheternas arkiv
Laga skifte

En fantastisk välgjord karta över hela dalen. Gamla (fortfarande gällande) körvägar är inritade och topografin är beundransvärd välgjord. Kartan är ca 150 cm utrullad.

20160309-lagaskifte1837-hela


I vanlig ordning har jag gjort en förstoring på gårdarna. Man har fortfarande inte börjat rita ut detaljerade rågångar eller gränsmärken  utan allt förs vidare enligt berättartraditionen och gammal hävd.

20160309_007lagaskifte1837_001


1901
Lantmäterimyndigheternas arkiv

Hemmansklyvning

Hemmansklyvning kallades i äldre tider en fastighetsombildning där en jordbruksfastighet delades upp i en eller flera delar. Varje del blev en självständig enhet. Hemmansklyvningen var en naturlig följd av att fadern dött och sönerna skulle dela på arvet. Delningen kunde också bli konsekvensen när en areal av egendomen getts bort eller sålts. 1494 förbjöds hemmansklyvningen – en alltför liten enhet blev inte fullsutten och kunde inte beskattas. Förbudet gick att kringgå genom inofficiell klyvning sämjedelning. Alla fick då bo kvar på samma gård. Men man kunde slippa betala skatt till kronan. Hurra!

Utvecklingen tvingade fram nyodlingar, som framför allt kom till stånd under fredsperioden i slutet av 1600-talet. Klyvningsförbudet ”lades i träda”, och de nya större egendomarna kunde delas ända upp till fyra enheter med bevarad fullsuttenhet. I viss utsträckning fanns förbudet kvar fram till slutet av 1800-talet.

Nu börjar byggnaderna bli färre och färre. Trots att flera olika skiften genomförts verkar man på Tjörns kommit fram till att gårdarna trots allt låg bra som de låg – mot dalens västra sida. Man gjorde inte som Lantmäteriet ville. I öfvriga riket, exempelvis Skåne och Halland, flyttade man ut sina gårdar från byn genom att riva ner byggnaderna, flytta dem ut på slätten och bygga upp dem igen. På detta sätt hade man då all skiftad mark intill gården och en bit till närmsta granne, istället för småtegar här och var som man fick dansa menuett över för att komma fram till sin mark. Mer om detta i ett kommande inlägg.

Nu kunde man gå och uträtta sina behov vid husknuten utan att grannkäringen stod och dreglade.

20160309_008hemmansklyvning1901



1928

Lantmäterimyndigheternas arkiv
Laga skifte

Sedan början av 1920-talet (tror jag) har man börjat göra mera detaljrika kartor.
Dessa kartor innehåller markeringar för råsten (rn), hål-i-berg (hb), rör-i-berg (rb), dubb-i-berg (db). Även mått och grader finns med så om man vet var några eller någon av nyss nämnda markeringar finns så har man en referenspunkt att utgå från. Och så kan man antingen mäta sig fram med mått band och kompass, eller programmera en GPS-enhet att mäta åt en. Vanligt är att markeringarna är sedan länge övervuxna av mossa, att det ligger stenar på dem. Jag har till och med sett ett träd växa över markeringarna. Vanligt förr var att rågången skulle vara röjd en-två meter på varje sida gränsen så att man klart och tydligt kunde se varje vinkel.

20160309_009lagaskifte1928



1933

Ekonomiska kartan

Ekonomiska kartan (1935-1978) var registerkarta och redovisar fastigheterna och registerbeteckningarna. Bostadsbyggnader, tomt och trädgård, odlingsområden samt fornminnen och ett stort antal ortnamn redovisas. Skalan 1:10 000.
Ekonomiska kartan har under en lång tid spelat en viktig roll som underlag för olika sek­torer inom sam­hällsplane­ringen. Den utgör ett unikt tidsdo­ku­ment som speglar både eko­nomiska och kulturella före­teelser.

Under 1930-talet infördes en ny teknik med flyg­bilder som gjorde det möjligt att till låg kost­nad kartera stora områden. För första gången samlades både fastig­hetsinfor­ma­tion och geografisk infor­mation med hög lägesnoggrannhet och stor detaljrikedom i ett gemensamt do­kument.

Ekonomiska kartan var registerkarta och redovi­sar fastigheterna och registerbeteck­ning­arna med stor noggrannhet. Bostads­byggnader, tomt och trädgård samt åker­mark, dikning och brukningsvägar inom odlingsområdena, visas detaljerat. Även Riks­antikvarieämbetets fältinven­tering av forn­min­nen redovisas. Ekono­miska kartan innehåller också ett stort an­tal ortnamn.

Idag utgör Ekonomiska kartan, med all den samlade informationen från denna tids­epok, en viktigt kunskapskälla för natur- och kuturmiljövården, för fastighetsbildnings­verksamheten och samhällsplaneringen samt för jord- och skogsbruksnäringen.

20160309_010karta1933_001



1974

Ekonomiska kartan

Åkermarken har fått gul färg. Liksom tidigare version är kartans underlag en flygbild som man haft i botten och ritat ut topografin över samt färglagt grejerna.
20160309_011karta1974_001



2014

Fastighetskartan

Fastighetskartan är en detaljrik karta som bland annat visar fastighetsindelning från Lantmäteriets fastighetsregister. Fastighetskartan är den mest detaljerade kartan.  Den visar bland annat byggnader, markslag, vägar och fastighetsgränser.

20160309_012karta2014_001 Koordinaterna och de knivskarpa linjerna i den digitala fastighetskartan ger ett exakt intryck, men fastighetsgränserna visar inte alltid rätt och de är inte juridiskt gällande.
Det innebär att man inte med självklarhet bör utgå från kartans gränser                                            om man vill bygga, avverka skog eller göra andra åtgärder på en                                                          fastighet.



2016

Google Earth

Så. Då har vi äntligen kommit till vägs ände.
För den här gången.
På färsk bild från google earth har jag ritat in nuvarande tomtgräns samt en pil där råstenen från början av texten ligger.

20160309_013googlearth2015_001

Som sagt – ha koll på någon gammal gränsmarkering på markerna.
Man vet aldrig när man kan behöva flytta på dem.