Att renovera en ryggåsstuga, del 7

November 2021 – December 2021

…är en stuga till ett torp med liten eller ingen åker, men med äng och bete till tvenne kor. Stugan är byggd med beräkning att, under det mannen är på dagsverke på herrgården, hustrun, som är ensam hemma med barnen, skall kunna beqvämt sköta om sina kor…

-Landtmannabyggnader, Hufvudsakligen för mindre jordbruk, 1868


Så var det dags att bygga upp innertaket i stugan. Mot råsponten lades frigolit som fästes med spik genom masonitbitar. Sedan ett lager med isolering och plast innan innertaket med sina vankantade brädor skruvades fast.


Dörren målades grön även på insidan, spiselkransen betsades mörkbrun ihop med eken på gaveln ovanför fönstret och en gammal bräda fick tjäna som grov golvsockel.

Fortsätt läsa
Annons

Att renovera en ryggåsstuga, del 6

Oktober 2021

I ett av de gamla hönshusen hittade jag en gammal diskho, eller vad man skall kalla det. En sink? Avloppsho? Tråg? Slasktratt? Den hade en gång i tiden suttit i köket i mangårdsbyggnaden på gården och hade mot alla odds undgått att sluta sina dagar på soptippen, utan istället blivit liggande på ett ränne sedan 1940/50-talet. Tingesten är tung och gjort i gjutjärn och den en gång så bländvita emaljen var krackelerad, rostig och trasig. Efter en rejäl skrubbning och några lager vit hammarlack blev den som ny. Kul med återvinning!


En något tålamodsprövande balansakt var att mura höjden på skorstenen. Proveldningarna gick bra och draget fungerade väl.

Fortsätt läsa

Att renovera en ryggåsstuga, del 5

September 2021

Det fanns gott om både begagnad fasadsten och begagnad eldfast tegelsten i gårdens bra-att-ha-hörne. Ihoppillat, samlat och sparat på genom årens lopp. På utsidan växte skorstenen sakta men säkert och vi behövde faktiskt inte köpa någon tegelsten alls. På insidan putsades skorstenen och det skissade med blyerts på putsen för att kunna ha några fasta punkter att gå efter gällande spisen och bänkskivans höjd från det ännu icke lagda golvet. En gammal spislucka murades fast mot den ena skorstenspipan för att kunna få lite fläktdrag och få ut eventuell osande rök, samt möjligheten att kunna elda i en öppen gruva rakt på bänken. Fönsterkarmarna fixades till och tätades och likadant gjordes mot dörrkarmen.

Fortsätt läsa

Att renovera en ryggåsstuga, del 4

Augusti 2021

Att mura med natursten är lättare sagt än gjort, speciellt när man får lite höljd på väggarna. Varje sten måste vridas, vändas och ibland ”skolas” (stödjas med mindre sten, exempelvis skärvor av tegel). Stenen skall passas in och komma i symbios med de omkringliggande stenarna och sen ska man få blandat ihop en perfekt mix av murbruk som ska suga fast stenen. Viktigt när man murar natursten är att stenen måste vara torr och inte ha legat ute i en någon regnby. Jag försöker att inte svära alltför mycket, men när när det ramlar ner någon sten på foten eller när man klämmer sig, kan det ibland vara ytterst svårt att lägga band på sig och begränsa sig till ett litet …”detta var ju högst förargeligt”. Ett ständigt pågående projekt – förutom att blanda bruk – var att hämta all sten. Jag vågar mig inte ens på en grov uppskattning om hur många ton sten som blev på- och avlastat på traktorn och därefter behövde bäras in i huset. En sten i taget. När väggarna börjat få lite form var det dags att börja så smått med taket. Att såga en åsplanka/stock som var tillräckligt lång struntade vi i, och köpte en limträbalk istället.

Fortsätt läsa

Att renovera en ryggåsstuga, del 3

Juni 2021

När kvällen kommer får den late brått”, som ordspråket lyder. Under juni började min semester och det fanns inte så mycket tid att hålla på med ryggåsstugan, inte i början av månaden i alla fall. Istället gjorde jag något annat som fick högre prioritet, det vill säga laga och underhålla vallmaskinerna innan höskörden. Slåtterkrossen behövde svetsas och få ny släpbalk och nya fingrar, knivar och tallrikar, hövändaren behövde få en rotor lagad och pressen behövde en allmän genomgång.
Övrig tid tillbringades på ”schkön”, det vill säga havet. Det var ju ändå semester.


Eftersom jag tidigare skrivit en del om vall och hö och bonneri på sommaren, tänkte jag nu skriva lite om schkön istället. Västerhavet. Hafvet. Saltsjiöön. Tittar man på äldre bra-att-ha-sjökort kan den uppmärksamme upptäcka att i en del fall kan ortnamnen i sjökortet kan ge en hel del vägledning om saker och ting. Jag själv fnissar varje gång jag ser det gamla namnet på den lilla kobben Treven. Som förr hette de Trä-in-kuk. Antar att det var ett smalt sund…


Exemplen på namn nedan är ur en liten bok från 1921: ”Namnforskningar bland västkustens öar och skär” av Hjalmar Lindroth, Albert Bonniers förlag.

Fortsätt läsa