Historiskt sett har Vårfrudagen markerat början på vårbruket, för att numera övergå till det moderna påhittet med våfflor. Personligen tror jag att Vårfrudagen förvandskats genom sluddrigt uttal och/eller dialekt.
-Låtsas att Ni är valfri kung, drottning, biskop eller annan historisk viktig person, stoppa munnen full med mat och säg ”Vårfrudagen” inför tjänaren/hjonen/tinget/kyrkorådet/riksdagen;
”-Idag är det hwåffldagn!”
Åhörarna undrade givetvis vad Ni just sade och eftersom ingen vågar fråga i rädsla att framstå som sinnesslö, fick man försöka fundera ut vad <ämbete här> just sade.
”- Våffeldagen? Jahaja….våfflor skall det vara.”
Efter detta blev det vedertaget uttryck. ”Vårfru” blir lätt ”våfflor”, förtom i det lömska, halv-danska Skåne där man ställde sig frågande till våffelätandet. I danskprovinsen Skåne hette ”Vårfrudagen” nämnligen ”Fruedag”, taget från den lömska danskan och inte språkligt påminner om våfflor på samma sätt.
Samma datum varje år – den 25 mars, nio månader före jul – infaller Våffeldagen. Andra namn för denna dag är Jungfru Marie Bebådelsedag eller Vårfrudagen. En teori om varför man skall äta våfflor just denna dag har att göra med att man förr i tiden hade större tillgång till mjölk och ägg efter vintern.
»Skicka ett ej lytt hjion efter ingredienser.
Till ett kvarter sur grädda tages 2 kvarter vatten, ett halvt kvarter smält smör och 2 stycken ägg. Alltsammans vispas wäl tillhopa med så mycket gott hwetemjöl att det ringlar sig efter hwispen när han upplyftes.
Bakas sedan på vanligt sätt.
Till dessa våfflor bör vara god tjiock grädda, som intet är för gammal, så blifva de goda»
Till 15 laggar:
3 ¼ dl sur tjock grädde eller crème fraîche
6 ½ dl vatten
1 ¾ dl smält smör
2 ägg
ca 5 dl vetemjöl
-Cajsa Wargs Sura Grädd-Waflor ur »Cajsa Warg, Hjelpreda i
Läs mer →
