I älgtiden
”Han kommer hvar natt till en havrevret;
från torpet man sett hvar han betar,
den väldige best, som med svett och förtret
jag fåfängt om dagen letar.Nu sover all nejden* i fullmånens flor,
men brinnande vakar min lystnad.
Vid diket, där frodiga pilhäcken gror,
jag väntar i vindlös tystnad.
Renovera ladan, del 40 – Bygga ny spannmålsbinge
När jag var liten hade vi en spannmålsbinge med torkfläkt rakt fram, ovanför ena stallet, när man kom in på lo’n (logen). När djurhållningen lades ner i början på 1990-talet revs spannmålsbingen och fläkten, skruven och spannmålskärran såldes. Sedan kom tiden när jag ville göra i ordning på rännet. Jag köpte en bättre begagnat spannmålskärra och fick en skruv gratis. Tanken var väl att kanske så gröda i liten skala någon gång i framtiden. Så kom den dagen då barnen högtidligt proklamerade att de ville ha djur, och det blev tillslut får. Fåren behöver hö/ensilage och jag ger gärna kraftfoder eller spannmål till gräset. Läs mer
Fotografi – Höskörd år 1953 mot år 2020
Tolleby Nedergård, 1953
Gamle-farfarn Albin (morfars far) har hållt in hölasset, draget av Rosita, framför går’n. I lasset sitter mina morbröder Gerhard och Holger samt kusinerna/sommarbarnen från stan.
Höskörd, 1953
Tolleby Nedergård, 2020
Jag har hållt in hölasset, draget av Grållen, framför går’n. I lasset sitter min morbror Holger (Gerhard badade vid tillfället) samt mina barn Wiggo och Elin.
Höskörd, 2020
…tömmarna och dragoket hänger fortfarande kvar i lagårn.
Nationaldagen 2020
Vilhelm Moberg ansåg att det var den svenska naturen, hans ursprung, hans växtplats och barndomens jord som format honom. ”Men det är också något annat och mer” säger han i ett tal på Svenska flaggans dag i Gävle den 6 juni 1944:
”Det är frid och trygghet till liv och lem i ett fredligt land, där barnen födes fria av fria föräldrar. Det är ett land, där också de minsta backstugornas barn kan skaffa sig möjlighet att pröva sina krafter att få pröva dem så långt de nu kan räcka till. Det är ett land där var och en kan få växa och utvecklas efter sin egenart, där var och en kan vara olik alla andra och hysa meningar olika alla andra – och dock får behålla både sin frihet och sitt liv. Detta är för mig det svenska. Det omistliga. Det är detta jag nu tänker på i dag – på vår flaggas dag.”
…Hurra, hurra, hurra!
När Ni på nationaldagens arla morgontund hissar flaggan till väders, iklädd terylenbyxor samt hwid skjorta med passande slips, passa gärna på att sjunga den numera politiskt inkorrekta nationalsången för full hals över nejden så att alla sjusovande grannar vaknar och förhoppningsvis stämmer in.
När detta är gjort kan man ta sig en tur på bygden och beundra hur folk i största största allmänhet sköter nationaldagsfirandet genom att;
a) använda en vimpel eller en korsvimpel i tron att det är en flagga.
eller
b) hissa för tidigt eller hala för sent; Från 1 mars till och med 31 oktober hissas flaggan klockan 08.00. Från 1 november till och med 28(29) februari hissas flaggan klockan 09.00. Samtliga årets dagar halas flaggan ned vid solnedgången, senast klockan 21.00.
Hundra sommardagar!
Var glad min själ åt vad du har
Nu har du hundra sommardar
Och detta är den första
När solens lopp till ända tar
Då har du nittionio kvar
Och någon blir den största
Giv noga akt på var du står
I morgon blir med ens igår
Det går så fort att vandra
Lägg märke till att vad du får
Är hundra sommardar per år
I morgon är den andra!– Caj ”Kajenn” Lundgren,
svensk journalist, översättare, kritiker och författare.
