»Februarius – Göyemånat»

»Then Tijſzdagh som i Fastlags Wekan mon falla
Skal man betrachta alla Englars dagr froma/
Så säya the Gamble effter theras Sinn/
Then samma morgon skal man planta in/
Och såå fröö i alla Englars Nampn/
Så blyr then alltijdh grönt/ och kommer til gagn.
Men migh tyckes thet allbäst wara/
Effter thet Gudh är öfwer allting en Herra
Och låter daghligh allting grönskas och wäxa/
At wij låte honom ock allena rådha.
Och at thet i hans Nampn må skee/
Tå wore wij på then rätta Wägh.
Han kan alltingh låta grönskas och torkas/
Intet Creatur kan moot hans wilia göra.
Så monga Tijmar som Solen skijner på
Then finner hon all fastan igenom lijka ſå.
Om Solen i Fastlaghen tijdeligen vpgår/
Tå wåxer thet wäl som först såås thet Åhr.
Beda monde ſå i sitt Språk säya/
At the äre tree Nätter och Dagar tillijka/
Om sitt Barn på een aff them blifwer födt/
Tå skal thet icke för Werldzens Enda döö.
Och thet blifwer Blijdemånadt Affton achtat
Doch liuger thet myckit lögnachtigt.
Men är thet sant/ tå låt thet skee/
Doch hwem hafwer thet anten hördt eller seedt.
Och om man i thenna Måna mon Trää affhugga/
Tå kan man wäl ther medh byggia.
Förty the Gambla hafwa sagdt för migh/
Thet Timber rotnar alldrigh sägr iagh tigh.
Om thet frysz St. Päders Natt/
Tå må tu wänta ther effter brått
At thet skal frysa wäl hårdeligh/
I Trettyio Nätter/ säger Bonden tigh»

---

I den gamla romerska kalenderna var Februarius, den tolfte månaden, men den julianska kalendern, den andra månaden i året. Månaden tros ha sitt namn  namn efter Februa eller Februalia, som var en romersk fest då folket skulle offra till gudarna för att rena och försona sig för hela årets synder, en nödvändighet på denna tid under årets sista månad. Man firade också med denna fest för att de avlidnas själar skulle få ro, och man gick högtidligen omkring gravarna med brinnande facklor. Även den gamla etruskiska guden Februus har ett finger med i namnet. Hos oss har februari ålderdomligt benämnts Göjemånad.  Detta namn tros härledas från gudinnan Goa eller Göja, som även benämndes Disa och ansågs vara dotter till asaguden Thor. Denna gudinna dyrkades som Jordens beskyddarinna. Göjas dyrkan i norden hänger samman med den forngrekiska sagan ”Gåa” (jorden) och med det indiska Go som är ett namn på både jorden och kon, under vars bild hinduerna än dyrkar jorden. Under den hedniska tiden höll man i Uppsala på denna tid en riksdagsliknande tillställning som kallades för Allhärjarting.  Tinget

sammanföll med Göjas eller Disas dyrkan med det stora midvintersoffret, blotet. Domare var kungen, lagmännen förde folkets talan och man hade överläggningar om krig och större företag. Mycket folk samlades i Uppsala och där träffades bekanta från skilda orter. Så gjorde kristendomen sitt intåg i Sverige. Avgudatemplen föll ett efter ett och allshärjartingen kom ur bruk. Men handeln steg och förbindelserna och behoven blev större. Allshärjartinget eller Disatingets storhet förvandlades till Distings marknad som än hålls i Uppsala i Februari månad.

Februari/Göjemånad är snömånad och har 28 dagar. Dagen är 9 timmar och 49 minuter. Solen löper i fiskens tecken från den 10 februari till den 11 mars.

»Febr. Blijde. Göyemånat hafwer 28. Dagar»

»Är Kindermessa Blasius och Agatha Dorothea näst/
Då bleff Scholastica then Jungfrw Fästt/
Valentinus han ropte högt så öfwer brått /
Ty Petrus och Matthias hade Fastlagen fått»

---

Göjemånaden säger;

Jag fruktar nu kalfsjukan (rakitis) med makt /
Med att hugga, och gödning att föra, giver jag på akt /
En varm skinnkjortel kan jag väl lida /
Jag låter mitt blod, och månd kölden förbida /

Ett annat namn för rakitis (rakit) är engelska sjukan, en sjukdom som drabbar främst barn som lider av brist på D-vitamin. Man trodde alltså att det var lättare att drabbas av denna sjukdom under februari månad. D-vitaminbrist drabbar främst människor som inte får tillräckligt med soljus, är mjölkallergiker eller veganer. Början av året kan vara en mörk årstid så man ska inte helt förkasta den gamla bondepraktikans varningar. Att vara utomhus är stärkande på många sätt och vis!

”Skinnkjortel, som kvinnfolken här hade, äro en kjortel, där livet är gjort av tyger, såsom ett livsstycke, efter allmänt bruk här på orten; men själva kjortelen eller skörtet är en päls av lammskinn, utantill berett, dock innantill ludet, och detta skinn är av tvenne slags färg utanpå; nämligen ett kvarters bred, röd omgång är mitt på kjortelen, utom det att kjortelen nederst är utantill stämd med rött kläde till ett kvarters bredd. Således är kjortelen nedanifrån ett kvarter röd, sedan ett kvarter vit, åter ett kvarter röd, änteligen överst något mer än ett kvarter vit, så att han nog ser prålande ut med den röda omgången av skinnet. Med denna kjortel gåkvinnfolken både vinter och sommar, fast han är luden.”
– Carl von Linnes resa i Skåne

---

Hur blir vädret i februari?
– Om februari är mild, kan man vänta många frostnätter, när våren kommer.
– Starka nordanvindar bebåda Guds välsignelse i bondens lador.
– Klar och torr fastlag betyder gott spannmålsår. Om solen i fastlagen skiner tidigt upp, skall allt, som sås, växa frodigt.
– Är myggen talrika i denna månad, skall nästkommande utrota dem.
– Ju stormigare vid kyndelmässan, desto vackrare år.
– Så länge lärkan sjunger före kyndelmässan, så länge tiger hon dock efter den.
– Om istapparna är långa under fastlagsnatten, blir linet långt. Torr fasta, gott år.

---

Dagar att beakta

”Den tisdag, som i Fastlagsveckan falla,
skall man betrakta som alla fromma änglars dag.
Densamma morgon skall man planta in,
och så frö i alla änglars namn,
så blir det alltid grönt och kommer till gagn
Under februari skall man hålla sig varm, på det man kan behålla sin sundhet.”

Om man skall bygga under året skall man passa på att fälla timret under februari. Enligt bondepraktikan kommer dett trä att hålla för tid och evighet, så som inledningen i början av inlägget säger;

Och om man i thenna Måna mon Trää affhugga/
Tå kan man wäl ther medh byggia.
Förty the Gambla hafwa sagdt för migh/
Thet Timber rotnar alldrigh sägr iagh tigh.

Man skall även vakta sig för frosseri, äta sur mat med vin och ättika.

Kyndelmässodagen (den 2 februari)
Olika betydelser enligt runstaven;
1) ett bloss,
2) en ljusstake,
3) ett brinnande ljus (betecknar katolikernas ljusinvigning),
4) ett krönt huvud,
5) en kyrka,
6) en krona (Marias höghet/himmelsk drottning och kyrkogång)

Kyndelsmässodagen sågs i likhet med flera andra dagar vid denna tidpunkt som en markering för att halva vintern hade gått. Man påmindes om att ha halva fodret kvar. Om det töade denna dag, så väntade onda tider: ”Kyndelsmässe blida, får människorna att lida”. Ibland kallades Kyndelsmässdagen för ”lilla jul”. Annars härrör namnet Kyndelsmässa av ordet ljusmässa eller ljushögtid och kommer av det gammalsvenska ordet ”kindel” eller ”kyndel” som betyder ljus; och ”mässa” som betyder gudstjänst. Enligt Olaus Petri har denna dags evangelium sitt ursprung i den tidigare nämnda Februaliafesten då man under romarnas hednatid skulle renas från det förflutna årets synder och bland annat upptände en mängd ljus och facklor vid de avlidnas gravar till ro för deras själar. Efter kristnandet ville man inte lämna denna sedvana och därför instiftade biskopen i Rom att man fortsatt skulle fira högtiden med ljus och facklor men i stället därför att jungfru Maria då bar sin förstfödde son till templet denna dag. Snö denna dag bebådar en snar sommar.

 

 Blasii dag (den 3 februari)
Olika betydelser enligt runstaven;
1) en karl med biskopsmössa eller spira,
2) en karl med jakthorn eller
3) ensamt horn (jakttiden)

Blasius var biskop i mindre Asien och led martyrdöden år 283 e.kr och ännu under 1500-talet firades denna dag med gudstjänst. Eftersom Blasius har en viss yttre likhet med det svenska ordet blåsa kallades förr denna dag för Blåsmässa. Därmed ansåg allmogen att om det blåste på Blasii dag, skulle det blåsa och storma oftare under året.

Ansgariusdagen (den 4 februari)
Om det inte regnar denna dag blir det ett vackert år.

Doroteadagen (den 6 februari).
Vid Doroteatiden faller den mesta snön.

S:t Siegfrids dag 15 februari
Olika betydelser enligt runstaven;
1) en yxa,
2) biskopsmössa eller,
3) en spira

I vissa delar av riket omtalades denna dag som ”lillvåren”, eftersom man kunde skymta att vintern höll på att ge vika för våren. Om det töade denna dag, kunde man på andra håll förutsäga kommande vattenbrist och torka. Siegfrid är ett fornnordiskt namn som betyder ”som tryggar segern”. Sankt Siegfried var engelsman och kom hit omkring år 1 000 och var såpass engagerad i kristnandet av svenskarna att han brukar kallas för Sveriges andre apostel, efter Ansgar. Denna dag var i äldre tider en större högtid och även efter Lutheranska lärans införande besöktes kyrkorna. Sigfridsmässan kallades av allmogen för Siffermässan.

S:t Peters dag (den 22 februari)
Olika betydelser enligt runstaven;
1) ett hönsägg,
2) en karl med nyckel eller,
3) en nyckel

Den helige Aposteln Petrus biskopsstol, firas den 22 februari till minne av Petrus som då, enligt traditionen, installerades till biskop i Antiokia. Firandet av Patri uppstigande på biskopsstolen i Rom firades förr den 18 januari, vilket avskaffades 1960. De båda dagarna firades ursprungligen separat, men slogs senare samman till ett gemensamt firande.

Från 700-talet började två fester att firas, en 22 februari till minne av hans uppstigande på en antiokenska biskopstolen som han enligt traditionen skulle ha innehaft tidigare och till minne av hans uppstigande på den romerska 18 januari. Båda festerna sanktionerades genom påvebeslut. Som kyrklig festdag avskaffades den i Sverige 1571.

I äldre tiders svenska almanacka fram till 1900 fanns den med och kallades Petrus Cathedra som förkortades Petr. Cath., därav namnet Petter Katt. I svensk folkmun brukade denna dag kallas Petter Katt (en förvanskning av almanacksförkortningen Petr. Cath.) eller Per i stolen. I södra Sverige ansågs dagen vara årets första vårdag, eftersom vattentemperaturen då hade stigit så mycket att det inte längre var säkert att röra sig på isen. Härav kom sannolikt uttrycket ”Petter Katt hade kastat en het sten i sjön”.

 

Under den katolska tiden firades ”Per i stolen dag” med stor högtidlighet och även en tid efter reformationens införande. Storm på denna dag gör sjöarna rena. Om det fryser på sankt Peters natt, då kommer det att frysa i 30 nätter därefter.

---

Jordbruksarbete i februari enligt bondepraktikan
Arbetet under denna månad är en fortsättning på förra månaden och utgörs huvudsakligen av utkörning av gödsel och dy till komposterna på åkerfälten. Körning av dy till ladugården och stallet, märgel och körning av sand, framforsling av timmer och annat virke, vedhuggning och körning av ved, transport av spannmål och andra produkter, som skall säljas. Is tas upp och läggs i hög. I Sverige avses vanligen med märgel varje jordart eller bergart, som innehåller kolsyrad kalk (och talk) från någon procent till över 30 %, vilket gör den lämplig som jordförbättringsmedel på kalkfattig åkerjord.

Ladugården och Stallet
Samma som januari och oktober

Fjäderfäskötsel
Hönsen bör under denna månad få så mycket frisk luft som möjligt och vara i jämn rörelse, men aktas för snöslask, varför hönsgården alltid skall hållas väl skottad från snö. Utfodringen denna månad är densamma som i januari, djuren bär hållas vid bra hull. Hönsen äter ofta ägg i denna månad. Det enda verksamma medlet bland allt som provats mot detta är att genast slakta de höns som fått ovanan att äta sina ägg.

Kalkonerna sköts och utfodras som i januari, stor aktsamhet mot fukt och drag då kalkoner är mycket känsliga.

Ankorna börjar vanligen värpa denna månad, och för varje hona skall iordningställas ett bo i vilket hon kan värpa, i boet skall läggs ren frisk halm. Öppet vatten för parningen måste alltid finnas. Värpningen sker på morgonen och djuren får under denna tid inte oroas. Helst skall man inte gå in i ankhuset före klockan tio på förmiddagen då värpningen i regel är slut. Därefter skall djuren släppas ut och huset rengöras och vädras. Störs ankorna under värpningen kan det lätt hända att de börjar värpa ute. De ägg som är avsedda för avel förvaras i liggande ställning, till detta bör man inte använda de första tio äggen. Ankan värper från andra till sjunde året, i medeltal 120 ägg om året. Utfodringen är i denna månad densamma som i januari.

Gässens värpning börjar också i denna månad. De yngsta värper sämst, efter två års ålder blir värpningen i regel bättre. De fruktsammaste arterna som toulousergäss, värper i medeltal femtio ägg om året. Rymligt öppet vatten måste finnas, och vägen dit bör beströs med halm om det är snö. Lägger sig gässen i snön för att värma fötterna blir de i regel liggande tills man bär in dem. Skötseln är densamma som för ankor, och födan samma som föregående månad.

Trädgårdsskötsel
Köksträdgården och drivbänkar
I denna månad anlägger man drivbänkar, till vilka strö utbreds och genomarbetas ett par gånger tills det bildar en likformig massa med mörkbrun färg. Efter läggningen får bänken stå orörd två till tre dagar, varefter den utjämnas så att den får en svag sluttning på framsidan. Lådor sätts på och ett cirka tjugo centimeter tjockt lager jord läggs på. Sådden skall ske då bänken är väl genomarbetad På den första bänken sår man vanligen rädisor, morötter, sallad, spenat, dill, persilja, krasse och blomkål. Blomkålsplantorna omskolas sedan en gång och flyttas ut vid lämplig storlek på särskild bänk. I slutet av månaden sås kronärtskockor, selleri, purjolök och lök, och man anlägger bänk för turkiska bönor, ny sådd av rädisor, sallad, krasse och dill. De första bänkarna läggs i allmänhet närmare en meter höga, men hos de senare minskas ströbädden.

Fruktträdgården
De för januari omnämnda arbetena fortsätter och avslutas i den mån väderleken tillåter. Sätt och ympkvistar skäres i denna månad och förvaras som tidigare sagts.

Blomsterträdgården och parken
Arbetet från januari fortsätter. Rötter från Dahlia som planterats i krukor eller lådor, sätts in nu, helst i ett varmt rum eller i drivbänk med tio till femton graders värme. När skotten blir omkring nio centimeter höga planteras de som sticklingar var för sig i mindre krukor. Av trädgårdsväxterna som övervintrats i varmt hus, kan man i slutet av månaden börja ta sticklingar. Lämpligast är att uppskjuta detta till mars.

Nyponstammar avsedda för törnrosförädling och som man i januari flyttat in i varmhus eller annat ljust rum, inympas så snart de börjar skjuta skott. Ömtåliga växter täcks, där detta inte redan skett. Är marken belagd med snö, lägger man täckningen över snön.

Krukväxter i rum och växthus
I den mån solen stiger högre, dagsljuset blir starkare och dagen längre, ökas vattningen och temperatur. Frisk luft släpps in så mycket som möjligt, utan att växterna utsätts för kyla. Växterna tvättas ofta från damm och ohyra. Förberedelse för växternas omplantering vidtas. Lämpliga jordarter införskaffas och man anskaffar lämpliga krukor och käppar.

Varmhusväxterna som redan börjat skjuta nya skott eller blad men ännu inte blommar kan man redan denna månad omplantera. Sticklingar av krukväxter tas av och sätts tillsammans i krukor eller i så kallade sticklingsfat, vilka placeras i ett i ett varmt bostadsrum stående terrarium eller i en måttligt varm drivbänk. Sticklingarna luftas endast obetydligt men skuggas väl för solen.

Drivning av lökväxter och av ört och trädartade växter fortsätter. Bland de växter som vanligen flyttas nära fönster i medelvarmt rum eller växthus efter att förra året planterats i krukor bör nämnas, primula, bellis, myosotis, luktvioler, phloxarter, lackvioler, lövkojor, cinerarior med flera.

I övrigt följs reglerna för januari. Komposter anlägges även i denna månad och övriga förberedande arbete fortsätter.

Fisket
Laken den enda fisken som leker på vintern, avslutar senast i mitten av denna månad sin lek. Denna sker på ler och sandgrund på olika djup, dock verkar det som om laken föredrar de djupare grunden som finns i sund eller utanför åmynningar.

Lakstruten eller hängryssjan kommer nu till användning, och man skall inte vara rädd för att fånga så många som möjligt, eftersom laken är en av de fiskar som äter den största mängden rom. Sedan laken upphört att leka, sprider den sig utmed stränder och grund och kan därefter fiskas med krok, till vilket nors är det bästa betet.

Norsen, fångas vid denna tid lättast på följande vis. I ett sund med måttlig ström hugger man upp ett antal hål i isen, så att endast ett tunt skal återstår, och i botten på hålet görs ett hål på några centimeter. På kvällen går norsen upp genom hålet, och om man närmar sig vaken sakta med ett bloss, och harpunerar norsen med en käpp är den mycket lättfångad.

Gäddan fångas denna månad med not och även, om isen gått upp, med nät som man sätter utanför vasskanten. Det minst besvärliga sättet är med angel eller ståndkrok. Till bete är mörten bäst, som bäst fångas i en så kallad agnmjärde, i vilken man använder gröt, kokad av kli och linfrö som bete. I brist på bete för ståndkroken kan man i nödfall använda strömming, det är viktigt att placera fisken i naturlig ställning. I vakar, upphuggna nära vassar och grund kan även då gäddan är i tagen, använda slantfiske vilket kan bli både lönande och ett nöje.

Gösen fångas denna tid bäst med bra djupa nät, som sätts ut från land. Gösen uppehåller sig denna tid i stora men inte allt för djupa fjärdar.

Braxen håller sig denna tid gärna samlad på vissa ställen i stora stim och fångas bäst med not. Fångsten blir ofta säkrare, om man mäskar i notsumpen.

Hugg upp vakar. Fiskredskap för vårens fiske skall iordningställas. Lekriset tas upp och så snart isen börjar släppa land, bär man sätta ut nya.

Följande fisksorter är bäst nu, abborre, gädda, gös, vitling, kolja, lake, långa, piggvar, rödspotta, slätvar, torsk och tunga

Jakten
Jakt på hare, orre, tjäder, järpe, dal och fjällripa är tillåten i Norrbotten och Västerbotten hela månaden. I övriga delar av landet till och med den fjortonde. Fridlysning för fasan börjar den andre februari. Jakt är tillåten hela månaden på knipa, svärta, alfågel samt dykänder förutom ejder.

Tänk dock på att titta i allra senaste utgåvan av jaktkalendern. Det går inte att skylla på att man använde bondpraktikan om länsman och landsfiskalen anländer till platsen.

---

Givetvis är det inte slut än, man måste ha fler ingredienser för att kunna förutsäga vädret på ett korrekt sätt enligt bondepraktikan. Man måste veta vad det var för väder på juldagen. Läs mer om denna fantastiska historia här.