November enligt bondepraktikan

»November – Vintermånad»

»Will tu weta hurudana Wintren warda må/
Så skal tu Allhelgona Dagh i Skogen gå/

Och skal tu ther een Böök uppleeta/
Hwar på tu skalt thet få at weta.

Ther aff må tu een Spåån affskära/
Är han torr/ tå skal Wintren warm warda/

Men är samma Spåån fuchtigh/
Tå kommer een kald Winter wisseligh/

Itt wååt/ eller tort Åhr skal tu känna i ſå motto/
Tu skalt itt Glaaſz fult aff Watn låta/

S. Anders Affton låt thet skee/
Löper thet öfwer/ tå skal tu itt wått Åhr see/

Men skalt thet tort åhr blifwa/
Tå skal Watnet sigh ofwan i Glaset gifwa.

Thet hafwer och the Gamble i stoor acht/
At när S. Martens Dagh kommer på een Fredagh.

Thet samma åhr skal Fodret litet förslå.
Therföre man thes meer aff Fänaden slachta må/

Och ſå ther aff både siuda och steekia/
Ther medh kan man sedan leeka/

Som Kattan plägar medh Musen speela/
Ther om wil iagh nu mitt Taal stilla».

-Om November, ur Bondepraktikan 1662


November, har sitt namn av det latinska ordet ”novem” som betyder nio eftersom denna månad var den nionde i det gamla Romerska året. Den är dock den elfte i det Julianska året. Det svenska namnet ”Vintermånad” kommer av att vintern vanligen börjar under denna månad. 

”Vinterstugan”. November enligt Carl Larsson, 1910.

November har 30 dagar. Dagarna är 8 timmar och 18 minuter långa, och solen löper i skyttens tecken från och med den 13 november.


Vintermånaden säger:
»De rika, nu feta gäss av mig köper /
Jag hugger ved, till elden jag löper /
Till bad och okyskhet vill jag dig icke råda /
Att taga drick och åderlåta /

»Höres tordön det tecknar gott år /
I denna månad gör intet svettbad /
bruka varm mat, senap, litet varm getmjölk /
därav bekommer du ett vackert ansikte».


Hur blir vädret i november?
Åska i november betyder sträng vinter, men fruktbart år. En sträng och långvarig vinter inträffar:

Bondepraktikan 1662


1) om juli varit mycket varm,
2) om augusti och oktober varit ovanligt kalla,
3) om fjäderfäna blivit feta höstetiden,
4) om fåren på efterhösten med våld måste drivas in i ladugården.

Om november har torr väderlek utan frost samt att löven i denna månad ännu icke fallit av träden. När bröstbenet i Mårten gås är brunt, betyder det mera snö än köld, är det vitt bebådas mera köld än snö.


 

Dagar att beakta

Alla helgona dag (den 1 november)
Runstaven visar;
1) upp- och nervänd båt
2) en kyrka
3) några kors

Bakgrunden till denna dag är att påvarna införde efter hand allt flera åminnelsedagar efter namnkunniga personer, helgon eller martyrer vilkas dagar skulle firas mer eller mindre högtidligt. Därav har varje dag under året fått sitt eget namn. Så småningom översteg dock antalet helgon årets tillgängliga dagar. Då beslutade man sig för att utse en dag då alla helgon skulle firas, höga som låga, kända som okända. Detta beslut fattades av Bonifacius IV som var påve mellan 608 – 615, och dagen utsågs till den första novemberdagen.

Ursprunget till att fira högtidsdagar för helgon är att söka i romarnas hedniska religion. De dyrkade ett stort antal gudar och gudinnor av olika värdighet. Var och en av dessa hade sin egen högtidsdag som firades, om inte av hela folket, så av vissa familjer och släkter. När man införde den kristna läran i romerska riket var det inte möjligt att utrota dessa hedniska gudstjänster på annat sätt än att i stället för gudar och gudinnor införa helgon och kristna martyrer som gjort sig förtjänta av att kommas ihåg.

Följden blev att den katolska religionen blev överfylld av helgonadyrkan.  Vid Lutherska reformationens införande i Sverige vilket skedde gradvis med början 1524 och avslutades omkring 1527 då de kyrkliga egendomarna och ämbetena avrustades, avskaffades all helgondyrkan. Därför skulle man heller inte fira deras åminnelsedagar. Blott en enda helgondag bibehölls och denna var den första november. Som läsaren av denna lilla ”erinran om runstavar”, märker hade dock de gamla traditionerna stor makt över folket såväl i Sverige som i romarriket tusen år tidigare.

Enligt gamla bondepraktikan skall man denna dag skära en spån av en växande ek eller bok, är spånen torr, bådar det en varm vinter, är den fuktig, blir vintern däremot kall. I bondesamhället användes den 1 november för att förutsäga vädret och som nämnts har den setts som den första vinterdagen. Det sades ibland att om solen inte skiner så länge att man hinner med att sadla en häst, så blir det en mycket snörik vinter.


Alla själars dag – av den fransmannen William-Adolphe Bouguereau

Alla själars dag/Själedagen (den 2 november)
Runstaven visar;
1) ett halvt kors,
2) en cirkel med många ansikten (de döda),
3) en flygande svan (Svanarna lämnar landet och deras sörjande svanesång klagar över solens bortgång)

Sedan alla helgons dag hade blivit firad dagen innan, firade man nu åminnelsen av alla saligen döda under året. Denna dag hängde ihop med katolska kyrkans åsikt att de levande genom sina böner kunde mildra skärseldens kval för de döda. En åsikt som saknar allt stöd i bibeln varför högtiden avskaffades av protestanterna. Men namnet ”själedagen” lever kvar i vissa familjer fortfarande.

 



Gustaf Adolph (den 6 november)

På många runstavar en spira.

Dagen har sitt namn efter en av landets mest berömda och ärevördiga hjältekonungar som stupade denna dag år 1632 i Lützen, fegt dräpt utav de katolska charlatanerna. I det moderna Sverige kan man hos städernas sockerbagare denna dag inhandla bakverk som åminnelse om detta, de så kallade Gustav Adolfsbakelserna. 

Gustav Adolfsdagen är en temadag och allmän flaggdag i Sverige och Finland. Enligt den julianska kalendern, stupade Gustav II Adolf stupade i slaget vid Lützen, den 6 november. Enligt den gregorianska kalendern var datumet den 16 november, men denna kalender började användas i Sverige först 1753.

Lejonet i Norden – Gustavus Adolphus vid slaget vid Breitenberg 1631

Dagen har firats sedan början av 1800-talet och är fortfarande populär i Göteborg som då hyllar sin grundare med att äta just de delikata Gustav Adolfsbakelser och i Uppsala där studenterna högtidlighåller minnet av Gustav Adolfs död samt hans mycket generösa gåva till Universitetet. Detta sker främst genom hyllningen vid obelisken där Allmänna Sången sjunger. Efteråt brukar det ordnas en enklare sammankomst med föredrag. I Lund hedras i november varje år Gustav II Adolf med Gustavadolfsbalen, arrangerad av Göteborgs nation. GA-Balen som festen också kallas går av stapeln i Akademiska föreningens borg, AF-borgen. Även på en stor del gymnasieskolor och andra grundskolor runtom i Sverige firas dagen. På Lundsbergs skola i Värmland firas minnet av kungen på Gustav Adolfsdagen genom att en pjäs spelar upp slaget vid Lützen. Dagen firas också i Finland under namnet Svenska dagen. Hurra!

 



Mårten Luthers dag (den 10 november)

Inträffar denna på en fredag, kommer – enligt bondepraktikan –  fodret det året att föga förslå. Mårten har i svenska almanackor namnsdag den 11 november. Namnet på dagen syftar på helgonet Martin av Tours  som  begravdes just detta datum år 397. Martin har dock namnsdag dagen innan (10 november) och då är det Martin Luthers födelsedag som åsyftas. Fram till 1900-talet stod det ”Mårten Luther” den 10 november och ”Mårten biskop” den 11 november.

 



Mårten Biskops dag (den 11 november)

Runstaven visar;
1) en gås
2) en kalk
3) en biskopsmössa

Runstaven var en evighetskalender av trä som användes långt in på 1700-talet

Är det på Mårten Biskop mulet dygnet om, blir det en ostadig vinter, men är det däremot klart, har man att vänta en skarp vinter. Denna dag har sitt namn efter den ryktbare Helige Martin,  som föddes till hedning och först blev krigare och sedan munk och slutligen, år 375, munk i Tours i Frankrike. Han var en nitisk befordrare av kristendomen och munkväsendet. Han avled i ett kloster omkring år 400. Under ett gästabud ska den Romerska kejsaren en gång ha satt den helige Martin vid sin högra sida och låtit bjuda honom bägaren först, för att sedan få den direkt ur kejsarens hand. Denna ”oskyldiga” omständighet gjorde att katolikerna utsåg Martin till drinkarnas skyddspatron. Hans fest firades därför, förr i tiden, inte bara med gudstjänst utan även med ett redigt gästabud och tillhörande rejält dryckeslag. Då åts s.k. ”Mårten Gås” som har sin grund i att de andliga vid den här tidpunkten fick ta emot fina tiondegäss och höns från allmogen. Mårtens ”skål” blev då ofta dessutom drucken.

Runstaven betecknar denna dag med en gås. I en gammal beskrivning över runstaven bifogas därför följande förklaring. ”Gåsen betyder vinterns ankomst, och de gamle plägade offra jorden en gås, av vilkens bröstben de spådde hur vintern skulle skicka sig. Den första delen av bröstbenet betyder vinterns början, bakdelen betyder vinterns slut. Det vita på bröstbenet betyder snö och blidväder, det mörka frost”. Här kan man alltså ana att den s.k. ”Mårtens Gås” har haft fler än en betydelse.

-Modern tolkning av Bondepraktikan


Seden att äta gås på mårtensafton är känd sedan 1500-talet hos de högre stånden i hela Sverige. Först mot slutet av 1800-talet spreds gås som festmat, i takt med ökat välstånd. I vår tid förknippas gåsätande med Skåne, vilket är en sen företeelse.

 



Maria Offerdag (den 21 november)

Är denna dag våt eller dimmig, blir också vintern våt.



Klemensmäss (den 23 november)

Även denna dag har på många håll ansetts som vinterns startpunkt. Om Klemens är mild, så blir vintern också mild. Tiden mellan Klemensmäss och Tomasmäss (21 december) sågs som lämplig för grisslakten. Den skedde som regel när det var kallt och köttet kunde bevaras bättre.



Katarinadagen (den 25 november)

Katarinavinter blir ej långvarig. Köld på Katarina varslade om köld under kommande vinter. Kallt blir det ”när Klämmet (Klemens) och Katarina klämmer ihop”, det vill säga när det varit kallt mellan den 23 och 25 november.

 



Söndagen före advent (den 26 november)

I den kyrkliga kalendern kallas denna dag för domsöndagen, med den yttersta domen som tema. Den yttersta domen gav avtryck även i vädertydorna. Från Småland finns en minnesregel som säger att ”siken leker till den yttersta domen”. Eller så sades det att när den yttersta domen kommer, så är det slut med sikfisket.



Andreasdagen (den 30 november)

Runstaven visar;
1) Ett andreaskors (det berättas att aposteln blev korsfäst på ett sådant kors),
2) en avtacklad båt,
3) en fiskkrok (vinterfisket har börjat),
4) en stor sko (vinterkylan kräver bättre skodon),
5) en rävsax

 Andreas-snö är skadlig för säden. Firades med gudstjänst till 1772 till åminnelse av aposteln Andreas som var Petri broder och en av de tolv Jesu lärljungar. Det berättas att Andreas predikade kristendomen i Schytien och Grekland, samt att han i detta senare land lidit martyrdöden omkring år 80. Ryssarna tillbeder Andreas som den apostel som först predikat evangeliet för dem och Skottarna anser att Andreas är deras skyddspatron. 

”Om Anders/Andreas braskar, skall julen slaska” är en av våra mest berömda minnesregler för väder. Om denna dag är så kall att det knastrar, blir det slaskväder under julen. I Medelpad sades det att man skulle slakta hundar denna dag, därför att det var bäst för bevarandet av skinnet. Väderförutsägelsen gäller även omvänt – Anders braskar och julen slaskar- Anders slaskar och julen braskar. 


 

Trädgårdsskötsel
Köksträdgården och drivbänkar
Höstgrävningen fortsätter så länge man kan för väderleken, sandjord bör djupgrävas och på samma gång gödslas. Komposter av löv, avfall, sophögar, stickbacke med mera skall läggas upp. Jorden på drivbänkarna skall läggas i hög då drivbänkarna blir lediga, och bänkgödseln skall spridas på trädgårdslanden och myllas ner. Den stallgödsel som är avsedd för drivbänkarna skall bres ut tunt på bänkplatsen och därefter täckas med halmströ och löv. Rädisor och salladsbänkarna täcks väl och luftas endast vid mild väderlek. Frö skall rengöras, torkas och lagras. De rotfrukter som man förvarar i källare skall man se till med jämna mellanrum och rensa från vissna blad samt lufta vid mild väderlek, temperaturen i källare bör vara noll till plus två grader. Frösådd på kalljord skall ha skett innan vintern kommer, och fröna skall täckas med lös ofrusen jord, som man skall ha till hands inomhus eller i täckt hög. Om snön har kommit, skottar man bort snön från den säng som man skall så, och när man sått, skottar man tillbaka snön igen.Sallad och krasse kan sås i låda för vinterbehov, och sådden förnyas därefter varje vecka.

Fruktträdgården
Krusbärs, vinbärs och hallonbuskar skall beskäras. På de två första skall man ta bort en del av de äldsta grenarna, på hallonbuskar skär man bort alla skott, som burit frukt, och av övriga kvistar så många att det endast återstår tre till fyra stycken. Bärbuskarna skall gödslas efter behov om detta inte redan skett, gödseln skall grävas ner omkring krusbärs och vinbärsbuskarna, men vid hallonbuskarna får gödseln ligga kvar ovanpå jorden till nästa vår. Då skall man ta bort det mesta av gödseln.

Träden skall skyddas mot harar och jordråttor, se januari, och renskrapas vid fuktig väderlek från mossa eller strykas med kalkvatten. Djupgrävning i trädskolan fortsätter så länge kölden tillåter.
Fruktförrådet skall tillses ofta och skämda exemplar skall tas bort, lagom temperatur är plus fem till sex grader.

Blomsterträdgården och parken
Buskar och unga träd gallras, och häckarna tuktas. ömtåliga växter skall täckas med jord, sand eller mossa, högväxter som man inte kan böja täcks med vassrör eller långhalm som man binder omkring växten och den stör man satt vid växten. Täckning skall inte ske innan det blivit några graders kyla. Gräsplaner som behöver läggas om, skall grävas och gödslas får att sås till våren.
Vissna löv skall krattas samman i hög och bredas ut på bänkplatserna. Plantor av blommande trädgårdsväxter, som övervintras under glas, skall vårdas som andra krukväxter.

Krukväxter i rum och växthus.
behandlas i enlighet med de i oktober uppställda reglerna.
Vissna blad skall tas bort, och växterna luftas så snart det är mild väderlek, samt befrias från damm och ohyra genom tvättning med tvålvatten. Blomsterlökar, tulpaner, hyacinter med flera, planterade i augusti eller september, skall så småningom tas in för drivning i rumsvärme. Drivning av de flesta växter skall börja vid sex till tio grader, och därefter skall temperaturen långsamt ökas. Syren kan man få att blomma vid jul om man gör på följande vis; Grova grenar av syren sågas av och sätts i vatten i varmt rum. Is och snö skall dagligen läggas i vattnet som man skall byta då och då. Syrenen blommar då efter cirka två månader.


Givetvis är det inte slut än, man måste ha fler ingredienser för att kunna förutsäga vädret på ett korrekt sätt enligt bondepraktikan. Man måste veta vad det var för väder på juldagen. Läs mer om denna fantastiska historia här.