Hässja, höstack, volme, såte

»Hesja»
a) torka, genom en stark och långvarig torka, i synnerhet af vinden;
b) torka starkt, genomblåsan, på häsja torka ärter, hö
c) hässje-sta(d), n. stöd, lång spira, hvarmed häsjor stödas, så att de ej må störtas af storm.

»Vålm»
hopräfsad, kägelrund hög af hö.
Såte, hopräfsad hög af hö, större än en vålm.

»Såta, såte»
hoprafsad hög af hö (vid höbergning), så upplagd att han kan köras hel till ladan…såtan gå på ett lass. Vid höbergningen skjutes tillsamman af strängen en famn full, som kallas en kämna, f.; 3 kämnor utgöra en vålm, 2 vålmar ett såtan och 4 såtan ett lass.

»volme, höstack»
är en hötorkningsanordning med en upprätt stör eller ställning på vilken hö läggs upp för torkning. Hö som ligger på volmen är volmat. Volme är också benämningen på hela anordningen och det hö som ligger på densamma.


För ett tag sedan slog jag lite gräs i Wiggos hage som jag hade tänkt häjssa på gammalt vis. Ikväll blev det av. Efter att ha volmat ihop höet skapades tre såtan (såte). Störarna hade jag hämtat hos svärfar. Troligen gjorda av gran med en störlängd på 2,20 – 2,40 cm. Grövre i ena ändan och spetsiga i båda ändar.

I Västsverige används uttrycket såte (hösåta) och det är viktigt är att en volme har ett ansat och välvårdat yttre. Inte på grund av utseendemässiga skäl utan för att regn lätt ska kunna rinna ned utefter ytan och inte tränga ner i höet och därmed förorsaka fukt- och mögelskador.


20150801_1 20150801