Gödsel, potatissättning och mera gödsel

För några år sedan erhöll jag en stallgödselspridare, m/ äldre, genom grannens försorg. Efter att ha gjort i ordning spridaren och skaffat nya däck till den, var det äntligen dags att  – utrustad med en styck morbror Holger och två stycken grepar-  lasta gammal hederlig koskit. På går’n är korna borta sedan länge, men det är tur att det finns en granngård med kräg’ i närheten, endast 8 minuters körtid, enkel väg, med en gammal Grålle från 1956.

För 60 år sedan var detta ett extremt ekipage. Man räknade i hektoliter på den tiden och inte i ton.

En solig vårförmiddag i slutet av mars (!) kopplades Grållen till den ena fastgödselspridaren, och sen bar det iväg ut på länsvägen mot grannens gödselstack. Det låter ju fint och prosaiskt, men egentligen gick det åt minst en timme innan vi kom iväg. Eftersom gödselspridarens dragögla inte riktigt passade på Grållens drag, fick vi leta upp ett par gamla stabiliseringsstag som en gång i tiden hade tillhört gårdens Ferguson 35 (”Guldkalven”). Eftersom FE-35 ”Guldkalven” var efterföljaren till Grållen, var det bara naturligt att stabiliseringsstagen på sina ställen var lite kraftigare för att passa bra på just en guldkalv. Vilket betydde att de inte passade rakt av på föregångaren Grållen. Det fick bli en tur till verkstaden och kapa bort, banka, mäta, svära och banka lite till. Sedan passade stagen som en smäck! Varför behöver man då sådana där stag? Alternativet är att koppla till en dragbom som går mellan traktorns lyftarmar och köra iväg? Nja. Både ja och nej.


»Gödselstad, dyngesta’»
”…anordning för gödselns från våra husdjur tillvaratagande och lagring. Gödselns utformning rättar sig efter sättet för gödselns tillvaratagande. Detta kan antingen ske därigenom, att urinen uppsuges med hjälp av strömedel, varefter urinen lagras tillsammans med träck och strö. Eller också söker man särskilja urin och träck och lagra dem var för sig. Vid det först nämnda tillvägagångssättet, vilket är det hittills vanligaste, användes huvudsakligast halm eller torvströ, eller också bådadera tillsammans.  För att metoden skall bliva effektiv, måste strömängden tillmätas så rikligt, att den kan uppsuga ali urin.  Detta låter sig göra vid användning av torvströ, men däremot knappast, om ströet utgöres enbart av halm.”

-Jordbrukslärans hufvudgrunder, 1908


En äldre traktor är utrustad med hydrauliska lyftarmar. Lyftarmar lyfter lasten upp och ner. Lyftarmarna kämpar för att hålla lasten uppe, men inte nere. Om man t.ex hänger på en plog så lyfter traktorn plogen under exempelvis transportkörning, men under plöjning så ligger plogen och flyter på marken, endast dragen av traktorn. Traktorn håller endast plogen i djupläge, om plogen går för djupt och traktorns bakhjul börjar slira, lyfter armarna plogen tills dess att bakdäcken får grepp. Så om man då hänger en kärra i en dragbom som i sin tur hänger i traktorns lyftarmar, kan en felaktigt lastad kärra sparka bakut, lyftarmarna lyfter sig,  och det kan gå illa om kärran lyckas resa sig och lyfta traktorn av vägen. (Man kan faktiskt ganska lätt lyfta ett par nersänkta lyftarmar med handkraft). Så, om man vet att man har en äldre traktor och transportera en tung kärra är det aldrig fel att vara helt säker att det inte blir några otrevliga överraskningar i trafiken.


»Stallgödsel»
…”Den blandning af träck, urin och strö, som samlas efter våra större husdjur, kallas stallgödsel och utgör en i allo fullständig gödsel, då hon både innehåller alla för de odlade växterna nödiga näringsämnen och äfven bidrager att underhålla jordens myllhalt.”

-Jordbrukslärans hufvudgrunder, 1908


Det gick åt ett helt lass med dynga för att gödsla lia’ ve trä’t (liden, backen), där de tidiga potäterna skall sättas. Efter en tur till grannen igen bar det upp till Smens plats där det alltid är ett säkert kort för att få tidiga potäter innan midsommar. Eftersom gödselspridaren var kopplad var det lika bra att tömma dyngestan’ på får- och hönsgödsel. Det blev tre lass totalt som spreds över de små tegarna.

Holger (74 år), Wiggo (8 år) och Elin (4 år) hjälpte till att lasta. Jag behövde bara stå och vänta…


Eftersom det observerades hela tre stycken sädesärlor på åkern i veckan, var det dags att sätta tidiga potäter. Årets tidiga potatissorter blev Timo och Rocket. Den nya potatisläggaren prövades för första gången. Den fungerade ypperligt!

 


här i tillväxttider kan det vara kul att veta vad ens närmaste lantbrukare menar när han eller hon pratar om  NPKNPK är en term som ofta förekommer i gödselsammanhang och är helt enkelt en förkortning av kväve (N), fosfor (P) och kalium (K), som kommer från latinets Nitro-Phosphorus-Kalium, vilka är de tre viktigaste näringsämnena för växtlighet och odlingar i trädgårdar.  NPK är alltså industriellt framställd gödsel som är snabbare att tillverka än naturgödsel som kräver kompostering (ex genom lagring i dyngesta‘). Ett yrke som gemene man säkerligen är glad över att det tillhör en förgången tid, bör vara att arbeta som salpetersjudare. Arbetet gick ut på att koka ihop allsköns mög till en gegga som blev salpeter och som användes till bl a kruttillverkning åt Kronan. Växtnäringen (NPK)  kan ha olika siffror, exempelvis NPK 21-4-7, vilket betyder att det finns 21% kväve, 4% fosfor och 7% kalium. Resten av ämnena är bland annat Mg (Magnesium), Ca (Kalcium), S (Svavel), B (Bor), Cu (Koppar), Fe (Järn), Mn (Mangan), Na (Natrium), Se (Selen) och Zn (Zink).

Konstgödselspridaren laddad och redo. Maskinen består av en tratt med en roterande skiva längst ner. Skivan sprätter ut granulatet beroende på hur fort man kör, och vad man har för inställning på öppningen. Jag brukar köra på hög etta med varvtal 540 rpm samt öppningen på läge två. Då sprätter granulatet iväg ungefär två meter åt vänster, höger och bakåt.

Olika grödor kräver olika siffror. NPK är inte riktigt samma sak som (Chile) salpetergödsel som man, förutom benmjöl, började att använda som konstgödsel under 1800-talets mitt.

Potatis kräver till exempel extra Ca (Kalcium), som bidrager till att göra cellväggarna starka och stabila. Cellväggar som får sitt lystmäte utav kalcium är mycket mera motståndskraftiga mot svamp- och bakterieangrepp. Gödsling med kalcium i potatis ger ingen större påverkan på skördenivån. Däremot är dess inverkan på kvaliteten desto större. God tillgång till kalcium minskar risken för inre nekroser i knölarna, s.k. rostfläckar. Dessutom minskar risken för lagringsrötor tack vare att kalcium stärker cellväggarna.

 

Kväve, Fosfor och Kalium är alltså viktiga näringsämnen för växtlighet och odlingar i trädgårdar. Kväve behövs för växternas gröna delar och fosfor för att växten eller blomman ska kunna sätta knoppar. Kalium hjälper växten övervintra genom ett ökat sockerinnehåll. Olika växter kräver olika sammansättningar av NPK gödsel, och därför är det viktigt att gödsla med rätt gödsel eller gödningsmedel som passar det man odlar.


”…Efter studier i de Sandebergska samlingarne i kammararkivet är jag i tillfälle att något komplettera föregående uppgifter för den äldsta tiden. Gustaf I:s nit för salpetertillverkningen belyses bäst af det förhållandet, att de 1529 och 1530 ur landet rymde biskoparne i ett bref till kejsaren beskylde Gustaf för att i sin plundring af kyrkorna gå så långt, att han lät uppgräfva kyrkogårdarne och sjuda salpeter af de dödas ben. Vid herredagen 1532 visade Gustaf med afseende på salpeterbruken, att det var en allmogens skyldighet att biträda med tjenstbarheter d. v. s. framskaffandet af de för salpetersjudningen nödiga materialen, och från denna tid torde man också kunna räkna uppkomsten af den pålaga, som fått namn af »salpeterhjelpen». År 1576 utgjordes af bönderna i Bälinge och Norunda härader till salpeterbruket i Upsala 395 lass ved, 287 spann aska och 239 pund (tunnor?) jord….”


”…Med salpeterhjelpens betalande i penningar tog kronan såsom regale för sitt bruk all under stall, ladugårdar och uthus befintlig jord, hvilken den genom sina sjudare lät bearbeta; men, att förhållandena härigenom till en början blefvo mera betungande för bönderna, synes af deras klagomål 1644 »att de fingo lemna ved, mat och annan fordenskap samt bygga salpeterhus, köra jord till dem och hålla sjudarne med rum och stall, ehuru de erlade hjelpen.» Med anledning af dessa klagomål beslöts, att de, som betalat, skulle vara fria från all extra skatt..


”…Bland till salpeteralstring tjenliga ämnen uppgifvas ur mineralriket: svartmylla, kalkjord, lera, sand, gyttja, osläckt och släckt kalk, tegelstensgrus, koksalt, saltsjövatten, saltlake af kött, fisk o. d., några af dessa såsom sand och tegelstensgrus hafva sitt egentliga värde som uppluckringsmedel; ur djurriket nyttjas allehanda ruttet kött af landtdjur, foglar och fiskar, isynnerhet hummer och kräftor, blod, hår, dun, fjädrar, horn, ben och skinn, men isynnerhet torra och våta exkrementer och gödselvatten; af växtriket alla slags växter isynnerhet ruttna frukter och växtdelar men främst träaska, helst af löfträ, likaledes brukas byklut, såp- och tvålvatten. Ladorna böra helst ställas i nordost och sydvest på högland eller dränerad grund, hvarvid lerbotten är den bästa.

Först göres nu en s. k. moderblandning på följande sätt: närmast botten lägges ett tunnt hvarf mulljord och sedan det ena hvarfvet öfver det andra af växter tillsammans med exkrementer och ruttna delar af djur; emellan hvarje sådant hvarf strös allehanda jordarter, gatsopor, kalk, sot, vinsten, pott- och spisaska, och, på det en sådan blandning må desto bättre befordras till jäsning, måste hvarje hvarf äfven fuktas med urin, kalkvatten, saltlake, byklut, saltsjö-, gödsel-, såp-, tvål- och skulvatten; moderblandningen öfvertäckes med sönderstött tegelsten och kalkgrus, blandadt med kalkmjöl och aska. När massan börjar blifva torr, bör den åter anfuktas. Sedan denna moderblandning väl ruttnat, blandas deraf hvarftals med en större myckenhet mulljord, gatsopor, leror och >andra jordarter, och upplägges blandningen i sängar ungefär som trädgårdssängar. Sängarne fuktas sedan, helst med urin, och omskyfflas emellanåt, på det jorden må blifva mör och alla klumpar väl fördelas…”

– Ur Svensk Kemisk Tidskrift, Organ för kemistsamfundet i Stockholm samt kemiska sektionerna i Upsala och Lund, 1893

 


Granulat av NPK

Inför högsäsongen vid vår eller försommar behöver växterna större tyngdpunkt på kväve (N) och Fosfor (P) för att växa. Mot hösten inför vintern är det bättre med gödsel som har mindre av N och P – men mer av kalium (K) för att stärka dem inför övervintringen.

Jag ser ingen egentligen ingen större skillnad på användningen av naturgödsel kontra NPK. Fördelarna uppväger nackdelarna.

Varför behövs NPK?
Kväve (N) är viktigt för gräsets tillväxt och ger både gräs och andra växter en grön, frisk färg. Kväve är det näringsämne som växten behöver mest av och vid brist på kväve kan det bland annat leda till att plantor blir bleka och svaga, eller att gräsmattor drabbas av sjukdomar och ser gula och trista ut.

Fosfor (P) främjar gräsets rotbildning och därmed tillväxt, samt underlättar för växter att kunna sätta knoppar och bilda nya celler. Mörkgröna till violetta blad kan vara ett tecken på fosforbrist.

Kalium (K) gynnar gräs och övriga växters fotosyntes samt ökar växtens sockerinnehåll, vilket hjälper växten att övervintra. Gulfärgade och torra bladkanter kan vara ett tecken på kaliumbrist.

Ett NPK-gödsel gör alltså gräset (vallen) både tätare och grönare samt ger den en ökad vinterhärdighet.


…”Af konstgödsel finnas flera slag, som gå under olika namn, men hvilka egentligen blott innehålla de tre värdeämnena: kväfve, fosforsyra och kali — alltså samma tre ämnen, som man med omsorg söker att vårda i den vanliga ladugårdsgödseln. 

Konstgödsel kan godt innehålla alla dessa tre ämnen samlade, till exempel kali-ammoniak-superfosfat, eller blott två af ämnena, till exempel ammoniak-superfosfat. Eller kanske blott ett enskildt ämne, till exempel fosfat eller superfosfat (fosforsyra) eller kainit (kali). 

Man skulle tycka att i våra dagar, då kreatursbesättningarna ökas såväl i de mindre som i de större bruken, och då utfodringen ständigt blir bättre och bättre, konstgödsel icke skulle behöfva användas. Men ännu så länge skall den dock knappast kunna 
undvaras, och den skall säkert icke ännu på många många år blifva öfverflödig. 

Saken är, att gamla felgrepp, utöfvade under många år, skola kräfva många års offer, innan de blifva rättade. På landtbrukets område är mycket att ersätta till följd af gammal rofdrift…..”

-Småbrukarens bok, 1912

 



Förhållandet mellan kväve, fosfor och kalium varierar beroende på vilket användningsområde gödslet är avsett för, eftersom olika växter kräver olika sammansättningar av NPK. Behovet kan också variera beroende på årstid. 
Under sommar och höst kan det vara bra att använda ett gödsel med lite lägre kvävehalt när man ska gödsla gräsmattan. Medan det under våren kan passa bättre att använda en högre kvävehalt, så att gräsets tillväxt kommer igång. Om gräset får för mycket kväve kan det resultera i att det växer för snabbt i topparna utan att rötterna hinner med. Det är därför viktigt att inte överdosera NPK-gödsel.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.