Om Adventsstjärnor

Herrnhuter stern i originalförpackning

Adventsstjärnan blev populär i Sverige på 1930- och 1940-talen, även om de första adventsstjärnorna användes på 1880-talet i den tyska staden Herrnhut (Herrnhuter Stern). Det första svenska belägget för ordet adventsstjärna är från 1934, samma år som de importerade stjärnorna från ärans och hjältarnas land började säljas i Sverige. Den tyska handeln fångade upp dessa stjärnor, som började masstillverkas och säljas i hopfällbart skick vid jultid. Efter hand elektrifierades stjärnorna. Adventsljusstaken introducerades mot slutet av 1800-talet med förebild i tyska så kallade adventsgranar. Den första elektrifierade adventsstaken kom i slutet av 1930-talet. Den elektriska ljusstaken anknyter till en svensk tradition att låta ljus brinna i fönstren för att lysa upp julottebesökarnas väg till kyrkan.

Läs mer

Älgjakt 2020

05.30 – Vaknar.
05.40 – Kokar kaffe och häller i termosen.
05.44 – Packar ryggsäcken.
05.55 – Kontrollerar att radion fungerar som den ska.
06.01 – Tar fram geväret. Provsiktar.
06.03 – Letar efter ammuntionen…hade jag inte den i skåpet?
06.12 – Alla kläder framlagda. Nästan.
06.15 – Tar bort understället. Det blir nog varmt idag.
06.16 – Tar fram understället. Det blir inte varmt idag, utan regn och blåst.
06.27 – Kollar ryggsäcken en extra gång.
06.35 – Påklädd och redo för avgång.
06.37 – Lämnar huset.
06.38 – Svär när jag kom på att jag glömde telefonen i huset.
06.39 – Suckar och tar av de knähöga kängorna för att gå in i huset.
06.41 – Letar efter telefonen.

Läs mer

I älgtiden

I älgtiden

”Han kommer hvar natt till en havrevret;
från torpet man sett hvar han betar,
den väldige best, som med svett och förtret
jag fåfängt om dagen letar.

Nu sover all nejden* i fullmånens flor,
men brinnande vakar min lystnad.
Vid diket, där frodiga pilhäcken gror,
jag väntar i vindlös tystnad.

Läs mer

Renovera ladan, del 40 – Bygga ny spannmålsbinge

När jag var liten hade vi en spannmålsbinge med torkfläkt rakt fram, ovanför ena stallet, när man kom in på lo’n (logen). När djurhållningen lades ner i början på 1990-talet revs spannmålsbingen och fläkten, skruven och spannmålskärran såldes. Sedan kom tiden när jag ville göra i ordning på rännet. Jag köpte en bättre begagnat spannmålskärra och fick en skruv gratis. Tanken var väl att kanske så gröda i liten skala någon gång i framtiden. Så kom den dagen då barnen högtidligt proklamerade att de ville ha djur, och det blev tillslut får. Fåren behöver hö/ensilage och jag ger gärna kraftfoder eller spannmål till gräset. Läs mer

Fotografi – Höskörd år 1953 mot år 2020

Tolleby Nedergård, 1953
Gamle-farfarn Albin (morfars far) har hållt in hölasset, draget av Rosita, framför går’n. I lasset sitter mina morbröder Gerhard och Holger samt kusinerna/sommarbarnen från stan.

Höskörd, 1953


Tolleby Nedergård, 2020
Jag har hållt in hölasset, draget av Grållen, framför går’n. I lasset sitter min morbror Holger (Gerhard badade vid tillfället) samt mina barn Wiggo och Elin.

Höskörd, 2020

…tömmarna och dragoket hänger fortfarande kvar i lagårn.