Vad hände under tredje kvartalet 2018?

Juli 2018
Juli enligt Bondepraktikan blev månadens första inlägg, och eftersom man bärgar hö i juli, skrev jag ett lite nördigt inlägg om hur man vänder hö med en gaffelsidoräfsa.  Mitt i höbärgningen beslutade vattenpumpen på ena traktorn att det var dags för semester, så det fick åtgärdas. Sedan blev det inte så mycket skrivande, på grund av semester, slåtter och höbärgning.

 


Läs mer

Lammboxar

Lammboxar. Det hade jag glömt bort att ordna. Skruvade ihop några olika konstruktioner med olika mått, men inget blev speciellt bra. Som tur är har vi en snäll granne som villigt lånade ut sina egenhändigt tillverkade fårgrindar. Och sen bar det iväg. Plankor i botten, tre boxar på 1,5×1,5 meter, letade reda på gamla gångjärn och gjorde grindar till boxarna. Kanske lite överkurs. Men det blev rätt snygg.


I väntan på lammen


I samma veva var det lika bra att ta bort baggen från tackorna. Med ”ta bort” menar jag inte avliva, utan skilja ifrån. Baggen Krull fick en egen svit vägg i vägg med tackorna så att de fortfarande kan se, höra och sniffa på varandra. Egentligen skulle Krull blivit borttagen för flera veckor sedan, men saker och ting drog ut på tiden.

Läs mer

Renovera ladan, del 34 – ny dörr till stallet

Dörren till stallet gjordes utav återvunnet virke från grannens lagård, under åren 1942/43. Med hjälp av tidens gång har dörren hängt sig mer och mer och det blev en vanesak att ta ett stadigt grepp  handtaget och bestämt dra upp dörren över stenhällarna.  En dag tröttnade jag på dörren och ryckte till lite för hårt, och det var ju högst förargligt.

Lite senare var 1 tums, spontade granbrädor införskaffade – samma virke som golvet i kokhuset, och jag letade upp färghinken med gullockra’. Det kanske är att ta i med 1-tums hård gran, men det kan vara bra att ha, dels för isoleringens skull, samt att dörren borde stå pall ifall tuppen blir förbannad och försöker sparka sig ut.

Läs mer

Fettisdagen, Adolf Fredrik och hans semlor

En utav våra kungar – Adolf Fredrik (1710 – 1771) –  var en man före sin tid. Egentligen var han som vilken modern man som helst; han var en lat jävel som på grund av sin lathet led av hemorojder (gyllenåder). Han älskade att läsa serietidningar, äta mat och dricka sprit, han hade en nördig hobby (sin svarv), han hade en gedigen porrsamling och var en toffelhjälte af Giuds nååde, så flegmatisk att han uppfattades som svagsint och lätt sinnesslö och torde passat som partiledare i vilket modernt riksdagsparti som helst. Men mer om Adolf Fredrik liv & leverne, död och obduktionsprotokoll längre ner, först ska vi prata om fettisdagen och semlan.

”Samme Hamilton bief en annan gång begåfvad med en träddosa, som konungen sjelf svarfvat. Lovisa Ulrika beledsagade skänken med några ord om det stora värdet af en sådan kunglig nåd. Hamilton svarade, att han detta visserligen kände och erkände; men likväl Önskade, att hans majestät varit guldsmed i stället för svarfvare.”

-Berättelser ur Svenska Historien (46 band, 1823 – 1872), 
Till ungdomens tjenst utgifven af Anders Fryxell


Visste ni att;
– Den första semlan i norra Europa återfinns på en målning från 1250-talet i en dansk medeltida 20170227-semla-001kyrka.
– Vi beräknas äta ungefär 5 miljoner semlor på fettisdagen och ungefär 40 miljoner semlor årligen.
– Traditionsenlig premiär för semlan är annandag jul.
– Bruket av semlor noterades i Stockholm först år 1679.
– Sveriges mest kända fanatiska semelälskare är Ture Sventon.
– På 1700-talet börjar semlorna att fyllas med mandelmassa.
– På 1800-talet serverades de i tallrik med het mjölk, överströdda med socker och kanel.
– På 1900-talet börjar vi äta semlor direkt i handen.

Läs mer

Deras åker och äng var hafvet

”Torp såges åtskillige på ömse sidor om vår fart, på de kalaste stenholmar, som ofta hade icke så mycket jord, att de kunde föda ett enda kålhufvud, utan bestod hela invånarenas fromma uti en liten källa, men deras åker och äng var hafvet.”

-Carl von Linné, 1707-1778
-Om Tjörn, Ur Västgöta-Resa förättad år 1747