Våffeldagen eller Vårfrudagen?

Cajsa Wargs Sura Grädd-Waflor ur »Cajsa Warg, Hjelpreda i hushållningen för unga Fruentimber», 1755

»Skicka ett hjon efter ingredienser. Till ett kvarter sur grädda tages 2 kvarter vatten, ett halvt kvarter smält smör och 2 stycken ägg. Alltsammans vispas väl tillhopa med så mycket gott vetemjöl att det ringlar sig efter vispen när han upplyftes. Bakas sedan på vanligt sätt. Till dessa våfflor bör vara god tjock grädda, som intet är för gammal, så bliva de goda»

 

Till 15 laggar:
3 ¼ dl sur tjock grädde eller crème fraîche
6 ½ dl vatten
1 ¾ dl smält smör
2 ägg
ca 5 dl vetemjöl


Personligen tror jag att Vårfrudagen förvandskas på detta sätt; Låtsas att Ni är valfri kung, biskop eller annan historisk viktig person,  stoppa munnen full med mat och säg ”Vårfrudagen” inför tjänaren/tinget/kyrkorådet/riksdagen;

”-Idag  är det hwåffldagn!”

Åhörarna undrade givetvis vad Ni just sade och eftersom ingen vågar fråga i rädsla att framstå som halt, lytt och idiot fick man försöka fundera ut vad <ämbete här> just sade.

”- Våffeldagen? Jahaja….våfflor skall det vara.”

Efter detta blev det vedertaget uttryck. ”Vårfru” blir lätt ”våfflor”, förtom i Skåne där man ställde sig frågande till våffleätandet. I Skåne hette ”Vårfrudagen” nämnligen ”Fruedag” från danskan och inte språkligt påminner om våfflor på samma sätt.

Läs mer