Våffeldagen eller Vårfrudagen?

»Skicka ett hjion efter ingredienser. Till ett kvarter sur grädda tages 2 kvarter vatten, ett halvt kvarter smält smör och 2 stycken ägg. Alltsammans vispas wäl tillhopa med så mycket gott hwetemjöl att det ringlar sig efter hwispen när han upplyftes. Bakas sedan på vanligt sätt. Till dessa våfflor bör vara god tjiock grädda, som intet är för gammal, så blifva de goda»

Till 15 laggar:
3 ¼ dl sur tjock grädde eller crème fraîche
6 ½ dl vatten
1 ¾ dl smält smör
2 ägg
ca 5 dl vetemjöl

-Cajsa Wargs Sura Grädd-Waflor ur »Cajsa Warg, Hjelpreda i hushållningen för unga Fruentimber», 1755


Personligen tror jag att Vårfrudagen förvandskas på detta sätt; Låtsas att Ni är valfri kung, drottning, biskop eller annan historisk viktig person,  stoppa munnen full med mat och säg ”Vårfrudagen” inför tjänaren/tinget/kyrkorådet/riksdagen;

”-Idag  är det hwåffldagn!”

Åhörarna undrade givetvis vad Ni just sade och eftersom ingen vågar fråga i rädsla att framstå som halt, lytt och idiot fick man försöka fundera ut vad <ämbete här> just sade.

”- Våffeldagen? Jahaja….våfflor skall det vara.”

Efter detta blev det vedertaget uttryck. ”Vårfru” blir lätt ”våfflor”, förtom i Skåne där man ställde sig frågande till våffelätandet. I Skåne hette ”Vårfrudagen” nämnligen ”Fruedag”, taget från den lömska  danskan och inte språkligt påminner om våfflor på samma sätt.

Det jag beskrev är för öfvrigt ett utav de lättaste sätten att lära sig prata tjörbu‘; ha munnen full med gröt och säg vad ni vill. Ni kommer att låta som en äkta ö-bo.

Samma datum varje år – den 25 mars, nio månader före jul – infaller Våffeldagen. Andra namn för denna dag är Jungfru Marie Bebådelsedag eller Vårfrudagen. En teori om varför man skall äta våfflor just denna dag har att göra med att man förr i tiden hade större tillgång till mjölk och ägg efter vintern.

Historiskt sett har Vårfrudagen markerat början på vårbruket, för att numera övergå till det urbaniserade, socialistiska påhittet med våfflor.


En kristen tradition
I kristna länder har dagen firats åtminstone sedan 600-talet. Om någon nu för tiden har hört talas om bok som kallas för Bibeln, eller besitter viss allmänbildning i övrigt, berättas det i evangelierna (del av Bibeln) att en av ärkeänglarna, Gabriel, nedsteg till Maria och berättade att hon skulle föda Guds son nio månader senare (alltså på juldagen). Dagen kallas därför i den kyrkliga kalendern för Marie bebådelsedag. Ett utav kristendomens stora mysterier är jungfrufödseln, (Den Gudomliga Inseminieringen) därför firas också minnet av detta under denna dag. 

Bebådelsen av Leonardo Da Vinci

 I bondesamhället inledde vårfrudagen en period med intensivt vårbruk och markerade övergången mellan vinter och vår. I södra Sverige var dagen inledningen till den så kallade vårfrudagsräppen, då veckorna fram till midsommar räknades baklänges. I Västsverige sprang barn och ungdomar ibland barfota runt huset eller gödselstacken för att främja skörden och undvika sprickor i fotsulorna under sommaren. Enligt en numera övergiven tolkning skulle detta upptåg vara en rest av medeltida botvandringar som företogs barfota. I stället handlar det om en typisk vårsed med vilken man har hälsat sommarhalvåret välkommet. En annan sed som var knuten till aftonen före vårfrudagen och som främst har varit spridd i Värmland och Dalsland är att barnen gick runt och delade ut ”tranbrev”, teckningar av vårens budbärare tranan. Kvällen kallades ibland för tranafton. Vid vårfrudagen gick man också till sängs utan att dessförinnan ha tänt ljus, vilket man hade gjort under hela vinterhalvåret. Talesättet var att ”tranan bär ljus i säng”.

Fram till 1953 var Marie bebådelsedag en röd dag i den svenska almanackan. När helgdagen det året avskaffades, flyttades det kyrkliga firandet av jungfru Marie bebådelsedag till den söndag som infaller mellan den 22 och 28 mars. När påsken infaller tidigt högtidlighålls jungfru Marie bebådelsedag söndagen före palmsöndagen. Det icke kyrkliga firandet av Marie bebådelsedag/vårfrudagen ligger dock kvar den 25 mars.


Våfflor

Våfflor har medeltida anor, men då gjordes de ytterst sällan av vitt mjöl utan likheten syftar mer till brödets form. Moderna våfflor är i likhet med semlan ett arv från sent 1800-tal. Ingredienserna vitt mjöl, ägg, smör, vispgrädde och sylt utgjorde ofattbara lyxvaror för de flesta i det svenska bondesamhället. I den mån man producerade smör, såldes det på marknader.

Med det sagt,  avslutar jag med ännu ett mustigt, härligt, gammalt recept på våfflor.

Maneer til at göra Sucker Waffler ur Romble Salé,
Then Frantzöske Kocken och Pasteybakaren, 1664.

»Slå tree Egg sönder uthi een skål/
och strö theruppå 1/4 Marker stött Sucker/
rör tilsamman och lägg ther til 1/4 Marker grant Hwetemiöl/
tillijka med 2. Lodh smält Smör/
som är färskt och osaltat/
slå thet ihop medh een skiedh eller wijsp/
och om blandningen tyckes wara för tunn/
så kasta ännu uthi henne någhot Sucker och lijtet Miöl at hon blifwer tiock»

»När thet så är ihopa lagat/
skal man göra Wafle-Järnet warmt på båda sijdor/
men icke hålla thet öfwer Elden så länge at thet begynner röka/
förty tå blifwer thet förwarmt och bränner Waflan»

»Therföre när Wafle-Järnet är nogsampt warmt/
skal man öpna thet och leggia ther inn uthi aff Deegen så stoort som ett lijtet Egg/
och breda thet uth i långdan/
sedan klämma Järnet sachteligen tilsamman/
och hålla thet öfwer Elden/
och wända thet om på andre sijdan/
at Waflan blifwer bakat på både sijdor.
Ther effter tagher man henne aff Järnet/
och skräder bort bräddarne»

»Men om Waflan hänger widh Järnet/ så är Deegen alt för fijn/ therföre skal man ännu giuta uthi honom lijtet Miöl/ Smör och Egg. Och äre thesse Waflerne bättre kalla til at ätha än warme»

3 ägg
106 g strösocker
106 g vetemjöl
27 g smält smör
»
Om blandningen blir för tunn, lägg till mer socker och mjöl föreslår Romble Salé»

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.