Sätta potatis 2022

Den svenska hembränningens fader

En vanlig missuppfattning bland folk som inte boende utanför Tjörn, är att det var inlandsbon från Alingsås, Jonas Alströmer, som introducerade potatisen i Sverige. Det är fel.
Potatisen hade odlats i Uppsala botaniska trädgård under många år, innan Alströmer gjorde potatisen populär som livsmedel i riket. Under senare hälften av 1500-talet kom potatisen till Europa, sannolikt både till Spanien och England. Den förblev länge en raritet i botaniska trädgårdar, och endast långsamt lärde sig Europas folk uppskatta den nya kulturväxten. Som alla tjörnbor redan vet, infördes potatisen i vårt land (alltså Sverige, inte Tjörn) sannolikt tidigast av Olof Rudbeck omkring år 1655 (såsom en raritet till den nyanlagda botaniska trädgården i Uppsala). Under 1700-talet bedrevs en ivrig propaganda för potatisodling, bl. a. av Jonas Alströmer, men det dröjde likväl ett par årtionden in på 1800-talet, innan potatisen blev allmänt odlad i vårt land. Den enastående snabba arealökning potatisen uppvisar under 1800-talets förra hälft, står delvis i samband med husbehovsbränningen.

I Sverige odlas varje år knappt 20.000 hektar matpotatis och cirka 6.000 hektar stärkelsepotatis. Produktionen av stärkelsepotatis sker i huvudsak i Skåne och Blekinge där också förädlingsindustrin finns. Potatisväxtens (Solanum tuberosum) rotknölar, de så kallade potatisarna, är mycket rika på stärkelse och är därför mycket lämpliga att jäsa alkohol ur, dock är processen lite mer komplicerad än spannmål. Potatis innehåller, till skillnad mot spannmål inga eller mycket små mängder enzymer som kan omvandla stärkelse till glukos. Potatisens stärkelse är dessutom inneslutet inom växtcellernas väggar. Stärkelsen utvinns genom att man kokar potatisen i tryckkokare (3-4 ggr atmosfärstryck 150°C ). Då kokningen avbryts och trycket återgår till normalt atmosfärstryck, spricker cellerna och stärkelsen frigörs. Sedan blandas potatis-vatten-smeten med krossat mältat korn där maltets amylas även kan omvandla potatisens stärkelse till enklare sockerarter och efter jäsning erhålles etanol.

Fortsätt läsa

Att renovera en ryggåsstuga, del 2

April 2021

Det finns mycket man kan spara under kategorien ”Bra-att-ha”. Egentligen borde man kanske rensa och slänga mer på tippen än vad man gör, men i detta fall blev de gamla granitstenarna extra bra-att-ha. Stenarna kom från en granne som undrade om jag ville ha dessa, annars så skulle de just till soptippen. Och eftersom jag har en förkärlek till just sten, hämtade jag stenarna och lade dessa uppe i en hage tills vidare, eftersom jag ansåg det ekonomiskt fördelaktigt att ta tillvara. Någon gång skulle ju säkert dessa granitstoder komma till användning med sin blandning utav rödsprängda skrovliga yttre, robusta hårdhet och sin bohuslänska kärvhet. Efter att ha fixat till en bra grund att börja renoveringen från, medelst utgrävning och armerad betong, skulle det ju bli perfekt att använda graniten till en schwjill – Tjörbu’ för stenfot, husgrund. (Ex, ”-Dräb katta i schwjilla”.) Efter att ha fått till vinklarna på graniten var det lika bra att använda lite mera saker från förrådet ”Bra-att-ha”, och denna gången användes alla murblock för att förstärka ytterväggarna samt göra dessa tjockare.

Fortsätt läsa

Vad var egentligen ett mantal?

Det var inte lätt att bo på fel ställe förr i tiden, i varje fall inte om man tittar på skattesatser föf Tjörn. För Er som inte känner det den lokala geografin längs med södra Tjörn; Halen (Morik) ligger ett par hundra meter väster om Tolleby Strandtomt och Arödböndernas vatten ligger söder om Morik och Tolleby. Kårevik ligger i Rönnäng på sydöstra Tjörn, och Mölnebo ligger nordost om Kårevik. Beroende på var man bodde, skiljde sig skattesatsen åt gällande fisket. På vissa ställen fanns en skattesats beroende på hur bra fisket var, om man fiskade med ”snöre och krok” från stranden gällde en skattesats, och om det ansågs finnas mer fisk några hundra meter bort på en annan gårds vatten kunde en annan skattesats gälla och alltsammans bakades ihop med hur många mantal gården utgjorde.

Fortsätt läsa

Att renovera en ryggåsstuga, del 1

Mars 2021

Under en längre tid har det varit uppehåll i bloggandet. Det har varit lite mycket att göra med både förvärvsarbete, bonneri (ex; bärga hö, hugga träd) och diverse fritidssysselsättningar (ex; riva ner och lägga om ett läckande garagetak, ha semester). I alla fall, under flera år har jag haft en fundering som legat och grott i bakhuvudet. Det planterades ett litet, litet frö år 2013, när plogen fastnade i ett rejält hugget granitblock och jag därefter började rota bland gamla kartor om det legat någon byggnad i hagen. På gamla kartor var det lite upp till lantmätaren om alla byggnader skulle ritas ut. Små byggnader som exempelvis gårdssmedjor, dass, backstugor m.m var inte alltid så noga att ta med, speciellt om dessa låg i utmarkerna. Men vad jag kunde se på den gamla kartan hade det troligen legat en lagård precis där jag höll på att plöja. Stenen var en rejäl klump som var lättare att få tillbaka ner i sitt vilorum, än upp på backen och ivägkörd. Ja, här är det korrekt att använda ordet ”vilorum”, inte ”vilrum”, vilket jag uppmärksammat gärna förväxlas på arbetsplatser. Helt plötsligt går man i en korridor och passerar en dörr med skylten ”Vilorum”. Jahaaa, det är här i detta rummet man lägger alla lik man snubblar över? En liten passus bara sådär.

Under år 2019 behövdes infarten till hawen åtgärdas och det blev i vanlig ordning en smula överarbetat. Och efter detta fanns det som vanligt – om man väljer att göra det – mycket att göra, stort som smått och hawen föll lite i glömska, fåren gick där och betade och skuttade, fram tills en dag i mars 2021…

Fortsätt läsa

Sätta potatis 2021

Den svenska hembränningens fader

En vanlig missuppfattning bland folk som inte boende utanför Tjörn, är att det var inlandsbon från Alingsås, Jonas Alströmer, som introducerade potatisen i Sverige. Det är fel. (Givetvis var det en Tjörnbo som kan ta åt sig äran för detta tilltag, men tyvärr har det förvandskats genom historien och återfinnes icke i någon litteratur…)
Potatisen hade odlats i Uppsala botaniska trädgård under många år, innan Alströmer gjorde potatisen populär som livsmedel i riket. Under senare hälften av 1500-talet kom potatisen till Europa, sannolikt både till Spanien och England. Den förblev länge en raritet i botaniska trädgårdar, och endast långsamt lärde sig Europas folk uppskatta den nya kulturväxten. Som alla tjörnbor redan vet, infördes potatisen i vårt land (alltså Sverige, inte Tjörn) sannolikt tidigast av Olof Rudbeck omkring år 1655 (såsom en raritet till den nyanlagda botaniska trädgården i Uppsala). Under 1700-talet bedrevs en ivrig propaganda för potatisodling, bl. a. av Jonas Alströmer, men det dröjde likväl ett par årtionden in på 1800-talet, innan potatisen blev allmänt odlad i vårt land. Den enastående snabba arealökning potatisen uppvisar under 1800-talets förra hälft, står delvis i samband med husbehovsbränningen.

I Sverige odlas varje år knappt 20.000 hektar matpotatis och cirka 6.000 hektar stärkelsepotatis. Produktionen av stärkelsepotatis sker i huvudsak i Skåne och Blekinge där också förädlingsindustrin finns. Potatisväxtens (Solanum tuberosum) rotknölar, de så kallade potatisarna, är mycket rika på stärkelse och är därför mycket lämpliga att jäsa alkohol ur, dock är processen lite mer komplicerad än spannmål. Potatis innehåller, till skillnad mot spannmål inga eller mycket små mängder enzymer som kan omvandla stärkelse till glukos. Potatisens stärkelse är dessutom inneslutet inom växtcellernas väggar. Stärkelsen utvinns genom att man kokar potatisen i tryckkokare (3-4 ggr atmosfärstryck 150°C ). Då kokningen avbryts och trycket återgår till normalt atmosfärstryck, spricker cellerna och stärkelsen frigörs. Sedan blandas potatis-vatten-smeten med krossat mältat korn där maltets amylas även kan omvandla potatisens stärkelse till enklare sockerarter och efter jäsning erhålles etanol.

Fortsätt läsa