Gammalt

Sundsby Säteri, del 2

/ Peter / Lämna en kommentar

Läs del ett om Sundsby Säteri här.

20161122_sundsby001

Sundsby på 1920-talet

År 1720 brann de gamla byggnaderna på Sundsby säteri ner till grunden och det var inte förrän runt år 1763 som man började bygga nytt, direkt på den gamla grunden. Fram till slutet av 1800-talet var huvudbyggnaden uppförd av trä med valmat mansardtak, täckt med tegel. Flygelbyggnaderna hade ett spetsigt valmat och tegeltäckt tak. En omfattande ombyggnad gjordes på 1890-talet. På 1930-talet revs ladugården som var förfallen, och under 1940-talets slut byggdes huvudbyggnadens interiör om, då bland annat stora salongen utökades. År 1983 sålde ”Kungliga och Huitfeldtska stipendieinrättningen” större delen av Sundsby och sedan 2003 äger Tjörns kommun byggnaderna och en del av den omgivande parken.

Fortsätt läsa →

Om Sundsby Säteri, del ett

/ Peter / Lämna en kommentar

Sundsby, ett frälsesäteri af 1 mtl uti Walla socken af Göteborgs och Bohuslän, beläget på den lilla bergiga ön Mjören, vid ett smalt sund, som bildas af Nordsjön, hvilken flyter in mellan denna och den stora ön Tjörn, — är förskönadt af den täckaste natur — ja, man kan, på vissa ställen der, anse sig förflyttad till den yppiga södern.

20161113_001

”För att komma från Tjörn komma in på Oroust, måste man först färdas öfver en liten bergig och backig ö, kallad Miörn, på hvilken man finner det såsom Margareta Hvidfeldts vistelseort välbekanta säteriet, eller numera gymnasiigodset Sundsby, omgifvet af den mest pittoreska natur – ja man kan på vissa ställen der anse sig förflyttad till den yppiga södern, till Appeninnernas af pinjelundar smyckade pass, till Medelhafvets kuster…”

20161113_113711418_ios

Stenen år 2016

Helgen som var inkluderade julmarknad på Sundsby säteri. Jag brukar åka den långa, strapatsrika och tidskrävande sträckan till säteriet -tvärs över Tjörn – ett par gånger om året för att antingen spatsera eller besöka vårmarknaden och julmarknaden. (Det tar ungefär 12 minuter med bil.) Numera ägs Sundsby säteri av Tjörns kommun som köpte säteriet utav Hvitfeldska stipendiestiftelsen år 2003. Innan köpet var säteriet utarrenderat i ungefär 320 år och var mer eller mindre stängt för utomstående. I samband att Tjörns kommun blev ny ägare, genomfördes en rejäl upprustning under ett par år och både marker och byggnader öppnades för allmänheten.

20161113_104724257_ios

Åktur med häst och vagn

Fortsätt läsa →

Gårdfarihandlare & luffare

/ Peter / 1 kommentar
20161107_knalle001

Plansch ur ”Svenska folkets seder, bruk och klädedrägter” (1863) av Anders Dahlström.

Förr i tiden fanns det kringresande försäljare som kallades Gårdfarihandlare. De mest kända gårdfarihandlarna var nog knallarna från Sjuhäradsbygden i västergötland. Kring mitten av 1800-talet fanns det mellan 5.000 till 7.000 gårdfarihandlare i Sverige. En äldre benämning för gårdfarihandlare är nasare, som senare blev ett nedsättande kraftuttryck om dörrförsäljare och/eller folk som ansågs lågbegåvade. På Tjörn kan de som pratar dialektalt tjörbu‘ ibland säga skidd-ás som är ungefär på samma nivå som nasare, med den skillnaden att ett skidd-as även innefattar både människa och djur. Exempel ditt förklummade skidd-ás!

Knallen var som sagts, ursprungligen en gårdfarihandlare från Sjuhäradsbygden i Västergötland. Redan under 1500-talet började allmogen i de trakterna göra sig märkvärdiga genom att gå runt i bygderna för att sälja hemslöjd, trots att sådan mellanhand mellan produktion och kund enligt lag var förbehållen städernas köpmän, innan näringsfrihet infördes 1864. Dock förhandlade sig nasarna knallarna i Sjuhäradsbygden till en särlagstiftning införd från 1680-talet, vilken tillät dem att bedriva handel på landsbygden. Från 1776 fick en person från varje hemman i Sjuhäradsbygden rätt att bedriva resehandel.

Fortsätt läsa →

Plog på nördnivå

/ Peter / Lämna en kommentar

Jag gjorde ett försök att plöja den sista tegen igår kväll. Det gick sådär. Alldeles för blött i marken och för dåliga mönster på bakdäcken. Trots diff.spärr och Fergusons hydraulik gick det inte att komma särskilt långt på åkern. Plöjde både med plogen och hjulen. 

Dubbla ploglampor ger ljus
De första 40 metrarna gick bra

Det är tur att det finns gamla böcker och handlingar i arkivet man kan förkovra sig i när inget går som man tänkt sig. Det är kul att läsa äldre relevanta handlingar. Det är ett väldigt beskrivande språk och man rycks ibland med i berättelserna. För det känns mer som att läsa en berättelse än en instruktionsbok. Lika bra att skriva ett nytt blogginlägg. Så, för de få som är intresserade av att fördjupa sig ytterligare om plogen kommer detta inlägg att handla om ….plogar.

Fortsätt läsa →

Oktober enligt bondepraktikan

/ Peter / Lämna en kommentar

»Om Löfwen aff Trään icke gerna wille falla/
Tå få wij een kald Winter för alla/
Monga Kohlmatkar näste Sommar wilia komma/
Som Fruchten göra ganska liten fromma/
Knopparna skola the aff Trään förtära/
Och sombliga wilia ſigh aff Kåålen nära.
Doch man them om Wintren brenna kan/
I Chrift/ Glugg. och Blidemånat på min sann.
In Decemb. Januarij, Februarij,
Om Winteren skal tu sådant göra/
Om Sommaren är thet för swårt/ wil tu migh höra.
Så snart som Solen sitt Skeen mon giffua/
Wilia the icke länger i Boningar bliffua.
 Den ena löper hijt/ then andra dijt
Och förtära Frukten samma tijdh.
Therföre skal tu them ( som sagdt är ) förderfwa/
Så kan tu myckin Frucht förwerfwa»

sida_bondepraktikan-oktober-slakt001

Manuell slaktmask

Oktober, har sitt namn av det latinska ordet ”octo” som betyder åtta eftersom denna månad var den åttonde i det gamla Romerska året. Månaden är dock den tionde i det Julianska året. Det svenska namnet ”Slaktmånad” kommer av att vid denna årstid brukar boskap slaktas mer än vanligt för att skaffa förråd för vintern.

Oktober, är som sagt slaktmånaden och har 31 dagar. Dagen är 10 timmar och 12 minuter lång i genomsnitt. Solen övergår från att gå i vågens tecken till skorpionens från och med den 14’e oktober.

Fortsätt läsa →