– Det var då självaste grefve djävulen!
Det var väl det mildaste kraftuttryck jag använde i en ständigt återkommande harang för att få utlopp för min ilska över att jag köpt 100 kilo järnskrot. Jag hade god lust att backa ner hela åbäket i Skagerack och hoppas att den på något sätt åter landade på dansk jord. Men låt oss ta det från början.
Gammalt
Sista klöverhässjningen för i år
Ikväll hängde jag upp resten av klövern och kornet på en ny hässja. Elin var med och kontrollerade så att allt gick som det skulle.
Läs mer om att hässja klöver och hö här.
Om en effektiv fältarbetare
»Skördearbeten»
Vid skärning af råg bör en man hinna 0,65 hektar och af hvete 0,5 hektar. Af korn, hafre eller blandsäd hinnes 0,5-0,75 h:ar, om säden står, ligger den mycket hinnes ej mer än 0,25-0,35 h:ar. Ett hjon upptager och binder säden i band eller nekar, af 20-25 cm. genomskärning, efter en man. Af ärter och vicker hinnes 0,25 h:ar. Att taga i beaktande är om hjonet i fråga är ett rotehjon, dåårhushjon eller vanligt hjon. Till bindarbete kan äfven hela och halva idioter af båda könen nyttjas.
Vid uppsättning af råg och hvete i öppna långskylar eller rökar, då man sätter 2 band emot hvarandra och 10-12 par till hvarje skyl, bör en man hinna skyla lika mycket som 3 man skära, om säden står, ligger den eller är mycket tunn bör en man hinna skyla efter 4 mejare. Äfven hinnes lika mycket af korn, hafre och blandsäd.
Vid uppsättning af hattskylar eller runda rökar af råg och hvete, med 10 band i hvarje skyl, bör en man och ett hjon hinna sätta upp efter 2 mejare, om säden är tjock; är den tunn efter 3-4. Vid påsättning af hattar, då man använder ett band till hatt, bör en man hinna påsätta 150-200 hattar (15-20 i timmen).
Arbetet med att skörda säd var under lång tid förknippat med hårt slit. Nu förtiden är processen helt mekaniserad, men vägen dit har varit lång. Resan började för mer än 150 år sedan med en uppfinning som kallades självavläggare. Självavläggaren utvecklades i sin tur till självbindaren. Självbindaren ersattes av skördetröskan.
Dagar på Tjörn
Svenska TURISTFÖRENINGENS ÅRSSKRIFT 1944
SVENSKA TURISTFÖRENINGENS FÖRLAG STOCKHOLM
Dagar på Tjörn
-Ernst Manker
En gång steg en hel liten arkipelag upp ur havet och blev ett eget stycke fastland, tre socknar stort — »Tjörn», den tredje av Bohusläns öar. Där brottsjöarnas skum yrde mellan skären vajar nu sädesfälten, inte så stora men lättrörliga, för strået gror högt över den feta gamla havsleran. Och i lä under de vind-, vatten -och isslipade bergknallarna famnar allehanda trädslag varandra i frodigaste vällust. Lind, ek, björk, al, ask och asp, sälg, hägg och rönn reser här sina stammar sida vid sida under det gemensamma lummiga och hopsnärjda ovanverket. Här och där finner man ett mörkare inslag av bok, här och där ett ljusare stänk av lärkträdets lätta grönska. Fortsätt läsa
Juli enligt »Bondepraktikan»
»Om thet Wårfrudagh regnar medh
Som hon sökte sin Fräncka Elizabeth/
Så wil thet Regn sigh förskräckia/
Och fiorton Dagar effter hwar annan räckia/
Wil Regn S. Margaretæ Natt begifwa sigh/
Tå torff tu ingalunda wenta tigh/
Thet åhr monga Nötter at bijta/
Ty the icke lyckas i the tijder».
Julius, kallades förr för Quintilis, som betyder ‘den femte’, eftersom denna månad var den femte i det gamla Romerska, men den sjunde i det Julianska året. Namnet byttes emellertid ut mot Julius till åminnelse av Julius Ceasar. Det svenska namnet ”Hömånad” kommer naturligtvis av att höet, särskilt under månadens senare del, är lämpligt att bärga. Om man nu inte håller på med ensilage och skit.
Tjörnbo 