»Ekonomisk beräkning vid hässjning»
Vid slåtter af klöfver, då den ej ligger, bör en redig man eller dräng hinna omkring 0,5 hektar. Är klöfvern tunn 0,75 hektar. Ligger klöfvern mycket hinnes ej stort mer än 0,25 hektar.
Af timotej slår en man 0,5-0,25 medans ett rotehjon eller dåårhushjon slår 0-0,1 hektar.
Vid vändning af tjock klöfver och timotej, som ligger på slag, bör en man hinna vända 2,5 hektar och ett hjon 1/3 mindre. Ett statarhjon, rotehjon eller halvidiot bör vända 2/3 mindre.
Vid upphängning af klöfver på »stör» (krakning) bör en redig man hinna upplägga hö på 80-100 stör, då fodret förut är hafvet intill stören af ett valfritt hjon ur socknen, exempelvis dåårhushjon, rotehjon eller ett vanligt hjon, till tvenne uppsättare. Klöfvern bör vara halftorr (men ej så torr att bladen falla utaf) innan den upplägges på stör. En redig man bör hinna stöta hål till och nedsätta 300-500 stör; det minsta antalet då jorden är hård, det största då den är mjuk. Ett valfritt hjon utbär och fördelar 500-600 stör, då den förut är utkörd och lagd i högar på fältet.
Vid hässjning af klöfver på linhässjor är det lämpligt att hafva arbetslag ordnadt på följande sätt: En man eller redig dräng sätter ned stör, 4 hjon bära fram till hässjan, 1 man sätter på linan och 3 man hänga upp höet. Detta arbetslag bör hinna 35-40 hässjor.
»Hesja, hässja»
ställning, på vilken foder eller säd upphänges till torkning.
a) torka, genom en stark och långvarig torka, i synnerhet af vinden;
b) torka starkt, genomblåsan, på häsja torka ärter, hö
c) hässje-sta(d), n. stöd, lång spira, hvarmed häsjor stödas, så att de ej må störtas af storm.
Klövern/kornet som slogs i dagarna behövde hängas upp på torkning. Det går givetvis inte att förlita sig på att det skall vara perfekt sol och vind, utan man slåss mot regn.
Egentligen är det inte till något, men jag tänkte göra ett litet experiment och tröska detta och se om man kan ha det som hemmagjort kraftfoder.
Ett axplock ur hässjandet
När vi hässjade hö 2016
Mera hässjning 2016
Hässja, höstack, volme, såte
Långhässja 2015
De gråärter som skördats bör ligga och dra ur sig vatten om man inte förväller och fryser dem. Visserligen har vädret varit extremt den senaste veckan med växlande starka vindar och tropiskt växthusklimat med hög luftfuktighet, men en annan lösning än att lagra dessa på tidningspapper i en öppen låda behövdes. En passande SJ-pall rotades fram och tillsammans med en gammal spannmålsplåt skapades en ärt-tork. Som väggar passade en pallkrage utmärkt. En mindre fläkt kommer att pressa luften upp genom plåten och långsamt torka ärterna.
Helgen bestod annars i att tömma en balkärra med hö, att vända efterslåtter, att vända halm och att pressa halmbalar, lasta och köra hem dessa. När jag stod och pratade med grannen började en annan grann-bonne att tuta från skördeströskan och viftade med armarna att han ville något. Jag stövlade dit över fältet och fick förklarat för mig att det vore väldigt bra om jag hade en kärra att låna ut. Jajämänsan, spannmålslämmarna var på och allt! Jag körde och kopplade på kärran och lämnade den på det halvtröskade havrefältet. När det var klart körde jag och hämtade den fullastade kärran och backade in den i ladan, i med att grannen inte hade plats för två fulla kärror själv. Fick en bil bakom mig mellan åkern och vägen i vilken förare och passagerare hade roligt åt min lilla skylt, det togs kort och bilderna ligger la på Facebook.
Totalt blev det en tiotons BIGAB lastväxlarkärra full med havre, plus min 5-tons Åklandkärra och full tank i skördetröskan. Mycket bra för att vara 1,2 hektar åker.
Kärra 1 : 10 kubikmeter havre
Kärra 2: 5,5 kubikmeter havre
Tröska: 1,9 kubikmeter havre
—————————————
= 17,4 kubikmeter
Hur mycket väger då all denna havre?
Om vi tar ett snittvärde på 550 kg per kubikmeter havre, får vi 550 x 17,4 = 9,5 ton. Bra.
Tjörnbo 