»Efterslåtter»,
skörd av efter första slåttern återvuxet foder, utgör en mycket växlande del av vallväxters hela avkastning. I allmänhet blir efterslåttern större, ju tidigare första skörden sker, varför tidiga sorter, såsom tidig rödklöver, hundäxing och ängskavle lämna större mängd e. än sena sorter, såsom senklöver, alsikeklöver och timotej. Då efterslåtter hös gräsen till stor del utgöres av nya, från rottuvan utvuxna skott, beror dess mängd även av sortens större eller mindre förmåga att å nyo utskjuta sådana, vilken särskilt är ringa hos timotej (jfr Gräs, Slåtter), stor däremot hos lucern, klöver och andra djuprotade baljväxter. Återväxten under sommaren är spädare och näringsrikare än den i mer utvecklat tillstånd tagna huvudskörden, men blir senare på hösten mer vattnig, näringsfattig och ofta behäftad med parasitsvampar samt därför ett mindre värdefullt foder. På grund av eftersommarens och höstens fuktiga väderlek är ofta svårt att torka efterslåtter till hö, även om den hässjas, och därför tillgodogöres den vanligen till bete, stundom till pressfoder.

Jag har under en tid varit nyfiken på om mediumpressen klarar av kort gräs. Efter att ha kollat vädret fram och tillbaka, slog jag gräset med den ”nya” Aktiv Sprintern. Den klippte väldigt bra. Givetvis så har den sömnige semaforen till meteorolog ändrat åsikt fortare än en vindflöjel, och spår nu regn och dimma från och med i morgon, onsdag. Men det är inget annat att göra än att låta gräset ligga och dra sig tills det blir torrt. Förhoppningsvis blir det ett väderomslag innan gräset blir fördärvat och näringsämnena rinner bort alldeles. Eftersom kvällen var ung och barnen fick mat av sin farmor passade jag på att byta slåttermaskin från Aktiv till IH. Detta därför att svärfars gamla IH är den enda maskin jag sett som har ett skärbord till nedre delen av knivbalken. Det nedre skärbordet är till för att raka ihop strängen snyggt när man slår spannmål. Vilket ingen skulle komma på tanken att göra nu för tiden…

Fortsätt läsa →