Ranrike

En Snorre…

Ranrike var under folkvandringstiden ett smårike i norra Bohuslän, tidigast skildrat av historikern Jordanes under 550-talet. Senare nämndes även riket i Snorre Sturlassons verk ”Heimskringla” på 1230-talet. För er som inte minns historielektionerna i fjärde klass så var Snorre Sturlasson en isländsk adelsman, hövding, lagman, politiker, historiker, författare och skald, f. 1179 – d.1241.

Gudinnan Ran

Varifrån namnet Ranrike härstammar är det ingen som vet, men en teori är att det kommer från havsgudinnans Rans namn. Nu kan det bli lite krångligt eftersom man kan bryta ut och försöka förklara saker i all oändlighet, men jag känner ändå att det kan vara kul att fortsätta på havsgudinnan Ran. I nordisk mytologi är Ran havsdjupets gudinna och maka till jätten Ägir. På fornsvenska betyder Ägir (AEghir) hav, och han är en jätte som härskar över havet. Ägir är son till jätten Fornjot och bror till Låge (elden) och Kåre (vinden). Kanske härav uttrycket ”en kall kåre” härstammar?


Tjörn i Ranrike


Havsguden Ägir bor i ett guldskimrande palats dit även asarna kommer för att slå an en fest. Ägir har inte samma höga status – eller om man så vill, rang – som asarna, men kopplingen mellan havet och förgyllda salar gör att nutida forskare tror att han förknippas med skatter som gått förlorade i skeppsbrott. Ägir är som sagt gift med Ran (Rån), och tillsammans har de nio döttrar som alla bär namn efter olika slags vattenvågor.

Ran har som hobby att fånga in drunkande personer med sitt stora nät och håller dem i sina salar på havets botten (där hon bor med sin make). Ran lånade ut sitt nät till Loke (en av asagudarna, ofta betecknad som ondskefull), som använde nätet till att fånga dvärgen Andvare. Det finns ett talesätt som är ”klättra ner i Rans säng” , en kenning (formgrepp i diktkonst) för att drunkna. I senare folktro kallades Ran för Havsfrun och sägner om henne levde kvar långt in på 1900-talet.

I Tolleby tjärn har vi  t.ex en form av havsfru eller näcken, som kallas för Durden eller Duld’en. Men det får jag skriva om i ett annat inlägg. Kanske under ”Det Gamla Tolleby” ?

För att ytterligare spåra ur när jag ändå är inne på Ranrike, kan jag berätta om dvärgen Andvare jag nämnde ovan, läs historien här.  


För att återgå till Ranrike,
Efter Norges tidigaste riksenande mot slutet av 800-talet omfattade Ranafylke dagens Bohuslän. Vid kung Sverre Sigurdssons (1150-1202) indelning i sysslor under slutet av 1100-talet, delades Ranafylke i Ranrikesyssel och Älvsyssel. Vid kung Håkon Magnussons (1270-1319) indelning i fehirdsler under början av 1300-talet sammanfördes dessa båda sysslor i Båhus fehirdsel. Från denna tid började Viken mer specifikt att beteckna norra Bohuslän, det tidigare Ranrikesyssel.

Ranrikesyssel sträckte sig från Svinesund i norr till Havstensfjorden och Bäveån vid Uddevalla i söder. Det bestod av skeppsredorna (norska skipreide) Qville, Luderlag, Bullern (eller Jordherra), Vettehärad, Lane, Tunge, Sörbygden, Stangenäs och Sotenäs, vilka efter freden i Roskilde 1658 blev häraderna Kville, Tanum, Bullaren, Vette, Lane, Tunge, Sörbygden, Stångenäs och Sotenäs. Ranrikesyssels tingsplats fanns vid Hornborgatinget strax söder om nuvarande Hamburgsund. På platsen finns idag en replika av en vikingaby, Hornbore by.

Älvsyssel eller Elfsyssel var då det södra Bohuslän från Göta älv i söder till Havstensfjorden och Bäveån vid Uddevalla i norr. Älvsyssel bestod av Inlands skeppsredor: Faxehärads eller Faxe härads (Inlands Södre härad), Grössbacka (Inlands Nordre härad), Torpe (Inlands Torpe härad) och Fräkne (Inlands Fräkne härad); samt öarna Hisingen (ursprungligen Hisings skeppsreda, under mitten av 1200-talet delat mellan Svenska och Norska Hisingen, sedermera Östra Hisings härad respektive Västra Hisings härad), Tjörn (Tjörns skeppsreda/Tjörns härad) och Orust (Ordost Östre skeppsreda/Orusts Östra härad och Ordost Västre skeppsreda/Orusts Västra härad). Skeppsredorna från den norska tiden motsvarades efter 1658 av de svenska häraderna. Älvsyssels tingsplats låg på Bagaholmen (nu Fästningsholmen) i Nordre älv.

Sen kan man gå vidare om Älvsyssel och Kongahälla för att komma till Tolleby på Tjörn, i med att de gamla ursprungliga gårdarna Väster-, Öster-, Uppe- och Nedergård var kastellhemman lydande under Kongahälla kloster (nuvarande Kungälv i Bohuslän). Men det får bli ett annat inlägg när lusten faller på…