»Potatisens kupning»

Sedan potatisen blifvit satt, återstår blott att hålla jorden ren och lucker samt att kupa ett par gånger. Och kommer man blott ihåg, att det är lättare att taga en god skörd än två dåliga (nämligen en af ogräs och en af nyttig gröda samtidigt), så skall man nog lära sig att hålla potatisfältet rent. Flitigt bruk af radrensaren eller hackan lönar sig utmärkt, ty ogräset bör icke få lof att frodas, och jorden bör icke få falla samman eller bilda klumpar. Ju mera pulverformad jorden är, desto bättre trifves potatisen, Om tidig kupning försummas blir utbytet mindre. Vi hade en sommar ett fjärdedels tunnland, som vi icke fingo kupadt i rätt tid sista gången. Och skörden blef minst tio tunnor mindre har än på motsvarande stycken, som lågo vid sidan. Och då det var samma potatissort, samma jordmån och samma behandling i öfrigt, så kan jag icke tänka mig annan orsak till den stora skillnaden.

I fråga om kupningen är vidare att iakttaga denna regel:Man skall första gången uppkupa jorden på det sättet, att den blir flat upptill och får en liten fördjupning i midten till att samla vattnet i. Ty omsorgsfullt gjorda undersökningar ha visat, att när man kupar på detta sätt (flatkupar), skördas alltid åtskilligt mera, än när man spetskupar. Den sista kupningen bör dock helst vara spetskupning, i synnerhet om man fruktar för potatissjukan, emedan regnvattnet lättare kan fora svampsporerna mer till potatisen, när jordkammen är flat, än när den är spetsig.

Äfven om man i de större landtbruken icke kan komma ut med att handkupa potatisen, så skall det dock säkert löna sig, sedan årdret gått n elian raderna, att låta en kupning med handjärn följa efter, och i synnerhet sista gången, ty då gäller det att göra jordkammen så spetsig som möjligt för att hindra potatissjukdomens svampsporer från att tränga ned till potatisknölarna, om sjukdomen under loppet af sommaren skulle angripa blasten.

Idag kupades potatisen. Istället för den gamla kupplogen, användes den ”nya” som jag skruvade på i fjol. Läs mer här. 

Det gick så lätt att dra en kupplog efter en mindre traktor. Raderna blev raka och fina.
Annat var det förr;

»Rotfrukters rensning»
Vid gallring och handrensning af betor, kålrötter, rofvor och potatis bör en redig dräng eller två quinnor bör hinna 1,528 – 1,610 m. på rad. Ett hjon hinna 890-1,068 m. på rad, då det förut är kördt med hästhacka mellan raderna.  Vid rensning med handhacka bör ett vandt hjon hinna att hacka emellan plantorna i raden 890-1,068 m. Halfv- eller hela idioter bör icke befattas med rensning i med att de oftare rensa bort rotfrukterna än ogräset.

»Kupplog»,
plogformigt redskap, med vändskifva åt båda sidor, användes för »kupning» och för att upprensa vattenfåror i tegplöjd åker.


Vid kupning använder man sig av en kupplog, som skiljer sig en från en vanlig plog. En vanlig plog har en vändskiva som lägger jorden till höger, medans kupplogen har en skiva på varje sida som skrapar upp jorden och lägger på sidorna. Kupning innebär att jord läggs upp så att rötter eller rotknölar inte ska hamna ovan jord. I synnerhet potatis kan behöva kupas, eftersom den förstörs – blir grön, giftig och oätlig – om den nås av solljuset. Kupningen utförs med årder, kupplog eller hacka när potatisblasten börjar synas. Alla delar av potatisplantan som nås av ljuset blir giftiga.

Vänster fäste som lyftarmen sitter i hade gått av på ena traktorn. Reservdelar köptes och man fick ta av hjulet, skärmen, lossa en trumpeten (bakaxeln), tömma på olja, byta del och sätta ihop allt igen.