Januari enligt Bondepraktikan

»Januarius – Tårszmånat»

»Blifwer Himmelen rödh om morgonen NyårsDagh
Tå blifwer thet Åhr stoor Sorg och Klagh.
Stoor Krijgh thet Åhr wij wisseligh få/
Thet betyder myckit Owäder ock ſå.
Om Solen Vincentij Dagh (22. Jan.) klaar skyn/
Thet betijder thet Åhr wäxa myckit Wijn.
Skijn Solen S. Pauli Dagh klaar (then 25. Januarij.)
Thet betyder wist itt fruchtsampt Åhr.
Men blifwer thet Regn eller Sniö/
Tå få wij itt medelmottigt Åhr at see.
Men seer tu myckit mörck och Dagg/
Tå må tu hierteligh til Gudh ropa/
Och bidia honom om Hielp aff all tin Nödh/
At bewara tigh från then hårda Dödh.
Förty Döden skal så monga förfära/
At man skal ock mong til Kyrckgården bära».


Om the Tolff Månader i Åhret
– een kort zsammenfatning föör svagbegåfvade ock öfvriga idiooter

sida_bondepraktikan-januari-idiot

Gammelswenska är klurigt

Märkedagar under januari månad: Nyårsdagen – Det är en gammal tro, att allt som denna dag händer någon kommer att ske under det påföljande året. Om solen skiner klart eller himlen är röd på nyårsdagens morgon, betyder det oväder och krig. Lika många dagar nyårsnyet döljs under molnen, lika många dagar ska säden ligga i jorden innan den kommer upp. Om aftonstjärnan går före nyet, bebådar det god årsväxt, men går nyet före aftonstjärnan betecknar det dyr tid.  Vincentiusdagen – Om denna dag är klar, betyder det god årsväxt.


Januari, har sitt namn efter den romerska guden Janus, guden med två ansikten. Januarius var i den gamla romerska kalendern den elfte månaden, och den första månaden i den Julianska kalendern. Romarna sida_bondepraktikan-januari-janusdyrkade Janus som årets eller tidens gud och som fredens gud och himmelens dörrvakt. Det ena ansiktet var åldrigt och vänt mot väster och utmärkte det förflutna året. Det andra ansiktet var ungdomligt och vände blicken mot öster, en bild av det som komma skulle. I krigstider var Janus tempel öppet och stängt i fredstid. Årets första månad helgades åt fredens gud, och ända sedan gamla hedniska tider har denna månad kallats Thorsmånad hos oss. Mycket troligt till åminnelse av Thor, styrkans och sida_bondepraktikan-januari-toråskans gud och son till Oden. Vissa antar dock att namnet istället kan härledas från det gamla ordet ”thorri”, som betyder huvudstyrka eller det förnämsta av en sak. Härav detta skulle man kunna anta att denna period utgjorde vinterns förnämsta del, då även den starkaste kölden inträffar. En annan teori är att Thorsmånad en förvrängning av Torremånad, som betyder barfrost. Enligt fornnordisk mytologi var Torre son till guden Snö den Gamle. Det var bl.a. Torre man offrade till vid midvinterblotet.

Fortsätt läsa

Oktober enligt bondepraktikan

»Om Löfwen aff Trään icke gerna wille falla/
Tå få wij een kald Winter för alla/
Monga Kohlmatkar näste Sommar wilia komma/
Som Fruchten göra ganska liten fromma/
Knopparna skola the aff Trään förtära/
Och sombliga wilia ſigh aff Kåålen nära.
Doch man them om Wintren brenna kan/
I Chrift/ Glugg.
och Blidemånat på min sann.
In Decemb. Januarij, Februarij,
Om Winteren skal tu sådant göra/
Om Sommaren är thet för swårt/ wil tu migh höra.
Så snart som Solen sitt Skeen mon giffua/
Wilia the icke länger i Boningar bliffua.
Den ena löper hijt/ then andra dijt
Och förtära Frukten samma tijdh.
Therföre skal tu them ( som sagdt är ) förderfwa/
Så kan tu myckin Frucht förwerfwa»


sida_bondepraktikan-oktober-slakt001

Manuell slaktmask

Oktober, har sitt namn av det latinska ordet ”octo” som betyder åtta eftersom denna månad var den åttonde i det gamla Romerska året. Månaden är dock den tionde i det Julianska året. Det svenska namnet ”Slaktmånad” kommer av att vid denna årstid brukar boskap slaktas mer än vanligt för att skaffa förråd för vintern.

Oktober, är som sagt slaktmånaden och har 31 dagar. Dagen är 10 timmar och 12 minuter lång i genomsnitt. Solen övergår från att gå i vågens tecken till skorpionens från och med den 14’e oktober.

Fortsätt läsa

September enligt bondepraktikan

»Will tu weta huru thetta åhr skal gå til/
Så märck thenna effterföliande Lärdom wäl;»

Tagh ett Eeke Äple St. Michels Dagh/
Aff hwilket tu blifwer förfarin i tin Saak.
Är ther i Etter Koppar/ betyder itt ondt Åhr/
Hafwer thet Flugor itt medelmottigt tu får/
Är ther uthi Matkar thet betyder godt/
Är ther intet/ tå kommer wist Helsoot.

»Äre Eeke äplerne monga och tijdeligen komma/
Tå see hwad Wintren wil göra skada eller froma/
Medh myckin Sniö/ något för Jwl/
Ther effter må tu förwenta stoor Kiöld»

»Äre Eeke Äplene inwertes sköna/
Tå wil thet osz een godh Sommar röna/
Skönt Korn skal wäxa samma tijdh/
Som skal borttaga hungerens Strijdh»

Ȁre the inwertes fuchtigh/
Een wååt Sommar thet betyder wisselig.
Äre the magre/ tå bliffuer Sommaren heet.
Här hafwer tu aff Eeke Åplene godt beskeedh»


September, har sitt namn av det latinska ordet ‘septem’ som betyder sju eftersom denna månad var den sjunde i det gamla Romerska året. Den är dock den nionde i det Julianska året. Hösten börjar under denna tid och därför har den i Sverige av ålder kallats ”Höstmånad”.

Fortsätt läsa

Augusti enligt bondepraktikan

»OM Solen skijner klaar effter sin Art/
På Wårfrudagh Himmelsfärd/          15. Aug.
Thet låter sigh för itt godt Tekn lyda/
Förty thet wil myckit godt Wijn betyda.

Päder bleff bunden medh lånkior hardt/
Effter honom kommer Lauriz snart/
Och tå bleff Maria ther näst/
Uthi Himmelen wår HErres Gäst/
Och Bartholomæus then gode Man/
Christi Troo kungiorde han.»


Augustus, kallades förr för Sextilis, som betyder ‘det sjätte’, eftersom denna månad var den sjätte i det gamla Romerska, men den åttonde i det Julianska året. Namnet byttes emellertid ut mot Augustus till åminnelse av kejsar Augustus. Det svenska namnet ”Skördemånad” kommer naturligtvis av att sädesskörden pågår för fullt under denna månad.

sida_bondepraktikan-augusti-kraftfangst

Carl Larsson – Augusti – Kräftfångst

Augusti är skördemånaden och har 31 dagar. Dagarna är 15 timmar och 22 minuter långa. Solen löper uti Jungfruns tecken mellan den 14 augusti tills den 14 september.

Fortsätt läsa

Juli enligt »Bondepraktikan»

»Om thet Wårfrudagh regnar medh
Som hon sökte sin Fräncka Elizabeth/
Så wil thet Regn sigh förskräckia/
Och fiorton Dagar effter hwar annan räckia/
Wil Regn S. Margaretæ Natt begifwa sigh/
Tå torff tu ingalunda wenta tigh/
Thet åhr monga Nötter at bijta/
Ty the icke lyckas i the tijder».


Julius, kallades förr för Quintilis, som betyder ‘den femte’, eftersom denna månad var den femte i det gamla Romerska, men den sjunde i det Julianska året. Namnet byttes emellertid ut mot Julius till åminnelse av Julius Ceasar. Det svenska namnet ”Hömånad” kommer naturligtvis av att höet, särskilt under månadens senare del, är lämpligt att bärga. Om man nu inte håller på med ensilage och skit.

Fortsätt läsa