»Januarius – Tårszmånat»
»Blifwer Himmelen rödh om morgonen NyårsDagh
Tå blifwer thet Åhr stoor Sorg och Klagh.
Stoor Krijgh thet Åhr wij wisseligh få/
Thet betyder myckit Owäder ock ſå.
Om Solen Vincentij Dagh (22. Jan.) klaar skyn/
Thet betijder thet Åhr wäxa myckit Wijn.
Skijn Solen S. Pauli Dagh klaar (then 25. Januarij.)
Thet betyder wist itt fruchtsampt Åhr.
Men blifwer thet Regn eller Sniö/
Tå få wij itt medelmottigt Åhr at see.
Men seer tu myckit mörck och Dagg/
Tå må tu hierteligh til Gudh ropa/
Och bidia honom om Hielp aff all tin Nödh/
At bewara tigh från then hårda Dödh.
Förty Döden skal så monga förfära/
At man skal ock mong til Kyrckgården bära».
Om the Tolff Månader i Åhret
– een kort zsammenfatning föör svagbegåfvade ock öfvriga idiooter
Märkedagar under januari månad: Nyårsdagen – Det är en gammal tro, att allt som denna dag händer någon kommer att ske under det påföljande året. Om solen skiner klart eller himlen är röd på nyårsdagens morgon, betyder det oväder och krig. Lika många dagar nyårsnyet döljs under molnen, lika många dagar ska säden ligga i jorden innan den kommer upp. Om aftonstjärnan går före nyet, bebådar det god årsväxt, men går nyet före aftonstjärnan betecknar det dyr tid. Vincentiusdagen – Om denna dag är klar, betyder det god årsväxt.
Januari, har sitt namn efter den romerska guden Janus, guden med två ansikten. Januarius var i den gamla romerska kalendern den elfte månaden, och den första månaden i den Julianska kalendern. Romarna
dyrkade Janus som årets eller tidens gud och som fredens gud och himmelens dörrvakt. Det ena ansiktet var åldrigt och vänt mot väster och utmärkte det förflutna året. Det andra ansiktet var ungdomligt och vände blicken mot öster, en bild av det som komma skulle. I krigstider var Janus tempel öppet och stängt i fredstid. Årets första månad helgades åt fredens gud, och ända sedan gamla hedniska tider har denna månad kallats Thorsmånad hos oss. Mycket troligt till åminnelse av Thor, styrkans och
åskans gud och son till Oden. Vissa antar dock att namnet istället kan härledas från det gamla ordet ”thorri”, som betyder huvudstyrka eller det förnämsta av en sak. Härav detta skulle man kunna anta att denna period utgjorde vinterns förnämsta del, då även den starkaste kölden inträffar. En annan teori är att Thorsmånad en förvrängning av Torremånad, som betyder barfrost. Enligt fornnordisk mytologi var Torre son till guden Snö den Gamle. Det var bl.a. Torre man offrade till vid midvinterblotet.


