>>Rågång>> kallas med vissa märken å marken betecknad gränslinje, som omsluter ett skifteslag och som sålunda från varandra skiljer fastigheter, som tillhöra olika skifteslag.

Råmärken äro:
1. Rå och rör, som utgöras av femstensrör: en hjärtsten i mitten vilar å en häll 2 fot under jorden och når 3 fot ovan jord samt omgives av 4 mindre stenar; å hällen under hjärtstenen skall rågångens väderstreck vara inhugget, varjämte rågångens riktning från femstensröret utmärkes genom en sten, s. k. utliggare, som sättes på ett avstånd av högst 20 fot därifrån.

2. Fasta märken, som av gammalt erkänts för laga skillnad och som äro av den natur, att de icke kunna av människohand rubbas eller av sig själva försvinna, räknas i saknad av laga rå och rör såsom laga gränsmärken. De fasta märkena (berg, åar, sjöar m. m.) förses med-utuggare på högst 60 fots avstånd.

3. Rågata upphuggen genom skogsmark, 6 fot bred, med visare på högst 1,000 f. avstånd från varandra. Jordabalken 12 kap., Skiftesstadgan 5 kap.

Jag tänkte egentligen endast posta ett inlägg innehållandes ett fotografi på en gammal råsten. Efter en stunds fundering kom jag fram till att jag kan ju lika gärna förklara vad en råsten är för något. Men då bör jag ju även berätta om rågång, rör i berg, hål i berg, hjärtsten, hällar, utliggare och rågångar.

Så i vanlig ordning spårar det ur innan det ens har börjat.

Allt som oftast när gränser/tomter skall mätas ut på nytt – antingen genom att fastställa en gräns till ett modernare mått, eller att en tomt skall skapas – är det bra att hålla den gamla kunskapen vid liv. GPS i all ära men man måste ju först ha en referenspunkt att utgå från. Om man inte har någon koordinat alls är GPS’en värdelös. Om man inte har ordning och reda så vet man inte var ens referenspunkter finns, exempelvis en råsten.

Fortsätt läsa →