Att restaurera ett tröskwerk

verk»Slagtröskverk»hvilkas konstruktion i sin enklaste form uppfanns 1785 af skotten A.Meikle och hvars tunna har 4-8 upphöjda släta eller räfflade slaglister, liksom äfven skon är försedd med sådana, samt »stifttröskverk» har tunnan och ofta äfven skon besatta med framskjiutande järnstift. Hos nutida slagtröskverk utgöres tunnan oftast och stundom äfven hos stiftverken ej af en sluten cylinder, utan af på en gemensam axel sittande ringar eller hjul, vid hvilka slagor med slaglister eller stift äro fästa….Eftersom tröskverken mer eller mindre fullständigats med anordningar för halmens afskiljande och sädens rensning, skiljer man mellan 1) enkla verk utan dylika anordningar; dessa äro vanligen stiftverk med 25 – 35 cm. lång slagtunna, lämna säden blandad med halmen, agnarna och bosset, som sedan afskiljas, halmen med gaffel, agnar och boss med rissel och kastmaskin; de drifwas för hand eller mest med vandring eller motor.


Efter att ha återupptäckt det gamla tröskverket i ett hörn långt inne i ladan föddes en tanke att restaurera detta. Vi tröskade en gång med verket under år 2015 för att säkerställa funktionalitet och det visade sig fungera alldeles utmärkt. Fortsätt läsa

Påbörja röjning

20151105_122028705_iOSSom vanligt så finns det alldeles för lite tid till allting.Markerna behöver röjas och man måste börja någonstans.Jag började röja i Holgers hage. Marken hade bra bärighet och var inte för blöt att köra på. Tjoff! Ner med en tre-fyra-fem granar som tar alldeles för mycket ljus. Kvista, elda upp. Aptera stockarna, lasta och köra hem dem.


Det brukar bli mer tid i skogen på senhösten-vintern.
Det bästa sättet att bli av med alla grenar och brôte är att elda upp dem.
Jag brukar ta med en rejäl trave huggen björkved och tänder eld på denna.
Sedan så matar jag elden ordentligt med granegrenar, enebuskar eller dylikt, tills man får en bra glöd. Det är en del jobb, men rent och snyggt blir det!