I fjol erhöll jag en stallgödselspridare, m/ äldre, genom grannens försorg. Efter att ha gjort i ordning spridaren och skaffat nya däck till den, var det äntligen dags att – utrustad med en styck morbror Holger och två stycken grepar- lasta gammal hederlig koskit. På går’n är (tyvärr..?) korna är borta sedan länge, men det är tur att det finns en granngård med kräg’ i närheten, endast 8 minuters körtid, enkel väg, med en gammal Grålle från 1956.