Nationaldagen 2019

Vilhelm Moberg ansåg att det var den svenska naturen, hans ursprung, hans växtplats och barndomens jord som format honom. ”Men det är också något annat och mer” säger han i ett tal på Svenska flaggans dag i Gävle den 6 juni 1944:

”Det är frid och trygghet till liv och lem i ett fredligt land, där barnen födes fria av fria föräldrar. Det är ett land, där också de minsta backstugornas barn kan skaffa sig möjlighet att pröva sina krafter att få pröva dem så långt de nu kan räcka till. Det är ett land där var och en kan få växa och utvecklas efter sin egenart, där var och en kan vara olik alla andra och hysa meningar olika alla andra – och dock får behålla både sin frihet och sitt liv. Detta är för mig det svenska. Det omistliga. Det är detta jag nu tänker på i dag – på vår flaggas dag.”


…Hurra, hurra, hurra!
När Ni på nationaldagens arla morgontund hissar flaggan till väders, iklädd terylenbyxor samt hwid skjorta med passande slips, passa gärna på att sjunga den numera politiskt inkorrekta nationalsången för full hals över nejden så att alla sjusovande grannar vaknar och förhoppningsvis stämmer in.

När detta är gjort kan man ta sig en tur på bygden och beundra hur folk i största största allmänhet sköter nationaldagsfirandet genom att;

a) använda en vimpel eller en korsvimpel i tron att det är en flagga.

eller

b) hissa för tidigt eller hala för sent; Från 1 mars till och med 31 oktober hissas flaggan klockan 08.00. Från 1 november till och med 28(29) februari hissas flaggan klockan 09.00. Samtliga årets dagar halas flaggan ned vid solnedgången, senast klockan 21.00.

Fortsätt läsa

Matjorden och alfen

»Matjorden»
är det lager, hvari växternas frö gro och hämta sin första näring. Hvad som ligger närmast under matjorden kallas »alf». Under alfvens bottenlager vidtager berggrunden.


Matjord kallas den övre mullrika delen av åkermarken, som sträcker sig ner till plogsulan. Jag har kanske snuddat vid ordet plogsula i tidigare inlägg om plogen och plöjning. Plogsulan är alltså den packade zon som är närmast under plöjningsdjupet, och kännetecknas av stor markpackning med relativt låg genomströmning av vatten. Plogsulan är kompakt vilket gör att det inte finns plats för porer, vilket i sin tur gör att det inte finns utrymme för växtlighetens rötter att passera plogsulan. Som sagt, ovanför plogsulan finns matjorden och under plogsulan återfinns alven. Matjorden innehåller större delen av markens växtnäring och de flesta av markens mikrober, speciellt på sandjordar och grovmo-jordar.

Matjord

Matjord

Åkerjorden brukar uppdelas i matjord och alv. Matjord är det övre mullförande jordlagret till bearbetningsdjup och det karakteriseras genom likformig inblandning av mull. Alfen/Älven är matjordens underlag och den sträcker sig så långt ned, som jorden äger betydelse ur jordbrukssynpunkt. Benämningen matjord används för det översta, och ofta mer eller mindre, mörkfärgade jordskiktet i åkern. Begreppet matjord har tillkommit, därför att man tidigare ansåg, att växterna uteslutande hämtade sin näring ur mullen och till och med att i densamma »livskraften» låg förborgad, vilken växterna tillgodogjorde sig. Den ursprungliga betydelsen av matjord har därför varit en jord med större eller mindre mullinblandning. Numera begränsar man matjord till det djup, till vilket man i vanliga fall bearbetar jorden.

Fortsätt läsa