Hurra, hurra, hurra, hurra!
När Ni på nationaldagens arla morgontund hissar flaggan till väders, iklädd terylenbyxor samt hwid skjorta med passande slips, passa gärna på att sjunga den numera politiskt inkorrekta nationalsången för full hals över nejden så att alla sjusovande grannar vaknar och förhoppningsvis stämmer in.
När detta är gjort kan man ta sig en tur på bygden och beundra hur folk i största största allmänhet sköter nationaldagsfirandet genom att;
a) använda en vimpel eller en korsvimpel i tron att det är en flagga.
eller
b) hissa för tidigt eller hala för sent; Från 1 mars till och med 31 oktober hissas flaggan klockan 08.00. Från 1 november till och med 28(29) februari hissas flaggan klockan 09.00. Samtliga årets dagar halas flaggan ned vid solnedgången, senast klockan 21.00.
Den svenska vimpeln, bestående av ett långsträckt band med ett blått och ett gult fält avsmalnande mot spetsen, har en historisk förankring men ersätter aldrig svensk flagga.
Vimpeln är avsedd att pryda flaggstången då flaggning inte sker och får vara hissad dygnet runt.När vimpeln är hissad ska det blåa fältet vara uppåt. En s.k. tattarvimpel korsvimpel är inte godkänd och är även historisk felaktig – avstå från användning om Ni inte vill framstå som lågbegåvad utan realexeamen.
Skillnaden mellan flaggor och fanor är att en flagga är själva flaggduken, den som är avsedd att hissas på stång eller mast. Flaggans storlek kan variera. Fanan är avsedd att bäras och består därför av en flaggduk fäst vid en stång. Till skillnad från flaggan har fanan fastställda mått. Höjden: 100 cm och längden 160 cm.
Man får inte förse en flagga med eget klotter samt att om ens flagga är trasig eller urblekt så skall den ”brännas med respekt” eller lämnas till deponi hos en flaggtillverkare.
-Svensk vers. Psalmer, sånger och visor. 1935.
Vårfesten 1893 afslutades den 6 juni, som då och alltsedan på Nationaldag. Skansen högtidlighållits såsom svensk nationaldag med fosterländska tal och musik; stundom i närvaro af inbjudna skolbarn som i tusental infunnit sig och tågat upp till Skansen. De stora fosterländska minnen, som äro förknippade med den 6 juni: Gustaf Vasas korande till Sveriges konung i Strängnäs år 1523 och den nya regeringsformens antagande af rikets ständer 1809, äro förvisso bärande anledningar för dagens högtidlighållande på detta sätt, något som också just innevarande år blifvit ytterligare understruket därigenom att Sveriges landstormsföreningar i år anslutit sig till Hazelii tanke och på en mängd olika ställen i landet högtidlighållit dagen som nationaldag, den svenska flaggans dag. Man torde hafva anledning hoppas att detta från Skansen utgångna initiativ hädanefter skall vinna efterföljd öfver allt Sveriges land och den 6 juni sålunda blifva en verklig nationaldag.
-Fataburen, 1916
Flaggan på slottet efterföljdes så småningom av flaggor på statens hus och andra offentliga byggnader; svenska flaggan trängde ut på landsbygden, flaggstänger restes vid de större gårdarna, vid skolorna, och under 1900-talets första år, då »flaggstriden» med Norge gjort frågan om svenska flaggan aktuell, var den redan ganska allmänt i bruk. Men det verkliga genombrottet kom vid unionsupplösningen. Då togs unionsmärket bort även ur vår flagga.
Den rena svenska flaggan hissades för första gången över hela Sveriges rike den 1 nov. 1905 under en högtidlig, ja gripande stämning. Året därpå fastställdes lagliga bestämmelser om hur flaggan skulle se ut, om färgen och proportionerna mellan de blå fälten och det gula korset. Och sedan den saken var klar, köptes flaggor och restes flaggstänger snart sagt vid var stugknut. Om någon utlänning färdats genom svenska bygder den nästa stora nationella högtidsdag, som firades, det åldriga kungaparets guldbröllop den 6 juni 1907, skulle han ej ha behövt klaga över att svenska folket icke kände och ärade sin flagga. Om inte förr så nu hade man lärt förstå innebörden i de ord, den gamle kungen själv skrivit femtio år tidigare:
»Hissa flaggan, ärad utav världen,
hissa den i högsta topp!
Sänken, lagerprydda hjältar, svärden 1
Forntidsminnen, framtidshopp
gå med svenska flaggan opp.»
-Svenska folkets underbara öden, 1924.
Tjörnbo 
Ordning och reda, löning på freda…
Du har så rätt angående hissning och halning (dissning) av flaggan. Idag, på självaste Nationaldagen) kom vår dock upp 20 min för sent. Aja baja! Och inte spelade vi Sörmlands regementes paradmarsch då spelhålan (kammaren) är utrymd och innanfönstren ännu inte borttagna (ska bli idag om värmen äntligen kommit) och därför inte öppningsbara. Alltså kunde marschen inte ljuda över nejden som brukligt är 🙂
Jag som levt flagglös hela mitt liv tills jag blev med flaggstång här i Universumet kunde inga regler tidigare. Upplärd har jag blivit av maken som levt med båt hela sitt liv. Där är det lika viktigt med de där flaggreglerna.
Nu fick jag också lära mig hur en svensk vimpel ska sitta. Har ingen och därför inte ställt inför frågan. Framöver kan jag peka finger åt de som gör fel och säga för mig själv: aja baja – så lite ni vet… 😉
GillaGillad av 1 person
Eck, eck, eck…en måste ha ordning och reda. Jag kan erkänna att jag inte var ute förrän 08.15 och hissade :). Kul med anekdoter från andra håll än sitt eget 🙂
GillaGilla