Man tror ju per automatik att den nutida människan är mest intelligent och smartare än de tidigare generationerna, t.ex att man uppfann ensilage för cirka 30 år sedan. Men om man läser äldre litteratur från 1800-talet så ser man snabbt att folk även på den tiden var uppfinningsrika och knepigare än vad man trott.
Ensilage?
Nutida påhitt?
Pffff…. Fortsätt läsa
»Ekonomisk beräkning vid hässjning»
Vid slåtter af klöfver, då den ej ligger, bör en redig man eller dräng hinna omkring 0,5 hektar. Är klöfvern tunn 0,75 hektar. Ligger klöfvern mycket hinnes ej stort mer än 0,25 hektar.
Af timotej slår en man 0,5-0,25 medans ett rotehjon eller dåårhushjon slår 0-0,1 hektar.
Vid vändning af tjock klöfver och timotej, som ligger på slag, bör en man hinna vända 2,5 hektar och ett hjon 1/3 mindre. Ett statarhjon, rotehjon eller halvidiot bör vända 2/3 mindre.
Vid upphängning af klöfver på »stör» (krakning) bör en redig man hinna upplägga hö på 80-100 stör, då fodret förut är hafvet intill stören af ett valfritt hjon ur socknen, exempelvis dåårhushjon, rotehjon eller ett vanligt hjon, till tvenne uppsättare. Klöfvern bör vara halftorr (men ej så torr att bladen falla utaf) innan den upplägges på stör. En redig man bör hinna stöta hål till och nedsätta 300-500 stör; det minsta antalet då jorden är hård, det största då den är mjuk. Ett valfritt hjon utbär och fördelar 500-600 stör, då den förut är utkörd och lagd i högar på fältet. Fortsätt läsa
Under eftermiddagen vände jag hö i Elins hage. Det hade blåst hela dagen och gräset började sakta förvandlas till hö. (Givetvis regnar det nu på kvällen så egentligen var det väl onödigt arbete…).
Det finns en blomma som heter kattklo. Varför heter den det, undrar ni då? Jo, om man öppnar blomman så har den ett blad som liknar en kattklo inuti sig.
Eftersom jag var nere i Elins hage så kan man ju se efter hur det går med potäterna. Jodå, de blommar.
Varmt och blåsigt. Fick ta en paus och ställa sig i vinden ibland. Traktorn blir som en ostkupa.
På kvällen reparerade vi Grållen. Den har fått fel luft/bränsleblandning på grund av att en del slangar var spruckna samt att en packning i förgasaren läckte. Men nu går den som ett skållat troll!
Redan en flyktig blick i någon av de många allt sedan år 1662 utkomna upplagorna av den svenska »Bondepraktikan» ger vid handen, att dess text måste återgå på en utländsk förlaga. Dess 
rön och råd är hämtade från en livs- och erfarenhetssfär vitt skild från invånarnas i den karga Norden. Där talas t. ex. på flera ställen om vinodling och vinskörd, som aldrig har praktiserats på våra breddgrader. Den svenska Bondepraktikan, vilken till omkring två tredjedelar av sitt omfång är ställd på rim, är visserligen en avläggare av den tyska bondepraktikan, men ej direkt, utan via den danska bondepraktikan, vilken i sin tur är en direkt översättning av den tyska. (puh!). Bondepraktikan är egentligen då en folkbok som med utgångspunkt i traditionerna utvecklats till ett slags handbok med råd och tips för bönder. Den gavs för första gången ut år 1508 i Tyskland. Den blev genom åren en mycket populär bok, som fram till slutet av 1800-talet utkom i över femtio upplagor. Många emigranter hade i amerika-kofferten packat ned fyra litterära verk: Bibeln, Katekesen, Psalmboken och Bondepraktikan. Den blev en del av det kulturella arv som man förde vidare till den Nya världen. Fortsätt läsa
Jag hade glömt att dra ner rullgardinen och vaknade härav i gryningen -pigg och rask som en redig karl . Eftersom soluppgången var röd och indikerade att det skulle bli regn, kom jag att tänka på den gamla bondepraktikan. Mer om denna senare. När himmelen är rödaktig på kvällen kallas det för aftonrodnad och motsvarande fenomen på morgonen heter morgonrodnad. Rent vetenskapligt så orsakas den röda färgen av att ljuset färdas längre sträcka genom atmosfären när solen står lågt, och de kortvågiga färgerna såsom blått och grönt dras bort och endast de långvågiga, rödaktiga färgerna återstår. Fortsätt läsa
Tjörnbo 