Om Bondepraktikan

Redan en flyktig blick i någon av de många allt sedan år 1662 utkomna upplagorna av den svenska »Bondepraktikan» ger vid handen, att dess text måste återgå på en utländsk förlaga. Dess 20160630_bondepraktikan_004rön och råd är hämtade från en livs- och erfarenhetssfär vitt skild från invånarnas i den karga Norden. Där talas t. ex. på flera ställen om vinodling och vinskörd, som aldrig har praktiserats på våra breddgrader.  Den svenska Bondepraktikan, vilken till omkring två tredjedelar av sitt omfång är ställd på rim, är visserligen en avläggare av den tyska bondepraktikan, men ej direkt, utan via den danska bondepraktikan, vilken i sin tur är en direkt översättning av den tyska. (puh!).  Bondepraktikan är egentligen då en folkbok som med utgångspunkt i traditionerna utvecklats till ett slags handbok med råd och tips för bönder. Den gavs för första gången ut år 1508 i Tyskland. Den blev genom åren en mycket populär bok, som fram till slutet av 1800-talet utkom i över femtio upplagor. Många emigranter hade i amerika-kofferten packat ned fyra litterära verk: Bibeln, Katekesen, Psalmboken och Bondepraktikan. Den blev en del av det kulturella arv som man förde vidare till den Nya världen.

Den första tyska utgåvan från 1508 är endast på tolv sidor, den versifierade form som senare upplagor har förekommer första gången 1530. På danska utgavs den första gången 1597.

År 1662 kom den – som tidigare nämnts – ut på svenska. Den första svenska utgåvan var i verspartierna en översättning från den danska utgåvan medan övriga delar översatts från tyskan. 1733 tillades ett avsnitt om vädermärken, en del som senare kommit att bli den mest kända delen.

Efter år 1897 lade man till avsnitten om Jordbruksarbete, Ladugård och stall, Fjäderfäskötsel, Biskötsel, Trädgårdsskötsel, Krukväxter samt jakt och fiske.

Den mest kända utgåvan är 1875 års bondepraktika. Den innehöll förutsägningar om väder och vind, hur man skulle tolka vädret, råd om hälsa, helg- märkesdagar samt de kritiska dagarna (33 st).


Een lijten Book /
Som kallas
Bonde-practica
Eller
Wädher-book /

Innehållande någhra sköna reglor huruledes man skal känna /
och lära heela Åhrsens Lopp alltijdh
warandes åhr ifrå åhr.

20160630_bondepraktikan_001

Fromme Läsare kiöp nu migh /
Myckit Förstånd lärer iagh tigh.
Bonde Practica är mitt Nampn/
Läss migh/ thet skal wara titt Gagn.
Thet heela Åhrsens Lopp wil iagh tigh lära /
Hwar effter tu tigh skalt regera.

Stockholm
*
Tryckt och uplagdt aff Ignatio Meurer /
åhr 1662.

Om vi tar som exempel Juni månad -sommarmånaden.
För att kunna förutspå hur vädret skulle bli i juni, var man tvungen att börja att läsa om hur man tyckte om Jwle-Affton – Julafton. Det kan vara svårt att läsa, men man kommer snart in i gammalsvenskan. Tänk på att man ofta skrev som ordet lät. Läs ordet högt för dig själv om du är osäker. Tänk fonetiskt.

Huruledhes man skal förfara
och märckia aff Wädret i Jwledagarna/
hwad tilkommande Ting osz blifwer
tilkenna gifwit/ thet heela Åhret igenom.

I. Om Jwle-Affton.

Är Jwle-Affton och Jwle-Natt klara/
förvthan Regn och Wäder/ så tagh wara/
Thet Åhr blifwer nogh både Korn och Wijn/
Så hwar får noogh til födan sin/
Men blifwer thet Wäder och Regn/
Betijder thet litet Korn och Wijn i hwar ängd/
ommer Wädret från Östan hijt/
Tå döör Quägh och Diur i thenna Tijdh.
Men kommer thet osz ifrån Wäſtan/
Blifwer Siukdom Kongars och Förstars Gäst.
Döden skal taga många aff them och så/
Som borttager alla både stoora och små.
Kommer Wädret aff Nordan/ tå glädh tu tigh/
Ty ther effter fölier itt godt Åhr wisserligh.
Men om thet kommer aff Sönnan ther näst/
Thet betijder daghligh Siukdom wist

Vidare handlar de kommande verserna om att beroende på om Jwldagh infaller på en söndagh, måndagh, tijsdagh, onsdagh, torsdagh, fredagh eller löördagh, måste man utgå från detta. Man friskriver sig rätt rejält genom en helgardering. 1, X, 2.


II. Om Jwledagh faller på een Söndagh

Om Jwledagh på een Sondagh mon falla/
få wij een warm Winter medh alla.
Och wil sigh starckt Wäder begifwa/
Aff Owäder märck och wäl tillijka.
Wåren blifwer warm och Lijn på Jorden/
Sommaren skal hett och torr warda.
Hösten skal kåld och Winteren blifwa/
Noghsampt wäxa Korn och Wijn tillijka.
Men Fåår skola myckit fördärfwas/
Och myckin Honing skal tå förwärfwas.
Örter/ Päror/ Äpler och sådan Frucht
Skal på then tijdh wäxa smuckt.
The gamble Folck skulle och döö medh oroo/
Men fruchtsamme Quinnor skola hafwa roo/
Echtenskaps stånd skal tå fruchtsampt blifwe
Ther til Gudh Alzmächtigh sin Nådh gifwe.

 Om Juldagen infaller på söndag så blir vintern varm, likaså våren, linet kommer att växa. Sommaren kommer att bli torr och het, korn och vin kommer att växa frodigt, såsom honungen, örter, päron, äpplen. De äldre människorna kommer att dö med oro medan fruksamma kvinnor får ro i kroppen och fruktsamma äktenskap tack vare ”Ther til Gudh Alzmächtigh fin Nådh gifwe.”


III. Om Jwledagh faller på een Måndagh.

WiIl Jwledagh sigh på een Måndagh begifwa/
Så skal Wintren både warm och kalt blifwa.
Itt motteligit Wäder finner tu här/
Wåren godh/ Sommaren Owäder.
Stoor Storm förwist thet Åhr skal komma/
Och många Land göra liten fromma/
Hösten blifwer godh och mycket Wijn/
Hwar får liten Honing heem til sijn/
Bij och Fää tå allmänneligh döö/
At man får Honning/ och Miölcken stor Nödh/
Många Quinfolck skola tå försakna/
Och sina Mäns Döö hierteligen beklaga/
Doch skola sombliga een Wijso quäda/
Och medh hwar andra dricka och sigh glädia.
Och säya: hwad dödt är/ låta wij blifwa/
Här äre än nu många Män i lijfwe.

Om juldagen infaller på en måndag blir vintern både varm och kall. Våren kommer att vara god medans sommaren kommer att ha oväder. Hösten blir god med mycket vin, de flesta kommer att få lite honung. Efteråt dör både bin och fä så man får ingen honung eller mjölk resten av året. Männen kommer att dö, vilket kvinnorna kommer att gråta över. Men det går snart över för mister du en står det tusen dig åter –  det ”äre än nu många Män i ljfwe”.


IV. Om Jwledagh faller på een Tijszdagh.

Kommer han och på een Tijszdagh nu/
Een kall Winter skal tu komma ihugh/
Medh myckin Sniö och Fuchtigheet/
Til itt blåſande Wäder tu tigh bereedh.
Een wååt Sommar skal tu tå och få
Ther effter een torr och heet Höst och så/
Korn och Wijn skal tå wäxa medelmottigt/
Smör/ Olio/ Honning och Lijn medh stoor botna.
Swijn skola döö och Fåren lijda Nödh/
Tå blifwer och myckit fromt Folck dödh.
Skepen i Siön skola tå Fara lijda/
Helsoot skal tå monga Präster bortslijta.
I thetta Åhr skal godh Frijdh wara/
Bland Kongar och Förstar på Jorden ära.

Om juldagen infaller på en tisdag blir det en kall vinter med mycket snö och hög fuktighet. Sommaren blir våt och följs av en torr och het höst. Kornet och vinet kommer att växa medelmåttigt. Basvaror som smör, olja, honung och lin ger missväxt. Svinen kommer att dö och ”Fåren lijda Nödh”, samtidigt som det fromma folket kommer att gå hädan, inklusive sjömännen,  och prästerna, medans det kommer att vara frid på jorden bland kungarna.


V. Om Jwledagh faller på een Onszdagh.

Kommer han på een Onszdagh thet Åhr/
Få wij warm Winter/ doch skarp och hård/
Wåren blifwer starck wedh myckit Wäder/
Som gamble Bönder lära osz här.
Sommaren och Hösten blifwer godh/
Ther aff får mongen itt fritt Modh.
Lijnet blifwer godt/ myckit Wijn och Korn ther til/
Honingen man tå dyrt sälia will.
Löök skal sigh tå wäl wederqueckia/
Man skal tå icke monga Äpler steekia.
Örterne skola tå bätter lycko få/
Än the Trää/ som Äpler och Pärun groo vppå.
Kiöpmän och Boofolck skola stoort Arbete lijda/
Myckit Ungtfolck döör vthi the Tijder.
Helsoot skal och små Barn icke spara.
Men the skola döö och til Himmelen fara.

Om juldagen infaller på en onsdag blir vintern varm, men karg och hård. Våren inleds starkt med mycket fint väder, sommaren och hösten blir god vilket kommer höja modet hos befolkningen. Det skördas mycket vin, lin och korn, medans det blir ont om honung som man kan sälja dyrt. Örtskörden blir bättre än fruktskörden. Många ungdomar och småbarn kommer att dö, men de kommer till himmelen så det är okej ändå,  ”Men the skola döö och till Himmelen fara.”

Återigen stöter vi på sjukdomen Helsoot/Helsot. Detta är alltså en [valfri sjukdom] som kommer att leda till döden. Hel = dödsriket, dödsgudinnan. Sot = sjukdom.


VI. Om Jwledagh faller på een Torszdagh

Om Jwledagh på een Torszdagh komma wil/
Tå kommer godh Winter och myckit Regn ther til.
I Wåren skal thet blåsa allmenneligh/
Sommaren godh/ Hösten tempererar sigh/
Medh Regn och Kiöld wil iagh sigh säya/
Doch skal Åkren wäl prydas wisseliga/
Medh Korn och Frucht vthi stoor hoop/
Hwarföre wij Gudh skola tacka och lofwa/
Som sådant rijkeligh gifwer öfwer motto/
Honom böör osz at tacka och ey aflåta.
Medelmottigt Wijn skole wij tå få/
Therföre skole wij thes meer til Kyrckia gå.
Olio och Smör noghsamt/ och litet Honnung/
Doch skola döö monga Herrar och Konung.
Många andre Folck Döden skal räckia/
Som ey för hotan och Straff förskräckia.
Öfwerheet skal tå lefwa fredsammeligh/
I thetta Åhr/ thet säger iagh tigh.

Om juldagen infaller på en torsdag blir det en god vinter med mycket regn. Till våren kommer att blåsa mycket. Sommaren kommer att vara god och hösten väl tempererad, dock med regn och köld. Kornet kommer att pryda åkern, frukterna kommer att hänga i träden. Detta sker därför att Gud är god, härav skall man tacka Gud annars hamnar man i helvetet. Dock så kommer vinet att bli beskt, vilket kommer få befolkningen att gå till kyrkan mer i stället för att supa. Som vanligt kommer någon att dö, här ”monga Herrar och Konung”, samt ytterligare X antal personer som går hädan som statuerande exempel på att inte främja uppror.


VII. Om Jwledagh faller på een Fredagh.

Kommer han på een Freedagh och så/
Tå skal Wintren fast och stadigh stå/
Wåren godh/ een ostadigh Sommar/
Een skiön och godh Höſt ther effter kommer.
Myckit Höö/ Korn och Wijn wij tå få/
Bijerne skola döö/ och Fåren ock så/
Ögnewärck skal tå många Plågo göra/
Jagh wil tigh meera säya/ wil tu migh höra.
Olio och Löökfröö skal man tå dyrt köpa/
Effter Äpler och Frucht torff man icke löpa.
Träerne skulle tå myckin Frucht ärfwa/
Doch skola Matkar många förderfwa/
Och skal Barn myckin Siukdom tilfalla/
När thet skeer/ så troo migh för alla.

Om juldagen infaller på en fredag kommer vintern att stå stadig fram till våren, som kommer att bli god. Sommaren bli ostadig. Hösten blir skön och god med stora höskördar, mycket vin och korn. Tyvärr så kommer bina att avlida så det blir ingen honung. Fåren dör de också. Många kommer att få ”ögnewärck” samt diverse andra plågor. Olja och lök blir dyrt att köpa. Frukt kan man däremot inte köpa alls. Många barn kommer att bli drabbade av sjukdomar (och troligen dö).


VIII. Om Jwledagh faller på een Löördagh.

När han på een Lögerdagh är/
Kommer een Daggvren Winter medh Köld och wäär
Ostadigh och så medh myckin Sniö/
Och een ondt blåsande Wåår skal tu få see.
Sommaren blifwer godh och Hösten torr/
Jagh wil säya meer/ thet tu icke hörde förr/
Een Dyyrtijdh skal man och tå höra/
Man skal icke dygert Korn i Ladan föra.
Fiskerij skal tå lyckas i the Tijder/
Skepsfolck skal tå myckin Storm lijda/
Både vthi Hafwet och andra Watn medh/
Är slätt ingen Lycka/ troo wisseligh thet.
Myckin Eeldzbrand skal man spöria/
Aff myckit Krijgh skal man ock höra.
Folcket blifwer siukt/ the Gambla döö/
Träerne förtorkas/ Bijerne lijda Nödh/
Therföre tarff tu icke på Honning lijta/
Men tu må wäl hoos Miölkebyttan sittia.
Jagh håller at thet icke dyrt skada må/
At wij i thetta Åhr icke myckit Wax få.
Äre ey Kyrckiorne frå Liusen frij/
Och Kindermesso Liusz behöfwe icke wij.
Papisterne hafwa osz ther medh förwändt/
Therföre blifwa the nu daghliga förskämdt.
Gudh hafwe medh them och osz Tolamodh/
Och förlåte osz wår Syndh sleem och leedh.

Nu skruvas tonen upp mer och mer! Allt kommer gå åt helvete!
Om juldagen infaller på en Löördagh
blir vintern våt med köld och dåligt väder, samt ostadig med mycket snö. Blåst hela våren. Sommaren god och hösten torr. Det kommer bli en mycket dålig skörd med nästan ingen korn alls – ”Man fskal icke dygert Korn i Ladan föra”. Sjömännen kommer att lida i alla stormar till havs, och andra vatten, det blir eldsvådor och krig, gamla kommer att dö, träet kommer att torka, det blir stopp i toaletten, bina lider nöd och producerar ingen honung.  Det kommer att bli dåligt med vax att göra ljus av (för bina är afvlidna) och härav saknas det ljus till högmässorna i kyrkan. Men det gör inget för prästerna tar hand om sina lamm ändå. ”Therföre blifwa the nu daghliga förklämdt. Gudh hafwe medh them och ofz Tolamodh / Och förlåte ofz wård Syndh fleem och leedh”. Den jävligaste dagen på hela veckan med andra ord.

Så, man har alltså vädret på julafton och juldagen att förhålla sig till, vilken dag juldagen infaller på samt vilket håll det blåser åt. Därefter kan man räkna ut vädret för kommande år. Enkelt. Trodde ni att det var slut? Inte. Man hade även vissa dagar att beakta. Varje månad. Samt de tolv dagarna efter juldagen.


Huru man skal förstå thenna Bonde Practica.

20160630_bondepraktikan_005Denna Bonde Practica, är således at förstå/ effter the Gamblas och wisas Mening. The begynna först märkia på Jwledagh/ och sedan the tolff effterföliande Dagar/ in til then sidsta Dagh Jwl:
Och lijka som Wädret begifwer sigh på hwar och een aff thessa Daghar så skal och Wädhret warda i hwar Månat/ som them Dagen tilhörer. 
Och skal man weta/ at Jwledagh märcker Torsmånat Januarij. Then andra Dagen i Jwl Göyemånat Febr. Och ſå alt bortåth in til then sidste/ som tu i effterföliande Rijm kan lära.

Man tar alltså de tolv efterföljande dagarna efter juldagen och ser vad det blir för väder. Om det regnar på dag sex och är sol på dag sju, så kanske det blir regn den sjätte månaden (juni) men sol i den sjunde månaden (juli). Sen blandar man ihop detta med allt som står ovan och får då en exakt väderprognos. Ibland tror jag att Bondepraktikan skulle spå vädret bättre än SMHI.  Vart sjunde år kommer juldagen att inträffa på en lördag, kanske därav uttrycket ”sju svåra år”?


20160630_bondepraktikan_006För exemplet juni, sommarmånaden blir det då följande;
Om maj månad är våt och regnig, följer juni likadan. Och blir det så, kommer troligen hela sommaren att bli våt.  Om det åskar i juni blir det en regnig sommar, men en rik skörd. Om nordanvinden ofta blåser, kan man hoppas på ett gott år.  Juni motsvarar i fråga om väderleken i allmänhet december. Om juni är mild och våt, blir även december sådan.  Om det regnar på midsommarafton blir det långvarigt regn.

”Bed om regn före midsommar, efteråt kommer det nog din bön förutan.”

Sådan väderlek är fyra dagar före och efter sommarsolståndet (den 21/6), sådan blir den ända till Mikaelidagen (den 29/9).

Dagar att beakta
Junius. (Juni)
Ju meera thet regnar säger iagh tigh
På S. Johannis Dagh/ troo tu migh/
Thesz mindre Hasle-Nötter blifwa tå til/
Therföre steek Löök iagh tigh säya wil.
Eller må i theras stadh Roffuor äta/
Och ther medh Nötterne förgäta.
Är Wädret Helge-Lekame Dagh klart/
Thet betyder itt godt Åhr förvthan all Fara.

Trefaldighetssöndagen –  Är vädret klart denna dag, betyder det ett gott år.

Salomonsdagen (den 25/6) – Om det regnar denna dag, kommer det att regna i fyra veckor efteråt.

Johannes döparens dag (den 24/6) –  Ju mera det regnar denna dag, desto mindre hasselnötter kommer det att växa det året. Kornet brukar vanligen arta sig på samma sätt som nötterna. Vid denna tid bör ängstarrgräset bärgas.

Petrusdagen (den 29/6) – Är denna dag mycket varm, blir det i stället sträng sköld på juldagen. Skiner solen hela Petrusdagen från en klar himmel, blir förhållandet det samma på juldagen.

 Om man ser tillbaka på juni månad så kan vi då konstatera att vädret kommer gå åt helvete det kommer att bli en otrolig regnig och kall sommar, men att skörden kommer bli bra. Kanske.

Carl Larsson har illustrerat en utgåva av Bondepraktikan. Juni-illustrationen ser ni nedan.

Frukost under stora björken.
20160630_bondepraktikan_juni


Givetvis tar det inte slut där. Utöver nyss nämnda beräkningar gällande dagarna, kan man även blanda in många olika djur, naturfenomen, vinden och åderlåtande. Ja, det finns faktiskt en manual för åderlåtande beroende på symptom.

20160630_bondepraktikan_007

Ett exempel som stämmer ganska bra ända in i våra dagar är faktiskt följande;

Om Röök.
När Röken icke aff Huuset will/
Een stoor Regnskur står tå wisseligh ti

Om det är lågtryck när man eldar i spisen, så stiger inte röken speciellt mycket över skorstenen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.