Gammalt

Få korn på din säd.

/ Peter / 4 kommentarer

Lär känna din säd – Kornet

Detaljerad fortsättning på det tidigare inlägget – Lär känna din säd.
Om hur en gammal så-maskin fungerar kan man läsa här.
Mer om sådd här.

 

»Korn»
Ursprung, historia och utbredning.
Korn är en mycket gammal kulturväxt och anses av en del forskare t. o. m. vara vår äldsta kulturväxt. Enligt fynd från 3 300 år f. Kr. skulle korn av de gamla egyptierna ha använts som födoämne och fodermedel. Europeiska fynd talar för att kornet spelat en stor roll som födoämne i Europa från yngre stenåldern ända fram till medeltidens slut. I Sverige var korn under tidigare perioder det viktigaste sädesslaget, vilket bl. a. framgår därav, att dess gamla namn bjugg ersattes med korn, som egentligen betyder säd i allmänhet. Varifrån korn härstammar, vet man ännu inte. De flesta teorier gå ut på att det härstammar från en i Kaukasien, Afganistan och Palestina vildväxande art som kännetecknas av bräckliga, tvåradiga ax. Bräckligheten hos axet anses nämligen vara en primitiv egenskap hos alla våra stråsädesslag. Mot dessa teorier talar att det sexradiga kornet inte gärna kan ha uppkommit ur det tvåradiga, vilket senare vanligen anses som en reduktionstyp av det sexradiga.   Fortsätt läsa →

Vårmarknad på Sundsby Säteri

/ Peter / 2 kommentarer

Idag var vi på vårmarknaden på Sundsby Säteri. Vi brukar besöka både vår- och höstmarknaden. 20160514_103019876_iOSDet är inte så märkvärdigt som det låter. Det är lite utställare i diwerse lokala mathantverk och annat kul. Det finns en väldigt trevlig köksträdgård och en trevlig tillhörande trädgårdsmästare som jag börjat bli en aning bekant med. Jag rekommenderar ett besök hos Sundsby vänförening för en bra beskrivning över säteriet, dess historia och byggnader.
20160514_margaretaEn gång  i tiden var Sundsby Säteri –Uroust ock Tiörns fougderij — Sundtzbye hoffuedgaard liggendes paa Miörn i Walle sogn, med en damquern – hemman för Margareta Huitfeldt – den lilla rödhåriga adelsdamen som ägde hela Bohuslän, och som med järnhand styrde över Tjörn och Orust på 1600-talet. Det finns många sägner om hur snål och hårdhänt hon var mot de fattiga torparna och bönderna, samt om hennes girighet och vredesutbrott. Margareta Hvitfeldt/Huitfeldt levde mellan år 1608 och 1683. Hennes enda son, Ivar, dog 19 år gammal under en bildningsresa till Europa. På sin dödsbädd skrev han ett känslosamt brev till sin mor där han bad henne testamentera pengar till en stiftelsefondd för studiebegåvade fattiga pojkar från Bohuslän. Detta lade grunden till Hvitfeldska Gymnasiet i Göteborg.

Fortsätt läsa →

Om harfvning

/ Peter / 2 kommentarer

Vi hafva i det föregående redogjort för de arbeten, som vi anse lämpligen kunna utföras på beting. För fullständigheten skola vi nu redogöra för hvad som af öfriga, till beting icke lämpliga jordbruksarbeten, bör kunna hinnas af personer, tjienstehjon, sinneslöa, hel- och halvidioter, drängar, tattare och hjon af allehanda slag samt dragare per dag. Till ifrågavarande jordbruksarbeten höra: sådd, arbete med plog och årder, harfning, vältning, sladdning, mullskopning, körslor i allmänhet, körningsarbete vid slåtter och skörd, tröskning, hackelseskärning, skärning af rotfrukter m. m.

Fortsätt läsa →

Renovera ladan, del tretton + så ärter

/ Peter / 6 kommentarer

Dagen började med att så gråärter och bondbönor.
Läs mer om dessa här.

20160505_075629446_iOSEfter att ha räknat utsädesmängd och plats förbereddes jorden genom lätt krattning med järnkratta. En fyra meters rak bräda fick bli rätpunkt. Brädan lades ut, och en radhacka modell äldre (18×8) hämtades från redskapsboden. Man drar hackan på högkant (ungefär som att plöja) efter brädans kant för att få en rät och fin linje att så i. Såningsdjupet blir mellan sex – tio centimeter.

Fortsätt läsa →