12 ton grus

Det gick åt en hel BIGAB-kärra med grus för att ”slätta till några hôler”. 12 ton. Det är trevligt att ha en granne som gärna kör hem grus m.m åt en när man behöver hjälp med sådana saker. I Kalvhagarna fanns det lite som behövde rättas till; en gammal bropost, en körväg, en håla, en gångväg.  När man såg allt grus utplattat på marken, kunde man knappt kunnat föreställa sig att det var 12,000 kilo allt som allt. Medans vi väntade på att Åke skulle anlända med gruset, tände vi på skräphögen på brännebär’t. Det var gammalt brännbart byggmaterial – mest från ladans renovering – som gick upp i rök. Allt som inte gick att elda (och som var miljöfarlig) hade vi transporterat till soptippen tidigare under året. Det är bra att ha ett ställe som alltid har använts till eldning så man lätt kan lossa en kärra eller två.


Här ser man det nya fina (grå) gruset ligga utbrett.

Läs mer

Få korn på din säd.

Lär känna din säd – Kornet

Detaljerad fortsättning på det tidigare inlägget – Lär känna din säd.
Om hur en gammal så-maskin fungerar kan man läsa här.
Mer om sådd här.


 

»Korn»
Ursprung, historia och utbredning.
Korn är en mycket gammal kulturväxt och anses av en del forskare t. o. m. vara vår äldsta kulturväxt. Enligt fynd från 3 300 år f. Kr. skulle korn av de gamla egyptierna ha använts som födoämne och fodermedel. Europeiska fynd talar för att kornet spelat en stor roll som födoämne i Europa från yngre stenåldern ända fram till medeltidens slut. I Sverige var korn under tidigare perioder det viktigaste sädesslaget, vilket bl. a. framgår därav, att dess gamla namn bjugg ersattes med korn, som egentligen betyder säd i allmänhet. Varifrån korn härstammar, vet man ännu inte. De flesta teorier gå ut på att det härstammar från en i Kaukasien, Afganistan och Palestina vildväxande art som kännetecknas av bräckliga, tvåradiga ax. Bräckligheten hos axet anses nämligen vara en primitiv egenskap hos alla våra stråsädesslag. Mot dessa teorier talar att det sexradiga kornet inte gärna kan ha uppkommit ur det tvåradiga, vilket senare vanligen anses som en reduktionstyp av det sexradiga.  
Läs mer

Snabbkurs: Lär känna din säd!

»Spannmål»,
gemensam benämning på sädesslagens frukter eller frön, säd, uppkommen däraf, att de brukade mätas med spann eller målkärl, hvilket numera i allmänhet ändrats så, att åtminstone värdet beräknas efter vikt. Spannmål omfattar 1. stråsäd, d.v.s. frukterna af sädesväxter, tillhörande gräsväxternas eller graminéernas familj: hvete, råg, korn, hafre, majs, ris, hirs och några andra endast i tropiskt klimat odlade arter; 2. trindsäd, d.v.s. frön af ärter, bönor, vicker, linser, lupiner m. fl., tillhörande ärt- eller baljväxternas (papilionacéernas eller leguminosernas) familj; samt 3. bohvete, hörande till fam. Polygonece, och quinoa. Af dessa sädesslag  utgöra de 6 förstnämnda stråsädesslagen viktiga artiklar i det mellanfolkliga handelsutbytet.


»Ingen själfalstring äger rum i naturen, utan liksom hvarje djur kommer ur sitt ägg, så framväxer hvarje planta ur sitt frö eller sin spor. Utsädet är en mångfald af frön, som skola användas till sådd. För att erhålla god skörd, måste landtmannen ej allenast väl afdika, bearbeta och gödsla sin jord, utan äfven välja utsädet med största omsorg.»


20160329_sadesslagen_001

Hellre råg i ryggen än säd i byxan!
Eftersom man nu kanske börjar planera vårbruket tänkte jag ha en liten genomgång av de olika sädesslagen. 
Vi har som tradition i Sverige räknat fyra sädesslag; [hawre], [hwidde], [korn] å [råg] som man säger på tjörbu’. Eller på rikssvenska; havre, vete, korn och råg.


Havre är det som är enklast att känna igen. De öfvriga nämnda sädesslagen har ax, medan hafvrens blommor sitter i en lös vippa. Via självpollinering bildas det kärnor/frön som man sedan kan mala till mjöl, ätas hela eller göra gryn av. Havre förknippas ofta med havregrynsgröt och nådde sin höjdpunkt i slutet av 1800-talet då havre utgjorde omkring 50% av spannmålsproduktionen i landet. Havre har ett karaktäristiskt utseende och påminner om en vippa med små skaft som drar åt olika håll. Havre innehåller många fina hälsofördelar som antioxidanter och kostfibrer, men även betaglukaner, som är en sorts fiber. Havre kan skydda mot hjärtsjukdom, sänka kolesterolhalten och hjälper oss att hålla vikten. Havre innehåller dessutom protein av hög kvalitet.

Läs mer

Gammaldags tröskning

verk>>Slagtröskverk>>, hvilkas konstruktion i sin enklaste form uppfanns 1785 af skotten A.Meikle och hvars tunna har 4-8 upphöjda släta eller räfflade slaglister, liksom äfven skon är försedd med sådana, samt >>stifttröskverk>> har tunnan och ofta äfven skon besatta med framskjiutande järnstift. Hos nutida slagtröskverk utgöres tunnan oftast och stundom äfven hos stiftverken ej af en sluten cylinder, utan af på en gemensam axel sittande ringar eller hjul, vid hvilka slagor med slaglister eller stift äro fästa….Eftersom tröskverken mer eller mindre fullständigats med anordningar för halmens afskiljande och sädens rensning, skiljer man mellan 1) enkla verk utan dylika anordningar; dessa äro vanligen stiftverk med 25 – 35 cm. lång slagtunna, lämna säden blandad med halmen, agnarna och bosset, som sedan afskiljas, halmen med gaffel, agnar och boss med rissel och kastmaskin; de drifwas för hand eller mest med vandring eller motor.


rensare>>Sädesrensningsmaskin>>, landtbr. Sades- och frö-varor rengjordes förr för hand från främmande inblandningar och sorterades i strid och lätt vara dels genom kastning med skofvel, då de tyngre, strida kornen föllo längst bort och de lättare, agnarna och slösäden, närmare arbetaren, dels genom sållning, hvarvid uppdelningen skedde efter storleken. Numera utföras dessa arbeten mest med maskiner, hvaraf följande typer urskiljas: 1. Fläktvanna, i hvilken en luftström från den med en vef drifna fläkten blåser agnar, boss, slösäd och andra lätta delar ut ur maskinen och den strida säden efter sin tyngd uppdelas i de fack, hvari maskinens botten är delad. 2. Sädes- och frörensare (äfven kallade harpor eller kastmaskiner; fig. l-2), som äro utrustade med både fläkt och såll; dråsen (den tröskade blandningen af säd, agnar och boss) matas på en skakande tratt och faller därifrån under blåsning från fläkten på den skakande såll-ställningen först på ett groft bossåll, hvarvid större delen af boss och gröfvre föroreningar aflägsnas..


När jag städade i ladan för en tid sedan så hittade jag ett gammalt tröskverk som jag blev intresserad av. Tröskverket är ett så kallat stiftverk och har säkerligen varit handvevat en gång i tiden. Troligen konverterades stiftverket till remskiva någon gång på 1940-talet så att man kunde driva det med en elmotor. Själva tröskningen går till som så att man matar in spannmålet i ena änden, piggvalsen rycker tag i det som man matat in och skiljer (förhoppningsvis) agnarna från vetet och spottar ur halmen/böset/bosset ur andra änden. Har man gjort rätt så märker man detta genom att alla fingrar sitter kvar på handen, eller att armen sitter kvar på kroppen.
En person matar och en annan lyfter medelst högaffel bort det värsta ströet så att säden hamnar i lådan under utkastet. För att öka säkerheten så byggde vi ett litet matarbord framför själva valsen och en matarkäpp.

Läs mer