12 ton grus

Det gick åt en hel BIGAB-kärra med grus för att ”slätta till några hôler”. 12 ton. Det är trevligt att ha en granne som gärna kör hem grus m.m åt en när man behöver hjälp med sådana saker. I Kalvhagarna fanns det lite som behövde rättas till; en gammal bropost, en körväg, en håla, en gångväg.  När man såg allt grus utplattat på marken, kunde man knappt kunnat föreställa sig att det var 12,000 kilo allt som allt. Medans vi väntade på att Åke skulle anlända med gruset, tände vi på skräphögen på brännebär’t. Det var gammalt brännbart byggmaterial – mest från ladans renovering – som gick upp i rök. Allt som inte gick att elda (och som var miljöfarlig) hade vi transporterat till soptippen tidigare under året. Det är bra att ha ett ställe som alltid har använts till eldning så man lätt kan lossa en kärra eller två.


Här ser man det nya fina (grå) gruset ligga utbrett.

Vägen upp till det sö-huset fick sig ett lyft. När man ändå var där uppe proveldades det i kaminen.


20161203_091337609_iosEftersom det hade varit lagom med nattfrost plöjde jag det sista som var kvar. Tidigare hade det varit för blött i marken, men nu var bärigheten bättre. De nya däcken hjälpte till bra. Jag har tidigare skrivit en del om plog och plöjning, Läs på om plogen och plöjning. Egentligen behövde det inte göras, men jag tycker om att få sått ett par viltåkrar och nästa år behöver jag ju något att skörda med självbindaren (som nu äntligen fungerar som den skall – den nya duken fungerar perfekt!). Efter mitt tidigare försök med Holgers hage (tillfälligt omdöpt till Helvetet på jorden) med 39 år gamla traktordäck, samt ett försök utan bärighet i marken med de nya traktordäcken, gav jag mig fan på att få plöjt upp tegen om jag så skulle paddla mig fram i geggan. Det gick tillslut men raka, fina plogfåror blev det inte. Inte för att jag bryr mig (speciellt) mycket om det, till våren harvar man sönder dessa ändå.


När jag ändå var nere och plöjde, körde jag längst ner i Elins hage och bröt upp en av viltåkrarna. Eftersom denna delen av hagen ligger kant i kant med den konstgjorda dammen (dämmet) är det alltid blött. Men det gick bra idag förutom att jag plöjde upp ett par 30-kilos stenar som jag behövde flytta på. Dessa fick nya hem i stengärdesgården – hâggåln.


Wiggo ville ha ett par älgtänder (hur han nu fick för sig det?) så jag och Wiggo gick för att titta om det var något kvar av älgkon. Jag tog med en underkäke som skall göras iordning med kokning, klorin etc. Hur som helst blev det mycket frågor om skelett m.m, det blev en lärostund om som innefattade alla de naturvetenskapliga delarna;

20161203_123200303_ios

Fysik – älgen hade slagit ihjäl sig genom fall från berg. Det som kommer upp kommer ner igen. Newtons lag etc.

(Bio)Kemi – vad skelett består av.

Biologi – Hur älgar fungerar, studier av livets former.

Geovetenskap – hur jorden och planeterna är skapta, vad är döden?

Astronomi – funderingar över världsalltet och universum.

Medicin – studier av (människo)kroppen och dess sjukdomar, fast vi hade en död älg som exempel. Ex, varför älgen dog av ett brutet ben.


Efter denna djupa diskussion gick vi tillbaka och stannade till för att se hur vintervetet hade tagit sig. Jodå, lite grönt har börjat gro.

20161203_124143753_ios

Vintervete

 

4 reaktioner på ”12 ton grus

  1. Super med landsbygdsboende då man kan ha en konstant brännplats som du säger där man kan elda när vind och väder är med en!

    …en fa´r i mitten.. dialekt, dialekt, dialekt, plus, plus, plus!

    Och kunskaperna som ges genom en död älg är så bra beskrivet. Läran om livet självt genom ett kadaver. Men varför såg älgen inte ned så han hade undgått att störta utför branten och bryta benet. Blev han skrämd, jagad, prillig? Naturen är förunderlig… och vi en del av den 🙂

    Gilla

    • En ”fa’r”.
      Ibland får man skriva som man talar och tänker :). En fåra, slutfåra vid plöjning. Den fåran som blir likt ett dike eftersom man plöjer en gång upp och en gång ner, och jorden vänds till höger varje drag.

      Det är inte första gången jag hittar döda älgar som halkat ner från bergen. Hela Tjörn är som ett enda stort berg, med små kilar insprängda som det växer gräs på. Lustigt nog så hade vi den diskussionen också; varför ramlade älgen ner? Vi kom fram till att det kanske var mörkt och halt, lite mossa på fel ställe så… Den kanske hade blivit skrämd och hade mer bråttom än vanligt när den gick sin kvällsrunda?

      Liked by 1 person

      • Jodå, jag förstod att du menade en fåra. Jag blir bara så glad över att en bloggare använder sin dialekt. Sådana bloggare växer inte på träd!

        hâggåln ser jag ju betydelsen av (stengärdesgården). Gåln betyder gården, men vad betyder hâg – är det hage? Är en hâggåln alltid uppförd av stenar? Aldrig av trä hos er?

        Gilla

      • Helt rätt, hâggåln/hâggård är en stengärdesgård.

        Förr i tiden när dessa användes som stängsel mellan skiftena, fanns det väldigt sällan tillräckligt med ”bräne/bränne” dvs träd att slösa bort på stängsel.

        Träd eldade man med och fanns det ont om träd användes detta till byggnadtion och man eldade med torv istället. Sten finns det gott om i överflöd. De lagom stora, runda, rektangulära stenarna. Jag renoverade en hâggål i söndags, det kommer ett inlägg om detta.

        ”â” uttalas långt bak i gommen, ungefär som ordet ”ana”.

        Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.