Vi är en familj som bor på ön Tjörn i den bohusländska skärgården. Peter är född 1978, Christine 1983. Sonen Wiggo anlände 2010 och dottern Elin kom 2014. Gården har tillhört Peters familj i flera generationer och den ligger i Tolleby, inte långt från vår villa. När Peter var liten tillbringade han mer eller mindre varje dag med sin morfar Gustav, grejandes med djur och maskiner på gården. Detta beteende har (oavsiktligt) präglats vidare till kommande generation, eftersom barnen har ett intresse av att göra samma sak som som deras pappa gjorde när han var liten…”gå här å mussla'” (greja).
Peter började med bloggen som ett experiment med att skriva digital gårdsdagbok för barnens skull. Efter ett par försök att skriva på papper, insågs det snart att det dels gick fortare att skriva på ett tangentbord, samt fördelen att kunna bifoga bilder. Det skrivs sporadiskt och när lusten faller på. Det kan bli inlägg om redskap, gammalt och nytt och behöver inte alltid handla om jordbruk. Det spårar ibland ur med inlägg om Tjörn, Bohuslän, gamla saker och hur det var förr.
Vi föredrar att greja som man gjorde förr, utan att för den sakens skulle skutta omkring i hemmasnidade trätofflor, dricka hemmakokt té utav björksav, hoppa nakna över sju hâggålar varje midsommarnatt och dansa menuett i månskenet för att säden skall växa åt rätt håll.
Allt eftersom jag (Peter) får lust att digitalisera gamla fotografier, kommer denna sida att uppdateras. Tillsvidare, håll till godo med ett fotografi från det glada 70-talet – Det är sommar, grannen har en turkos Volkswagen till vänster i bild, flaggstången är hel, gärdesgården ligger längst med vägen och bland de spirande maskrosorna står det en fjäderharv av märket Kverneland. Bostadshuset har vit eternit som beklädnad, och tillsammans med de gröna fönsterkarmarna och den vajande svenska flaggan är det en skön bild – om än blek bild – utav Den Svenska Sommaren (hurra, lefve konungen!).
När det kommer till grödan, odlas varje år potatis, säd, gråärt, bondbönor, sallad, tomat, chili, rädisor, morötter, purjolök, gul lök, jordgubbar, smultron, hallon, krusbär, svarta- och röda vinbär samt flera saker jag inte kommer på just nu. På gården finns två lägenheter, eftersom det länge varit generationsboende. På gården bor, förutom mamma och en morbror, två kaniner, tolv hönor och två tuppar. Gårdens sista arbetshästen gick ur tiden under 1960-talet men en del av redskapen är bevarade och restaurerade. Nu för tiden står de (äldre) traktorerna för dragandet.
Filosofin är att markerna bör hållas i ordning. Det är alltid lättare att starta upp igen om det är ordning och reda, än ägna ett år åt att börja med att återställa markerna till brukbart skick. Röjning och bruk sker dock inte enbart efter devisen som en av de gamla prästerna på ön fick höra när han frågade en församlingsbo om hushållet inte hade några barn:
-”Nä, det förstår han goe prästen’, att det som inte blir gjort med traktor, det blir aldrig gjort”.
Tolleby Nedergård Nr 2 har en areal av ungefär 45 hektar , vara 4 till 6 hektar (för närvarande) är åkermark, resten är hagar, skog, vatten och berg. Ungefär ytterligare 40 hektar arrenderas av grannar, till största delen jaktarrende, även om en och annan äng nyttjas till gräs.
Gårdens dokumenterade historia börjar hos Lantmäteriet år 1786 då Storskiftet påbörjades. Det finns belägg för äldre bosättning än så, ända tillbaka till 1300-talet, men jag har inte ännu skrivit ett inlägg om historien om den gamla kastell-gården, lydande under Kongahälla kloster, nuvarande Kungälv ett par mil norr om Göteborg.
Ett utdrag från Lantmäteriets historiska arkiv, visar att det första man brydde sig om att dokumetera, tar sin början år 1786 och slutar 1983, när Lantmäteriet gjorde om arkiven.
Ibland kommer det någon arkeolog och rotar, senaste gubben dokumenterade en gammal kökkenmöding eller liknande. Läs PDF här där årtalet 1354 nämns.
Hej! Jag bor också på Tjörn och jag är intresserad av såna maskiner ni har och hur de fungerar, mer praktiskt, hade jag kunnat komma och kolla och rådfråga med er om saker jag funderar på?
Hälsningar Erik Fernemar
GillaGilla
Hej,
Jag har skickat ett mail till din adress så tar vi det därifrån.
hälsningar, Peter
GillaGilla
Hej!
Fantastiskt fin blogg!
Jag har lite frågor kring tröskverket Valla nr.2 som du rustade. Jag står precis inför ett liknande tröskverk som jag ska få fart på för att rensa lin och jag har lite frågor kring såll, bland annat den kanske enkla frågan; Vart får man tag på såll?
Hör gärna av dig till mig!
Martin
GillaGilla
Hej Martin! Jag har ställt mig frågan om sållen till mig själv ett otal gånger, och kommit fram till varje gång att man måste bygga sållen själv. I det äldsta rensverket på gården sitter det två såll, och i Valla-harpan satt det fyra eller fem. Jag kan ta mera detaljerade bilder med mått om du vill och skicka till dig?
GillaGilla
Hej!
Tack för ditt snabba svar!
Det jag tänker på är sjäva sållen, vart får man tag på nät/plåt med lagom stora hål i?
Jag har tänkt att rensa linfrö, men jag har inte en aning om hur stora hål det ska vara för det. Har du hittat någon litteratur kring detta och har du några tips på vart man kan få tag på sållmaterial?
Tack!
Martin
GillaGilla
Hej, Jag köpte näten och plåten i vanlig bygghandel. Man får börja rätt stort och sedan gå ner mot murarnät och mindre. Möjligen kan man göra ett såll av myggnät för små frön. Jag vet inte så mycket om lin (än) annat än hur man sår, skördar, torkar etc. Dock inte hur man rensar fröna. Ett alternativ är att köra linet i en stifttröska och sedan i rensverket, men ändå inte helt optimalt eftersom tröskan gör så linet ruttnar fortare. Möjligen skulle ett gammalt tröskverk med frörensning klara av det, men dessa blir alltmer sällsynta, samt att man behöver motor och plattremmar för drivningen.
GillaGilla