Den gamle Massey Ferguson m/135 av 1969 års modell har det påbörjats överhalning på.
Motorhuven har blivit omlackad och korrekta dekaler och emblem har monterats, grillen har ordnats, lastarfästena har fixats, dörrarna har lagat, packboxen för kraftuttaget har blivit bytt, samt packningen för hydraulpumpen har blivit utbytt mot en ny dito.
Julkärvar
>> Kärve, nek >>.
kallas buntar av säd eller andra kärngrödor, som sammanbindas för att kunna lättare hanteras vid skylning, lassning och tröskning. Bindningen sker vanligen för hand, omedelbart vid skärningen, med lockar av den skurna säden eller stundom med i förväg för hand eller med maskin snodda band av halmrep, men vid användning av självbindande skördemaskin med bindgarn av hampa eller annan liknande tåga. Bindningen för hand sker vanligen med en enkel sädeslock, som lägges om kärven, varefter rot- och toppände sammanvridas till en knut. För att mindre spill av säd må uppkomma, bör band av kort säd göras av en kluven lock: en något tjockare sädeslock hopvrides något under toppändan, klyves därefter och lägges, med axknu-ten mot kärven, runt om denne och sammanknytes med rotändarna.
>> Fugle-nek >>, m. fogelkärfve; så kallas den otröskade sädeskärfve, som i några af de vestra landskaperna julaftonen före solens nedgång fästes vid ändan af en stång, hvilken reses på någotdera af uthustaken, för att sålunda lemna korn åt foglarne under den fröjdefulla julen.
>> Neka >>, binda sädeskärfvar.
”Drängen mäjar kornet å pian negar”.
kasta eller räcka sädeskäfvar till den, somi ladan upptrafvar dem.
>> Neka-kråka, neke-kråka el. nek-kråka, >>
äldre barn eller annan person såsom rotehjon, dårhusjon eller qvinna drabbad af hysteri, som står i ladan för att mottaga den säd, hvilken der inkastas och räcker, kastar eller hoppar med med nekerna till den, som ladar d. ä. lägger dem i ordning.
En havrekärve, en julkärve, eller en nek, är en form av fågelmatning som består av en sädeskärve av havre som av tradition sätts ut till småfåglarna kring jul. Julkärvar har varit särskilt vanliga i Norden, och kan spåras tillbaka till 1700-talet men är troligen väsentligt äldre. Förr i tiden var bönderna rädda för småfåglarna, som kunde göra stor skada på säden. De trodde att om fåglarna fick en egen kärve av den fina, dyra säden till jul, så skulle de vara mindre glupska under året.
Baka kager.
»Bröd»
ett af mjöl genom bakning tillverkadt näringsmedel, som utgör daglig föda för störste delen af menniskoslägtet. Detta födoämnes ändamålsenlighet för organismens underhåll förklarar dess allmänna utbredning. Den kemiska analysen visar nämligen, att de sädeskorn, af hvilka mjölet males, bestå, i lämpliga proportioner, såväl af qväfvehaltiga (blod- och köttbildande) beståndsdelar, gluten och ägghvita som af ett qväfvefritt (kroppsvärmen underhållande) ämne, stärkelse.
Havrekärvar på tork
Eftersom kommande vecka verkar bli regn och rusk så beslutades det att kärvarna som vi gjorde här skulle tas in. Efter lite funderingar så lade vi SJ-pallar i botten på spannmålskärran för att få en luftspalt. Det första lagret av kärvar lades på pallarna, därefter lade vi upp ett par stegar på lämmarna där resten av kärvarna lades. När detta var klart så ställde jag ekipaget på ett gärde, fällde lämmarna och lät det blåsa igenom ett par timmar. Kärran kördes in i ladan på kvällen och satte för säkerhets skull upp en liten byggfläkt som blåser igenom kärvarna ett par timmar till.
Tanken är väl att spara en tio-tjugo kärvar till fåglarna och tröska resten.
Påbörja röjning
Som vanligt så finns det alldeles för lite tid till allting.Markerna behöver röjas och man måste börja någonstans.Jag började röja i Holgers hage. Marken hade bra bärighet och var inte för blöt att köra på. Tjoff! Ner med en tre-fyra-fem granar som tar alldeles för mycket ljus. Kvista, elda upp. Aptera stockarna, lasta och köra hem dem.
Det brukar bli mer tid i skogen på senhösten-vintern.
Det bästa sättet att bli av med alla grenar och brôte är att elda upp dem.
Jag brukar ta med en rejäl trave huggen björkved och tänder eld på denna.
Sedan så matar jag elden ordentligt med granegrenar, enebuskar eller dylikt, tills man får en bra glöd. Det är en del jobb, men rent och snyggt blir det!


