Om Adventsstjärnor

Herrnhuter stern i originalförpackning

Adventsstjärnan blev populär i Sverige på 1930- och 1940-talen, även om de första adventsstjärnorna användes på 1880-talet i den tyska staden Herrnhut (Herrnhuter Stern). Det första svenska belägget för ordet adventsstjärna är från 1934, samma år som de importerade stjärnorna från ärans och hjältarnas land började säljas i Sverige. Den tyska handeln fångade upp dessa stjärnor, som började masstillverkas och säljas i hopfällbart skick vid jultid. Efter hand elektrifierades stjärnorna. Adventsljusstaken introducerades mot slutet av 1800-talet med förebild i tyska så kallade adventsgranar. Den första elektrifierade adventsstaken kom i slutet av 1930-talet. Den elektriska ljusstaken anknyter till en svensk tradition att låta ljus brinna i fönstren för att lysa upp julottebesökarnas väg till kyrkan.

Fortsätt läsa
Annons

Jultomten har anlänt!

20151224_072849621_iOS

»Jul»,
kristenhetens förnämsta högtid, firas till minne af Jesu födelse. Ordet jul är af omtvistadt ursprung. Enligt A. Braunschweiger skulle ordet vara enbiform till sv. hjul (hjulet var vintersolståndets symbol). Ihre framkastar emellertid den förmodan, att det möjligen härstammar från angls. géol, som stundom betecknar månaden december. Denna åsikt delas af senare tiders forsakre. Grundbetydelsen af det angls. geohol, géol är ”glädje”, ”skämt”, ”upptåg”, och ordet är besläktadt med lat. jocus, skämt, hvadan jul alltså skulle beteckna festen som ett slags saturnalier (se nedan). Den svenska julhögtiden ingår 24 dec. (julaftonen) och afslutas 6 jan. (trettondedagen). Förr varade julen t. o. m. 13 jan. (tjugondedagen, Knuts dag; däraf det gamla uttrycket ”Tjugondag-Knut kör julen ut”) och räknade då flera helgdagar än nu (helgdagarna 3:e-dag och 4:e-dag-jul m. fl. afskaffades genom k. förordn. 4 nov. 1772).

Fortsätt läsa