Adventsstjärnan blev populär i Sverige på 1930- och 1940-talen, även om de första adventsstjärnorna användes på 1880-talet i den tyska staden Herrnhut (Herrnhuter Stern). Det första svenska belägget för ordet adventsstjärna är från 1934, samma år som de importerade stjärnorna från ärans och hjältarnas land började säljas i Sverige. Den tyska handeln fångade upp dessa stjärnor, som började masstillverkas och säljas i hopfällbart skick vid jultid. Efter hand elektrifierades stjärnorna. Adventsljusstaken introducerades mot slutet av 1800-talet med förebild i tyska så kallade adventsgranar. Den första elektrifierade adventsstaken kom i slutet av 1930-talet. Den elektriska ljusstaken anknyter till en svensk tradition att låta ljus brinna i fönstren för att lysa upp julottebesökarnas väg till kyrkan.
”Det susar genom lifvets strid
En fläkt af himmelrikets frid,
En kör af harpotoner.
En aning fyller hvarje bröst,
Och stilla ljuder Andens röst
I jordens alla zoner:
O mänsklighet, ställ dörr’n på glänt,
Det är advent, det är advent!”-Ur ”I moll och dur, blandande dikter och sånger”. Carl Boberg, 1892
Som alla borde veta, symboliserar adventsstjärnan Betlehemsstjärnan som vägledde de tre vise männen till stallet med det nyfödda Jesusbarnet, halleleluja! Kanske är den vid sidan av julgranen en av de viktigaste symbolerna i vår tids julfirande. I en herrnhutisk skola tillverkade elever och lärare pappersstjärnor belysta inifrån. I den herrhutiska traditionen nämns att förbilden var de svenska stjärngossarnas stjärngång.
1941 startade Erling Persson – grundare av klädföretaget Hennes & Mauritz – massproduktion av adventsstjärnor. Den typiska sjuuddiga och gulröda adventsstjärnan fick nu sin form. Mitt under brinnande världskrig hade de tillverkat 200 000 stjärnor av papp som såldes för 2,50 kronor styck 1941. Som mest sysselsatte stjärntillverkningen 300 personer, mest norska, danska och polska flyktingar. Så småningom döptes stjärnan till Tindra Kristall och den sjuuddiga, gulröda stjärnan hängde snart i vart och vartannat fönster. Tindra Kristall blev så populär och vanlig att den av somliga fick den något nedsättande benämningen proletärstjärna.
Den svenstillverkade stjärnan fick konkurrens av stjärnor tillverkade av träspån, halm, näver och metall. I likhet med många andra julutsmyckningar är tillverkningen av stjärnorna spridd över världen: numera är de rödgula pappersstjärnorna tillverkade i Asien. Man kan säga att de speglar den tidigare profilerade lokala tillverkningssindustrin såväl som vår tids globala tillverkningsvägar. Stilmässigt speglar stjärnan väl de globala influenserna; allt fler använder stjärnor med asiatiskt och orientaliskt inspirerade mönster, vilka uppträder i stilmässiga blandformer i svenska fönster.
Tjörnbo 