Jag har haft en fundering på att odla något roligt, men kom inte på vad. Gråärten och bonbönorna är sådda, och jag var sugen på något färgsprakande och grannt. Efter lite slösurfande på nätet beställde jag Klätt, Klint, Blomsterlin, Berglin och en gammaldags sort Bondböna. Fast jag hade ingen bra plats att så på. Vårbruket var ju redan färdigt. Det kanske hade passat att ha en pallkrage vid stockehuset? Ja, varför inte? Gammalt virke i form av plankor hämtades och en pallkrage konstruerades. Jord hämtade jag från en åker och snart var pallkragen fylld. Förr i tiden så ansågs flera av dessa sorter som ogräs och bekämpades både genom mekanik och besprutning.

”I den skandinaviska frökontrollen betecknas med svårare ogräs sådana fröogräs, som genom särdeles rik frösättning vålla stor förorening av skörden och åkern eller som på grund av kraftigt växtsätt taga stort utrymme på marken eller snylta på kulturväxterna. Sådana äro: åkerkulla (Anthemis arvensis), blåklint, prästkrage, gullkrage, klöver snar ja m. fl. snärjearter, vild morot, baldersbrå, revsola (Ranunculus repens) och åkerskallra. Som svårare ogräs, om de förekomma i sädesvaror, räknas åkerklätt, råglosta, ryssgubbe och åker-rättika.”

-Lantmannens uppslagsbok, 1923

Fortsätt läsa →