Ny pallkrage

Jag har haft en fundering på att odla något roligt, men kom inte på vad. Gråärten och bonbönorna är sådda, och jag var sugen på något färgsprakande och grannt. Efter lite slösurfande på nätet beställde jag Klätt, Klint, Blomsterlin, Berglin och en gammaldags sort Bondböna. Fast jag hade ingen bra plats att så på. Vårbruket var ju redan färdigt. Det kanske hade passat att ha en pallkrage vid stockehuset? Ja, varför inte? Gammalt virke i form av plankor hämtades och en pallkrage konstruerades. Jord hämtade jag från en åker och snart var pallkragen fylld. Förr i tiden så ansågs flera av dessa sorter som ogräs och bekämpades både genom mekanik och besprutning.

”I den skandinaviska frökontrollen betecknas med svårare ogräs sådana fröogräs, som genom särdeles rik frösättning vålla stor förorening av skörden och åkern eller som på grund av kraftigt växtsätt taga stort utrymme på marken eller snylta på kulturväxterna. Sådana äro: åkerkulla (Anthemis arvensis), blåklint, prästkrage, gullkrage, klöver snar ja m. fl. snärjearter, vild morot, baldersbrå, revsola (Ranunculus repens) och åkerskallra. Som svårare ogräs, om de förekomma i sädesvaror, räknas åkerklätt, råglosta, ryssgubbe och åker-rättika.”

-Lantmannens uppslagsbok, 1923



Här skall en pallkrage byggas. Blev återigen påmind att såga till och byta vindskivorna. Hässjestören var tänkt att i fjol bli en humlestör men torkan hade ihjäl all humle, trodde jag. En planta klarade sig! Den kommer säkert i år!


Klätt eller åkerklätt (Agrostemma githago),
är en art i familjen nejlikväxter. Åkerklätt förekommer i Eurasien och norra Afrika och finns även sällsynt i Sverige. Förr var arten vanligt förekommande på åkrar, främst råg-eller kornåkrar. Klätten är en av Sveriges mest sällsynta arter och finns bara kvar som relikt i enstaka exemplar på ett par ställen på Öland. Växten är lättodlad och relativt vanlig som sommarblomma och verkar trivas i allehanda jordtyper.  När man på 1930-talet började få fram effektiva metoder att rensa utsädet från ogräsfrön gick klätten starkt tillbaka, för att nästan helt bli utrotad under 1960-talet.

Åkerklätt

Åkerklätt är en ettårig ört som kan bli upp till åtta decimeter hög. Den är styvhårig och stjälkarna är upprätta och ogrenade eller sparsamt greniga upptill. Bladen är smalt lansettlika och mer eller mindre grågröna. Blommorna är toppställda, 3–5 cm vida, femtaliga. Kronbladen är rödvioletta med mörkare strimmor och vitaktig bas, de är hela eller grunt urnupna i spetsen och bikrona saknas. Fodret är sambladigt med stjärnlikt utbredda flikar. Flikarnas mittnerv är svagt upphöjd, kantnerverna är otydliga, fodertuben är tätt hårig av korta hår, dessutom med många långa hår. Frukten är en kapsel, som är innesluten i fodret. Den öppnar sig vid mognaden med fem kapseltänder. Fröna är kantigt njurformade, omkring 3 mm långa, svarta och spetsigt vårtiga. Fröna är giftiga och bör ej ätas , vilket var ett problem när klätten var ett vanligt åkerogräs. Rådjur ses dock äta frökapslarna. Arten blommar i juni–juli i Sverige.

Klätt (Agrostemma Githago), i vissa trakter kallad rödklint, är en till nejlikefam. hörande ettårig ört med jämnbreda blad och stora röda blommor, som oftast sitta ensamma i toppen. Den förekommer i så gott som hela landet som ogräs i säd, mest höstråg, och är till olägenhet, emedan de stora mörka fröna lätt komma med bland säden. Sådan råg ger ett illasmakande bröd, och fröna äro dessutom giftiga.”

-Svenskt Lantbrukslexicon, 1941



Klintsläktet 
(Centaurea) är ett släkte i familjen korgblommiga växter med ca 450 arter från Eurasien och norra Afrika. Flera arter är numera naturaliserade över hela världen. De är ett- till fleråriga örter med upprätt, grenig stjälk, sällan enkel. Bladen är strödda, hela eller parflikiga. Blomkorgarna är toppställda och vanligen ensamma. Holkfjällen är tegellagda med en hinnartad fransig kant. Mellan de egentliga blommorna sitter fjäll eller hår. Blommorna är rör- eller trattlika, vita, gula, rödvioletta till blå. De yttre blommorna ofta sterila skyltblommor och större än de inre. Frukten är slät och har vanligen en hårpensel.

Blåklint

Redan Hippokrates (400 f. Kr.) använde släktnamnet Centaurea om en läkeört, som sedan Linné tog över och använde för klintarna. Blåklint odlas ofta som prydnadsväxt och flera färgformer förekommer med vita eller rosa blommor. Av blommorna bereddes förr ett slags bläck, men de användes mest till att blåfärga sockersaker. Torkade blommor brukade också blandas i tobak, ”mera till prydnad än till smak” enligt Linné.

På grund av det moderna jordbrukets utsädesrensing och ogräsbesprutning blir klinten allt ovanligare. Klint är ett fornsvenskt ord för klump, vilket kan syfta på blomkorgens form.


”Växtförgiftning förekommer stundom särskilt hos nötkreatur och svin, som förtärt giftiga växter, såsom;. sprängört, odört, vildpersilja, tidlösa, vallmo, vattensmörblomma, stormhatt, åkerklätt, dår-repe, idegran, vissa arter av fräken m. fl., och kännetecknas av tecken till matsmältningsstörning, såsom; kräkning, ränneskita, spottflytning, kolik, trumsjuka, diarré, i förening med symtom från nervsystemet, såsom; ångest, bölande, raserianfall, konvulsioner, svindel, samt i vissa fall lamhet och fullständig medvetslöshet. Behandlingen är huvudsakligen symtomatisk: således vid kramp och konvulsioner lugnande medel, såsom; is på huvudet, opium och kloralhydrat, vid bedövning återupplivande medel, såsom; kaffe, brännvin, eter och kamfer; som motgift slemmiga medel och garvsyra (åt nöt 10—20 g., svin 1—2 g.) eller ekbarksdekokt.”

-Svenskt lantbrukslexicon, 1941


Blomsterlin

En ettårig, vacker, gracil växt med ett litet bladverk och karminröda blommor. Den växer stadigt upprätt till kring 40-50 cm. och blommar länge, från juli till långt in på hösten. Vackrast då den växer i grupp. Tål en del frost.


Berglin
Ett hav av mängder av vackra blåa blommor eller kanske ett böljande flöde av vita blad i din trädgård – det är vad du får med berglin. Berglin är mest synonymt med det blåa havet, och dess sommarvackra blommor står länge under sommarens absoluta högtid mellan juni och augusti.

Det är en vacker, söt och nätt växt som trots sin ringa storlek är en väldigt stark och tålig växt, då den inte kräver mycket till omvårdnad. Den trivs i steniga och lätta jordar och frodas i såväl stark sol som skuggiga partier. Berglin är dessutom flerårig, vilket betyder att den övervintrar på ett bra sätt för att på nytt få liv när våren tittar fram och bara väntar på att få lysa upp trädgården under den svenska högsommaren.

Berglin är en typ av perenn som når en storlek på omkring 40-60 centimeter. De blommor som dyker upp på dessa tunna, vackra och gröna stjälkar är omkring två centimeter i diameter. Tack vare sin naturliga ihärdighet och tålighet så kan man med berglin förvänta sig en riklig blomning under nästan hela sommaren.


Efter lite måttande och dividerande fick jag till vinkeln på pallkragen rätt bra. Humlestören kommer att byggas in i en egen liten låda, för att se om den lilla humleplantan tar sig.

Ungefär så här kommer pallkragen att ligga

Efter ytterligare några timmar såg det rätt bra ut. Nu återstår att se om kommande torka/frost/you-name-it har ihjäl fröerna…

En reaktion på ”Ny pallkrage

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.