En styck knölsvanunge i lagårn

Många olika slags djur har huserat i lagårn genom tiderna. Men det är första gången mig veterligen som vi haft en svan i stallet, närmare bestämt en knölsvanunge. Det hela började med att jag precis avslutat söndagsmiddagen hos mor, när hon fick se en fågel som vaggade fram på vägen utanför gården och ropade att jag skulle komma och titta. Jag slängde en flyktig blick genom fönstret och fick se en grå liten varelse som vaggade fram och tillbaka längst gada, den en gång i tiden stensatta, men nu grusfyllda byvägen mellan gårdarna. Skatorna äntrade med den lilla fågeln på marken och liknade i sina utfall Stukabombare som sedan fick sällskap av ett par plågoandar i form av kråkor. När jag närmade mig den vilsna fågeln stod jag stilla en stund och betraktade varelsen. Den vaggade fram och tillbaka över vägen och kom sakta emot mig, med svanens karaktäristiska gälla lockläte. Den tittade på mig och jag tittade på den och efter en stund började den sakta vagga fram och svängde in i hagen bredvid huset, där den lade sig i det höga gräset närmast fårstängslet. Jag följde efter och funderade, iaktog skatorna, kråkorna och trafiken.

Fortsätt läsa →