Efter att ha tillbringat dagen på Liseberg, åkte jag och Wiggo upp till gården.
(Det är förresten alltid lika roligt att lura ungarna att om de inte styr farfarsbilarna så kommer de att köra av vägen, haha!)

Man bör lägga tiltorna åt andra hållet än föregående år. I fjol plöjde jag nedåt, vilket resulterade i att jag Ikväll fick plöja i motljus. Varmt i hytten och hade inte tänkt på att ta med solglasögon. Nåväl, Wiggo klagade inte så varför skall jag?

Här är en bild på hur det såg ut innan plöjning.

Och så här ser det ut efter plöjning.

I fjol skrev jag ett inlägg om hur man ställer in plogen.
Jag vill göra ett tillägg till detta.

På bilden nedan ser man att toppstången är någorlunda i våg. Man kanske skulle kunna höja den ett pinnhål. Men i alla fall, även plogkroppen bör vara i våg. I varje fall i teorin.
Om man har hård jord så kan man behöva toppa plogen, dvs korta toppstången. I vissa sällsynta fall måste man länga toppstången så att plogen släpar. Det beror helt och hållet på jordmånen; morän, sand, hård lera, mjuk lera, eller é grann å hwart.

Eftersom tiltorna inte ville vända sig ordentligt så fick jag (trots all fin teori som finns i ämnet) veva upp plogkroppen så att den inte är i lod när traktorn kör i föregående plograd. Allt som oftast måste man pröva sig fram; veva upp, veva ner, dra i spaken för att justera tiltans bredd, länga eller korta toppstången, köra långsammare, köra fortare…

Det borde inte gå, men det gick ändå och båda tiltorna vände sig perfekt. Man måste våga experimentera, och detta har hänt förr. Tänkte jag nämner det.

Wiggo hade fått sig en gotte-påse och han satt och skumpade och njöt av karamellerna.

Sen bar det av hemåt igen för att vattna rabarberna och jordgubbarna.