Renovera ladan, del 3 samt lite nostalgi

Sång efter skördeanden
-Erik Axel Karlfeldt

Här dansar Fridolin,
han är full av minnenas vin.
Här hugsvalandes far och farfar en gång
av den surrande bondviolin.
Men nu soven I, gamle, i högtidens natt,
och den hand, som gned strängarna då, är nu matt,
och ert liv samt er tid är en susande sång,
som har toner av sucksamt och gladt.

Men här dansar Fridolin!
Sen er son, han är stark, han är fin,
och han talar med bönder på böndernas sätt
men med lärde män på latin.
Och hans lie går skarp i er nyodlings gull,
och han fröjdas som I, när hans loge står full,
och han lyfter sin mö som en man av er ätt
högt mot höstmånens röda kastrull….


»Loge»,byggnad eller del därav, avsedd till förvaring av otröskad säd samt för dess tröskning och rengöring….Tröskningen skedde i ett
tröskgolv…


20160405_160503698_iOSEfter det vanliga, dagliga förvärvsarbetet på IT-företaget kom jag trött hem. Hämtade barnen på dagis och lagade mat. Wiggo ville åka upp till går’n. Som vanligt. Fastän jag inte hade lust alls körde vi upp. Vi flyttade sågen, sedan fortsattes det med att städa bort gammalt sågspån och damm. Gjutformen förbättrades en aning i ena hörnet. Där porten kommer att sluta breddar vi syllen och lägger en ordentlig [schjwill] eller stenfot. Personligen tycker jag att det bohusländska ordet för stenfot är ganska roligt. Exempel; dräb katta i schjwilla.

Till vänster ser ni en närbild på det gamla logegolvet. Rejäla granplankor. Cirka 200 år gammalt. Förvånad att det håller fortfarande. Under golvet är det en rejäl hålighet/luftspalt på ungefär en meter. Vi förstärkte med ett par betongklackar för en femton år sedan för att stadga upp golvet en aning och än så länge är det stabilt.

Nedan ser ni ett exempel på hur man byggde förr. Där logen slutar finns det ett par träkilar. Eftersom en loge inte bör vara fastsatt utan skall vara rörlig hade man dessa kilar. Varför då, undrar genast den vetgirige? Jo, När vinter, vår och sommar passerat så rörde sig loge-golvet och när det var dags att tröska så tog man helt enkelt den största slägga man hade, och klappade till träkilarna utav bara helvete så att plankorna slogs ihop. För att inte sädeskornen skulle ramla ner mellan springorna. Nu vet ni det.

Planen är att på något fint sätt bevara dessa kilar så att de syns även när den nya logen är lagd. Har inte riktigt kommit på något fint sätt. Det skall ju vara estetiskt!

Fyrkanten i gjutformen kommer att gå ut en aning bredare än syllens 15 centimeter, för att utgöra en plattform för ett par rejäla [stenhááler] – stenhällar som skall muras upp för att förlänga [schjwilla].


En sex meter lång limträbalk kommer att sättas upp mellan takstolarna eftersom ett par stöttor kommer att gå hädan under arbetets gång.

20160405_165649354_iOS

Vad är det mer som kommer att förbrukas? Jo, ungefär en kubikmeter sand och 250 kg cement (25 kg x 10 säckar) och ett par tunnor med regnvatten.
Men hur gör man när man gjuter? Och hur fungerar cement? Vad är betong? Orkar jag beskriva detta? Är det någon idé? Har jag för lite att göra?

Cement betecknar i allmänhet ett i fuktighet hårdnande bindemedel och särskilt i vatten hårdnande kalkblandning. Sedan gammalt har vissa bergarter blandade med kalk använts som en hårdnande gjutmassa, som kallats cement. Vid Hunneberg (Vänersborg/Trollhättan-området) har man brukat den brända skiffern (skifferaska), mald tillsammans med bränd kalk, fuktad med vatten. Denna s. k. skifferkalk hårdnar fort i beröring med luften men långsamt i vatten. Sedan den hårdnat är massan fullt hållbar i vatten, och användes därför till byggnadsarbeten även under vatten.

Numera använder man mest fabriksgjord cement (vanligen kallad Portland-cement på grund av gjutmassans likhet med byggnadssten från Portland). Denna beredes av kalk och lera, som blanndas och bränns till sintring samt pulvriseras. Om man skall gå in på den kemiska sammansättningen så innehåller blandningen omkring 60 % kalk, 7.5 % lerjord, 3.5 % järnoxid och 23 % kiselsyra samt små mängder magnesium, alkalier och svavelsyra.

Cement används som cementbruk (en blandning av cement och sand) och som betong (cementbruk blandat med sten) till gjutning av källarmurar, bunkrar, tattarbostäder, grunder, valv, väggar med isolerade luftrum, vattenbehållare, urinbrunnar, gödselstäder samt golv i ladugårdar, svinhus, källare m. m. 

Om man skall nördad ner sig ännu mer så kan det vara roligt att känna till att cement bör fylla mellanrummen mellan sandkornen och cementbruket mellan stenarna för att sammanbinda dem, och därför går det åt mer cement, ju finare sanden är och mer bruk, ju mindre stenarna är. Därför sparas cement i betong, om stenarna är olika stora, då mellanrummen mellan de större stenarna delvis fylls av småsten, så att mindre hålrum återstå för cementbruket. Sanden bör vara ren och skarpkantig; stenen bör ha rena ytor, men såväl naturlig sten som singel (slagen sten) eller blandning av båda dessa kan användas.

Om temperaturen går under nollan (fryspunkten) så skall man inte greja med cement. Man kan givetvis isolera cementen under det första dygnet men det är omständigare för en glad amatör.

Cementbruk blandas av cement och sand i mängdförhållande av 1:2—1:5, beroende på sandens grovlek och hur stark man vill att den gjutna massan skall bli. Cementbruk används till murning, puts och gjutning såväl ovan jord som i jord.

Till betong blandas först cement och sand som till cementbruk, varefter man blandarr massan med den väl rensköljda stenen under påstrilning av vatten. Ett väldigt vanligt fel är att man tar alldeles för mycket vatten och då har man blandat till sig en trevligt välling som man lika gärna kan hälla ut eller så får man dosera mera cement. De vanligaste proportionerna för betong är cement, sand och sten i förhållande 1:2:3 till 1:6:8.

Exempel: man har en brukbalja och tar en skopa cement, två skopor sand, och tre skopor sten. Sen rör man om detta och häller i lite vatten så att blandningen blir lätt fuktig. Så rör man mera och önskar att man hade en lång skarvsladd till den elektriska blandaren, rör lite till, häller på mera vatten och rör, rör, rör.

Enkelt uttryckt är cement ägget som bindemedel när man gör köttbullar, ströbrödet är sanden och köttet är stenen. Kom inte på någon bättre liknelse.

Sen har vi armerad betong, som är en vanlig benämning på cement eller betong med järninlägg (armeringsjärn).

Jag är som sagt lekman och glad amatör på det mesta här i lifvet och om min beskrifvning ovan är felaktig så rätta mig gärna via kommentarsfältet.

20160405_160814549_iOS 20160405_160831397_iOS

 


 

 

 


Lite nya fynd som gjordes under dagens städning är en klassisk Castrol Motor Oil, Kronans vapenfett och två äldre hästharver. Eller är det harvar? Harver…harvar. En harv, flera harvar. Jag kör på harvar. I alla fall, nu har vi totalt fem stycken hästharvar liggandes på går’n. Man kanske skulle sätta ihop dem och låna grannes hästar?….sluta nu…


Del ett av renoveringen finns här och del två finns här.

4 reaktioner på ”Renovera ladan, del 3 samt lite nostalgi

  1. Ping: Renovera ladan, del 4. | Tjörnbo

  2. Ping: Renovera ladan, del 5 + Kongo-fett. | Tjörnbo

  3. Ping: Renovera ladan, del sju. | Tjörnbo

  4. Ping: Renovera ladan, del åtta + rengöra hönshuset | Tjörnbo

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.