Sång efter skördeanden
-Erik Axel Karlfeldt
Här dansar Fridolin,
han är full av minnenas vin.
Här hugsvalandes far och farfar en gång
av den surrande bondviolin.
Men nu soven I, gamle, i högtidens natt,
och den hand, som gned strängarna då, är nu matt,
och ert liv samt er tid är en susande sång,
som har toner av sucksamt och gladt.
Men här dansar Fridolin!
Sen er son, han är stark, han är fin,
och han talar med bönder på böndernas sätt
men med lärde män på latin.
Och hans lie går skarp i er nyodlings gull,
och han fröjdas som I, när hans loge står full,
och han lyfter sin mö som en man av er ätt
högt mot höstmånens röda kastrull….
»Loge»,byggnad eller del därav, avsedd till förvaring av otröskad säd samt för dess tröskning och rengöring….Tröskningen skedde i ett
tröskgolv…
Efter det vanliga, dagliga förvärvsarbetet på IT-företaget kom jag trött hem. Hämtade barnen på dagis och lagade mat. Wiggo ville åka upp till går’n. Som vanligt. Fastän jag inte hade lust alls körde vi upp. Vi flyttade sågen, sedan fortsattes det med att städa bort gammalt sågspån och damm. Gjutformen förbättrades en aning i ena hörnet. Där porten kommer att sluta breddar vi syllen och lägger en ordentlig [schjwill] eller stenfot. Personligen tycker jag att det bohusländska ordet för stenfot är ganska roligt. Exempel; dräb katta i schjwilla.
Till vänster ser ni en närbild på det gamla logegolvet. Rejäla granplankor. Cirka 200 år gammalt. Förvånad att det håller fortfarande. Under golvet är det en rejäl hålighet/luftspalt på ungefär en meter. Vi förstärkte med ett par betongklackar för en femton år sedan för att stadga upp golvet en aning och än så länge är det stabilt.
Fortsätt läsa →