Vid havet

En dag under sportlovsveckan, fick Elin för sig att hon ville ner till Tolleby Bys båtplats. (Jag får väl berätta om båtplatsen en annan gång).  Så vi gick ner i skymningen och kastade sten i havet och diskuterade allahanda frågor en snart-femåring kan ha. Det var gott om knölsvan och några individer kom simmande och undrade vad vi var för ett par filurer.

Elin på stenbryggan

Det var en härlig kväll och jag mindes hur jag, när jag var i Elins ålder och några år framöver, tillsammans med morfar och Holger utgick från stenbryggan för att få köra ekan och dra garna’. Hur många generationer har trampat på dessa stenar? De gamla sjöbodarna och likaså trankokerierna är borta sedan länge, och jag stod där i skymningen, filosoferades tillsammans med Elin, och tänkte på de sista raderna i Evert Taubes Inbjudan till Bohuslän;

”Kom ut till stränderna, de ödsligt sköna,
med slån och hagtorn, böjda djupt av storm,
med gamla båtvrak som har multnat gröna,
men än, i brustna skrov, bär vågens form.
Där mellan hav och land, på sand som skrider,
på tång som gungar, kan du ensam gå,
och leva i de längst förflydda tider,
och i ditt släktes framtid likaså”

Utsikt med 65 års mellanrum.

En kulen och grå januaridag runt år 1955 togs fotografiet nedan, antingen med en gammal bälgkamera eller kanske användes en nymodighet som en kamera utrustad med spegelreflex,. Båda nämnda kameror står numera står som prydnad hemma i bokhyllan.

Byns lanthandel ligger till höger i bild med bostadshus/lanthandel med tillhörande lagerlokal. Byggnaderna ligger på toppen av en backe, eller som vi säger här på Tjörn, en lid, ”lia”. Handlar’n hette Oskar och var nära släkt till mormor. Alltså kallas backen för ”Oschkars li”.

Läs mer

Januari enligt Bondepraktikan

Om the Tolff Månader i Åhret
– een kort zsammenfatning föör svagbegåfvade ock öfvriga idiooter

sida_bondepraktikan-januari-idiot

Gammelswenska är klurigt

Märkedagar under januari månad: Nyårsdagen – Det är en gammal tro, att allt som denna dag händer någon kommer att ske under det påföljande året. Om solen skiner klart eller himlen är röd på nyårsdagens morgon, betyder det oväder och krig. Lika många dagar nyårsnyet döljs under molnen, lika många dagar ska säden ligga i jorden innan den kommer upp. Om aftonstjärnan går före nyet, bebådar det god årsväxt, men går nyet före aftonstjärnan betecknar det dyr tid.  Vincentiusdagen – Om denna dag är klar, betyder det god årsväxt.


Januari, har sitt namn efter den romerska guden Janus, guden med två ansikten. Januarius var i den gamla romerska kalendern den elfte månaden, och den första månaden i den Julianska kalendern. Romarna sida_bondepraktikan-januari-janusdyrkade Janus som årets eller tidens gud och som fredens gud och himmelens dörrvakt. Det ena ansiktet var åldrigt och vänt mot väster och utmärkte det förflutna året. Det andra ansiktet var ungdomligt och vände blicken mot öster, en bild av det som komma skulle. I krigstider var Janus tempel öppet och stängt i fredstid. Årets första månad helgades åt fredens gud, och ända sedan gamla hedniska tider har denna månad kallats Thorsmånad hos oss. Mycket troligt till åminnelse av Thor, styrkans och sida_bondepraktikan-januari-toråskans gud och son till Oden. Vissa antar dock att namnet istället kan härledas från det gamla ordet ”thorri”, som betyder huvudstyrka eller det förnämsta av en sak. Härav detta skulle man kunna anta att denna period utgjorde vinterns förnämsta del, då även den starkaste kölden inträffar. En annan teori är att Thorsmånad en förvrängning av Torremånad, som betyder barfrost. Enligt fornnordisk mytologi var Torre son till guden Snö den Gamle. Det var bl.a. Torre man offrade till vid midvinterblotet.

Läs mer

Bondepraktikan, julen och nyår.

Redan en flyktig blick i någon av de många allt sedan år 1662 utkomna upplagorna av den svenska »Bondepraktikan» ger vid handen, att dess text måste återgå på en utländsk förlaga. Dess 20160630_bondepraktikan_004rön och råd är hämtade från en livs- och erfarenhetssfär vitt skild från invånarnas i den karga Norden. Där talas t. ex. på flera ställen om vinodling och vinskörd, som aldrig har praktiserats på våra breddgrader.  Den svenska Bondepraktikan, vilken till omkring två tredjedelar av sitt omfång är ställd på rim, är visserligen en avläggare av den tyska bondepraktikan, men ej direkt, utan via den danska bondepraktikan, vilken i sin tur är en direkt översättning av den tyska.  Bondepraktikan är egentligen då en folkbok som med utgångspunkt i traditionerna utvecklats till ett slags handbok med råd och tips för bönder. Den gavs för första gången ut år 1508 i Tyskland. Den blev genom åren en mycket populär bok, som fram till slutet av 1800-talet utkom i över femtio upplagor. Många emigranter hade i amerika-kofferten packat ned fyra litterära verk: Bibeln, Katekesen, Psalmboken och Bondepraktikan. Den blev en del av det kulturella arv som man förde vidare till den Nya världen.

Läs mer

Om adventsstjärnor

Herrnhuter stern i originalförpackning

Adventsstjärnan blev populär i Sverige på 1930- och 1940-talen, även om de första adventsstjärnorna användes på 1880-talet i den tyska staden Herrnhut (Herrnhuter Stern). Det första svenska belägget för ordet adventsstjärna är från 1934, samma år som de importerade stjärnorna från ärans och hjältarnas land började säljas i Sverige. Den tyska handeln fångade upp dessa stjärnor, som började masstillverkas och säljas i hopfällbart skick vid jultid. Efter hand elektrifierades stjärnorna. Adventsljusstaken introducerades mot slutet av 1800-talet med förebild i tyska så kallade adventsgranar. Den första elektrifierade adventsstaken kom i slutet av 1930-talet. Den elektriska ljusstaken anknyter till en svensk tradition att låta ljus brinna i fönstren för att lysa upp julottebesökarnas väg till kyrkan.

Läs mer