Det var inte lätt att bo på fel ställe förr i tiden, i varje fall inte om man tittar på skattesatser föf Tjörn. För Er som inte känner det den lokala geografin längs med södra Tjörn; Halen (Morik) ligger ett par hundra meter väster om Tolleby Strandtomt och Arödböndernas vatten ligger söder om Morik och Tolleby. Kårevik ligger i Rönnäng på sydöstra Tjörn, och Mölnebo ligger nordost om Kårevik. Beroende på var man bodde, skiljde sig skattesatsen åt gällande fisket. På vissa ställen fanns en skattesats beroende på hur bra fisket var, om man fiskade med ”snöre och krok” från stranden gällde en skattesats, och om det ansågs finnas mer fisk några hundra meter bort på en annan gårds vatten kunde en annan skattesats gälla och alltsammans bakades ihop med hur många mantal gården utgjorde.
Fortsätt läsaGammalt
Att renovera en ryggåsstuga, del 1
Mars 2021
Under en längre tid har det varit uppehåll i bloggandet. Det har varit lite mycket att göra med både förvärvsarbete, bonneri (ex; bärga hö, hugga träd) och diverse fritidssysselsättningar (ex; riva ner och lägga om ett läckande garagetak, ha semester). I alla fall, under flera år har jag haft en fundering som legat och grott i bakhuvudet. Det planterades ett litet, litet frö år 2013, när plogen fastnade i ett rejält hugget granitblock och jag därefter började rota bland gamla kartor om det legat någon byggnad i hagen. På gamla kartor var det lite upp till lantmätaren om alla byggnader skulle ritas ut. Små byggnader som exempelvis gårdssmedjor, dass, backstugor m.m var inte alltid så noga att ta med, speciellt om dessa låg i utmarkerna. Men vad jag kunde se på den gamla kartan hade det troligen legat en lagård precis där jag höll på att plöja. Stenen var en rejäl klump som var lättare att få tillbaka ner i sitt vilorum, än upp på backen och ivägkörd. Ja, här är det korrekt att använda ordet ”vilorum”, inte ”vilrum”, vilket jag uppmärksammat gärna förväxlas på arbetsplatser. Helt plötsligt går man i en korridor och passerar en dörr med skylten ”Vilorum”. Jahaaa, det är här i detta rummet man lägger alla lik man snubblar över? En liten passus bara sådär.
Under år 2019 behövdes infarten till hawen åtgärdas och det blev i vanlig ordning en smula överarbetat. Och efter detta fanns det som vanligt – om man väljer att göra det – mycket att göra, stort som smått och hawen föll lite i glömska, fåren gick där och betade och skuttade, fram tills en dag i mars 2021…
Fettisdagen 2021: Om Adolf Fredrik, hans svarv, semlor och obduktionsprotokollet
En utav våra kungar – Adolf Fredrik (1710 – 1771) – var en man före sin tid. Egentligen var han som vilken modern man som helst; han var lat och på grund av sin lathet och ovilja att motionera, led Kungen av gyllenåder (hemorojder). Adolf Fredrik älskade att läsa dåtidens serietidningar, att äta mat och att dricka sprit. Han hade en nördig hobby (sin svarv), han hade en gedigen erotiksamling och var en toffelhjälte af Giuds nååde, så flegmatisk att han uppfattades som svagsint och lätt sinnesslö och torde passat som partiledare i valfritt modernt riksdagsparti. Men mer om Adolf Fredrik liv & leverne, död och obduktionsprotokoll längre ner, först ska vi prata om fettisdagen och semlan.
”Samme Hamilton bief en annan gång begåfvad med en träddosa, som konungen sjelf svarfvat. Lovisa Ulrika beledsagade skänken med några ord om det stora värdet af en sådan kunglig nåd. Hamilton svarade, att han detta visserligen kände och erkände; men likväl Önskade, att hans majestät varit guldsmed i stället för svarfvare.”
-Berättelser ur Svenska Historien (46 band, 1823 – 1872),
Till ungdomens tjenst utgifven af Anders Fryxell
Visste ni att;
– Den första semlan i norra Europa återfinns på en målning från 1250-talet i en dansk medeltida kyrka.
– Vi beräknas äta ungefär 5 miljoner semlor på fettisdagen och ungefär 40 miljoner semlor årligen.
– Traditionsenlig premiär för semlan är annandag jul.
– Bruket av semlor noterades i Stockholm först år 1679.
– Sveriges mest kända fanatiska semelälskare är Ture Sventon.
– På 1700-talet börjar semlorna att fyllas med mandelmassa.
– På 1800-talet serverades de i tallrik med het mjölk, överströdda med socker och kanel.
– På 1900-talet börjar vi äta semlor direkt i handen.
Om Adventsstjärnor
Adventsstjärnan blev populär i Sverige på 1930- och 1940-talen, även om de första adventsstjärnorna användes på 1880-talet i den tyska staden Herrnhut (Herrnhuter Stern). Det första svenska belägget för ordet adventsstjärna är från 1934, samma år som de importerade stjärnorna från ärans och hjältarnas land började säljas i Sverige. Den tyska handeln fångade upp dessa stjärnor, som började masstillverkas och säljas i hopfällbart skick vid jultid. Efter hand elektrifierades stjärnorna. Adventsljusstaken introducerades mot slutet av 1800-talet med förebild i tyska så kallade adventsgranar. Den första elektrifierade adventsstaken kom i slutet av 1930-talet. Den elektriska ljusstaken anknyter till en svensk tradition att låta ljus brinna i fönstren för att lysa upp julottebesökarnas väg till kyrkan.
Fortsätt läsaI älgtiden
I älgtiden
”Han kommer hvar natt till en havrevret;
från torpet man sett hvar han betar,
den väldige best, som med svett och förtret
jag fåfängt om dagen letar.Nu sover all nejden* i fullmånens flor,
men brinnande vakar min lystnad.
Vid diket, där frodiga pilhäcken gror,
jag väntar i vindlös tystnad.
Tjörnbo 